Världsdelar och kontinenter

En världsdel är en historiskt, kulturellt och fysiskt avgränsad del av jordytan. En kontinent är inom geografin en stor sammanhängande landmassa. Världsdelar är således mänskliga gränsdragningar medan kontinenter är geografiska/naturliga. Orden används ibland synonymt.

Skillnaden kan illustreras av att Asien och Europa är egna världsdelar, men att Eurasien är en kontinent. På vissa språk, exempelvis engelska, har man inte separata ord för detta, varför man då skiljer mellan begreppet i geografisk mening (sv. kontinent) och i kulturell mening (sv. världsdel).

Jorden delas normalt sett in i sju världsdelar och sex kontinenter. Dessa är:

Världsdel	Kontinent	Gamla / nya
Afrika	Afrika	Gamla världen
Asien	Eurasien
Europa	Eurasien
Nordamerika	Nordamerika	Nya världen
Oceanien	Australien
Sydamerika	Sydamerika
Antarktis	Antarktis

Ibland används samlingsbegreppen gamla världen och nya världen, där Gamla världen avser Afrika, Asien och Europa medan Nya världen framförallt står för Nordamerika och Sydamerika men ibland även anses inbegripa Oceanien och Antarktis.

Ibland används beteckningen subkontinent bland annat om de arabiska- och indiska halvöarna.

Antalet kontinenter

Jorden har mellan fyra och sju kontinenter, beroende på vad man räknar som en kontinent:

Olika sätt att räkna kontinenter:
Världskarta med världsdelarna markerade.
*	Nya världen			Gamla världen
7 kontinenter^[1]^[2]^[3]^[4]^[5]^[6]	Nordamerika	Sydamerika	Antarktis	Afrika	Europa	Asien	Australien
6 kontinenter^[3]^[7]	Nordamerika	Sydamerika	Antarktis	Afrika	Eurasien		Australien
6 kontinenter^[8]^[9]	Amerika		Antarktis	Afrika	Europa	Asien	Australien
5 kontinenter^[7]^[8]^[9]	Amerika		Antarktis	Afrika	Eurasien		Australien
4 kontinenter^[7]^[8]^[9]	Amerika		Antarktis	Afrika-Eurasien			Australien

Modellen med sju kontinenter är vanlig i Kina, i Indien, i de flesta engelskspråkiga länder och i större delen av Europa. Modellen med sex kontinenter, med Eurasien som en kontinent, är vanlig i Ryssland, de gamla Sovjetstaterna och Japan. Modellen med sex kontinenter, med Amerika som en kontinent, är vanlig i Latinamerika samt i vissa delar av Europa: Grekland, Italien, Portugal, Spanien och Frankrike. En variant av denna modell inkluderar bara de fem bebodda kontinenterna (inte Antarktis)^[8]^[9], likt de olympiska ringarnas betydelse.

Area och befolkning

Den följande tabellen sammanfattar landmassan och folkmängden på varje kontinent med utgångspunkt från uppdelningen av jorden i sju kontinenter.

Världsdel	Area (km²)	Procent av den totala landmassan	Ungefärlig befolkning 2008	Procent av den totala befolkningen	Befolkningstäthet (Personer per km²)
Asien	43 820 000	29,5 %	3 879 000 000	60 %	86,7
Afrika	30 370 000	20,4 %	922 011 000	14 %	29,3
Nordamerika	24 490 000	16,5 %	528 721 000	8 %	21,0
Sydamerika	17 840 000	12,0 %	382 000 000	6 %	20,8
Antarktis	13 720 000	9,2 %	1 000	0,00002 %	0,00007
Europa	10 180 000	6,8 %	731 000 000	11 %	69,7
Oceanien	9 008 500	5,9 %	32 000 000	0,5 %	3,6

Den totala landarean av kontinenter är 148 647 000 kvadratkilometer, eller 29,1 procent av jordens yta (510 065 600 kvadratkilometer).

Gränser

Gränserna mellan världsdelarna är delvis omstridda och därmed finns det områden som är oklara avseende vilken världsdel de tillhör. I princip ska bara geografiska hänsyn tas när man definierar gränserna, men ibland används politiska hänsyn på ett sätt som kan variera över tiden.

Europa och Afrika

Europas och Afrikas kontinenter gränsar inte till varandra, så det är bara öar som kan bli oklara. Avstånd till oomstridda landområden brukar användas som definition.

Sicilien, Malta och Azorerna räknas till Europa eftersom avståndet till Europas fastland är mindre.
Kanarieöarna räknas till Afrika i och med avståndet till fastlandet. Men öarna är politiskt en del av Spanien och språket är spanska, vilket gör att det av många uppfattas vara en del av Europa. Samma sak gäller för Madeira som politiskt är en del av Portugal.

Europa och Asien

Bro över Ural vid Kizilskoje i Ryssland

Gränsen går tvärs över land längs en lång sträcka. Man brukar räkna följande gräns från norr:

Uralbergens vattendelare.
Uralfloden i hela sin längd.
Kaspiska havet.
Stora Kaukasus vattendelare.
Svarta havet.
Bosporen och Dardanellerna.

Bland öar är det lite oklart. Öarna i Egeiska havet brukar räknas till Europa genom deras grekiska politiska tillhörighet. Cypern brukar räknas till Asien med tanke på läget, men har politiskt kopplats till Europa, bland annat fått bli medlem i EU, som bara tillåts för europeiska länder. Novaja Zemlja i Ishavet brukar räknas till Europa.

Gränsen är delvis omstridd och lite politiskt känslig, och har delvis gått på andra ställen genom historien.

Europa och Nord/Sydamerika

Island, Jan Mayen och Azorerna och allt öster om dem räknas till Europa.
Grönland brukar räknas till Nordamerika, med tanke på avståndet på 35 kilometer till Ellesmereön som tydligt räknas till Nordamerika, jämfört med 290 kilometer till Island.

Afrika och Asien

Gränsen dras geografiskt längs den lägst belägna marken mellan Suezviken och Medelhavet, vilket exakt är där Suezkanalen är dragen.

Öar och ögrupper som till exempel Mauritius och Seychellerna räknas till Afrika och Maldiverna till Asien, baserat på avstånd till fastland.

Nordamerika och Sydamerika

Gränsen brukar dras i Dariénbergen mellan Panama och Colombia, vanligen i vattendelaren som gränsen följer. Ibland dras den i Panamakanalen.

De karibiska öarna brukar alla räknas till Nordamerika även om det är oklart för vissa.

Asien och Oceanien

Ofta används Weber-linjen som gräns eftersom det är en tydlig gräns mellan de väldigt olika djurarterna som finns i Asien respektive Australien. Den innebär att Timor och Sulawesi ligger i Asien, medan Nya Guinea och Halmahera räknas till Oceanien. Även Marianerna och Hawaii räknas till Oceanien. Ibland görs en mer politisk indelning, där den västra halvan av Nya Guinea, Papua, räknas till Asien, eftersom området tillhör Indonesien politiskt (sedan 1969), medan Papua Nya Guinea, som ligger på samma ö, räknas till Oceanien. Detsamma gäller för Hawaii, som av politiska skäl ibland räknas till Nordamerika. Dock räknas Franska Polynesien inte till Europa.

Antarktis

Enligt Antarktisfördraget räknas allt land söder om latituden 60°S som tillhörande Antarktis. Några ytterligare öar som Bouvetön och Kerguelen brukar räknas till världsdelen eftersom de ligger så långt från annat fastland.

Vissa öar ligger så långt från kontinenter att de ofta räknas som öar som inte hör till någon världsdel.

Mikrokontinenter

Under senare år har olika teorier framkastats om fler kontinenter. Teorierna handlar ofta om att fler bitar av den före detta superkontinenten Gondwanaland kan definieras som egna kontinenter (ibland benämnda mikrokontinenter). Två sådana bitar är Zeelandia och Mauritia, vilka numera till största delen befinner sig under vattenytan utöver ett antal öar (exempel: Nya Zeeland och Nya Kaledonien respektive Mauritius).^[10] Dessutom nämns ibland Kerguelenplatån, Seychellerna och Fiji^[11] som exempel på sjunkna kontinenter eller mikrokontinenter. Ytterligare en mikrokontinent är Madagaskar.^[11]

Se även

Referenser

Denna artikel är delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter

^ World, National Geographic - Xpeditions Atlas. 2006. Washington, DC: National Geographic Society.
^ The World - Continents Arkiverad 21 februari 2006 hämtat från the Wayback Machine., Atlas of Canada
^ [a b] "Continent". Encyclopædia Britannica. 2006. Chicago: Encyclopædia Britannica, Inc.
^ The New Oxford Dictionary of English. 2001. New York: Oxford University Press.
^ "Continent Arkiverad 31 oktober 2009 på WebCite". MSN Encarta Online Encyclopedia 2006.. Archived 2009-10-31.
^ "Continent". McArthur, Tom, ed. 1992. The Oxford Companion to the English Language. New York: Oxford University Press; p. 260.
^ [a b c] "Continent Arkiverad 2 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.". The Columbia Encyclopedia Arkiverad 5 februari 2002 hämtat från the Wayback Machine.. 2001. New York: Columbia University Press - Bartleby.
^ [a b c d] Océano Uno, Diccionario Enciclopédico y Atlas Mundial, "Continente", page 392, 1730. ISBN 84-494-0188-7
^ [a b c d] Los Cinco Continentes (De fem kontinenterna), Planeta-De Agostini Editions, 1997. ISBN 84-395-6054-0
^ Silén, Thomas (25 februari 2017). ”Mauritia och Zeelandia - våra nya kontinenter”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/02/25/mauritia-och-zeelandia-vara-nya-kontinenter. Läst 16 november 2018.
^ [a b] ”mikrokontinent”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mikrokontinent. Läst 16 november 2018.

Världens kontinenter och regioner
Antarktis	Afrika-Eurasien	Amerika	Australien
Afrika	Eurasien	Nordamerika	Oceanien
Europa	Asien	Sydamerika	Geologiska superkontinenter: Gondwana • Laurasien • Pangea • Rodinia

[NatlGeo-1] World, National Geographic - Xpeditions Atlas. 2006. Washington, DC: National Geographic Society.

[AoCA-2] The World - Continents Arkiverad 21 februari 2006 hämtat från the Wayback Machine., Atlas of Canada

[EB-3] [a b] "Continent". Encyclopædia Britannica. 2006. Chicago: Encyclopædia Britannica, Inc.

[Oxford1-4] The New Oxford Dictionary of English. 2001. New York: Oxford University Press.

[Encarta-5] "Continent Arkiverad 31 oktober 2009 på WebCite". MSN Encarta Online Encyclopedia 2006.. Archived 2009-10-31.

[Oxford2-6] "Continent". McArthur, Tom, ed. 1992. The Oxford Companion to the English Language. New York: Oxford University Press; p. 260.

[Columbia-7] [a b c] "Continent Arkiverad 2 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.". The Columbia Encyclopedia Arkiverad 5 februari 2002 hämtat från the Wayback Machine.. 2001. New York: Columbia University Press - Bartleby.

[OU-8] [a b c d] Océano Uno, Diccionario Enciclopédico y Atlas Mundial, "Continente", page 392, 1730. ISBN 84-494-0188-7

[LCC-9] [a b c d] Los Cinco Continentes (De fem kontinenterna), Planeta-De Agostini Editions, 1997. ISBN 84-395-6054-0

[10] Silén, Thomas (25 februari 2017). ”Mauritia och Zeelandia - våra nya kontinenter”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/02/25/mauritia-och-zeelandia-vara-nya-kontinenter. Läst 16 november 2018.

[:0-11] [a b] ”mikrokontinent”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mikrokontinent. Läst 16 november 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]