Vigdis Hjorth | |
Vigdis Hjorth 2012 | |
Född | 19 juli 1959 Oslo, Norge |
---|---|
Yrke | Författare |
Nationalitet | Norsk |
Språk | Norska |
Verksam | 1983– |
Framstående verk | Arv og miljø |
Vigdis Hjorth, född 19 juli 1959 i Oslo, är en norsk författare.[1] Hon har sedan författardebuten 1983 presenterat ett tjugotal romaner samt ett drygt halvdussin ungdomsböcker. Hjorth är i sitt hemland mångfaldigt prisbelönt och har bland fått motta Cappelenpriset, Aschehougpriset och Bokhandlarpriset.
Hjorth har studerat idéhistoria, statsvetenskap och litteraturvetenskap, samt litteraturhistoria. Hon har jobbat för NRK Barneradioen, och hon var redaktör för Barnetimeboka 1989 till 1991.[1]
Hon är trebarnsmor, bosatt i Asker, och har tidigare bott i Köpenhamn, Bergen, Schweiz och Frankrike.[2]
Vigdis Hjorth debuterade med barnboken Pelle-Ragnar i den gule gården 1983 vilken prisbelönades. Under 1980-talet skrev hon ytterligare fyra barn- och ungdomsböcker som alla är översatta till svenska. Temat är barns förälskelse och sexualitet och författaren har lovordats för sin förmåga att närma sig ämnet från ett barnperspektiv utan moraliska pekpinnar.[3] Även den följande boken, Jørgen + Anne er sant (svenska: Jörgen + Anne är sant), gav författaren ett pris och den har också filmatiserats.[3]
1986 publicerade Vigdis Hjorth sin första vuxenroman, Gjennom skogen, där en ung kvinna utforskar sin sexualitet i början av vuxenlivet.[3] Med Drama med Hilde, 1987 fick hon sitt genombrott som författare av vuxenlitteratur.[2] Därefter har hon gett ut ett trettiotal volymer som behandlar människans existentiella villkor och hon har också beskrivits som en såväl erotisk som politisk författare.[2][4] Tredve dager i Sandefjord (från 2011) handlar om författarens upplevelser under en fängelsevistelse efter en rattfylleridom.[5] I Hjulskift (Hjulskifte) behandlar författaren en relation mellan en kvinnlig akademiker och en bilförsäljare och med humor analyserar hon relationen mellan könsroller, klasskillnader och sexuellt begär.[4][6]
Arv og miljø (Arv och miljö) är ett familjedrama som utspelas kring ett arvskifte där två av fyra syskon blir förfördelade. Romanens jag är en kvinna, väletablerad i kulturlivet som teaterskribent, men som bär på ett incestuöst barndomstrauma. I Norge väckte boken debatt då den uppfattades som självbiografisk och utlämnande av författarens anhöriga.[7] Helga Hjorth, syster till författaren har skrivit en "svarsroman", Fri vilja, för att ur sitt perspektiv korrigera bilden av familjen och uppväxtmiljön.[8][9] Vigdis Hjorth tilldelades 2018 Doblougpriset som delas ut av Svenska Akademien.[10]
Henrik Falk (Henrik) är författarens bidrag till ett samnordiskt förlagsprojekt där tre nordiska författare erbjöds att skriva en samtidsroman med utgångspunkt från ett Ibsendrama. Vigdis Hjort valde Hedda Gabler men i hennes version är huvudpersonen en man, Henrik. Denne kommer från en välbärgad familj som hamnar på obestånd och Henrik gifter sig med dottern till en bensinstationsägare och finner sig inträngd i ett småborgerligt fängsel, en "småsakslåda" som han inte kan ta sig ur.[7][11][12]
I Laererinnens sang (Lärarinnans sång) är berättaren en kvinna som undervisar teaterstuderande vid Konsthögskolan om Bertolt Brechts dramatik. Hon är ensamstående och lever ett till synes harmoniskt liv med en nära relation till naturen. Lärarinnan känner sig trygg och förankrad i de kunskaper som hon vill förmedla till sina studenter. Trots hennes eget engagemang i de pjäser hon refererar lyckas hon inte fånga intresset hos de unga eleverna, och hennes självbild krackelerar när en konststuderande ung man som del av ett projekt vill filma henne både i hennes yrkesframträdande och privat.[13][14][15][16][17]
Översättningar till svenska noteras i listningen inom parentes.
|
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2022-07-28 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=739612