Vadstena klosterkyrka | |
Kyrka | |
Vadstena klosterkyrka
| |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Östergötland |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Linköpings stift |
Församling | Vadstena församling |
Koordinater | 58°27′2.52″N 14°53′30.12″Ö / 58.4507000°N 14.8917000°Ö |
Invigd | 1430 |
Vadstena klosterkyrka är en kyrkobyggnad i Vadstena, Östergötland. Den byggdes enligt heliga Birgittas anvisningar som klosterkyrka till det intilliggande birgittinerklostret, men är numera församlingskyrka i Linköpings stift av Svenska kyrkan. Vadstena klosterkyrka är bland de större medeltida kyrkobyggnaderna i Sverige och tillsammans med Vadstena slott dominerar den staden. Vadstena klosterkyrka kallas ofta Blåkyrkan, eftersom stenen den är byggd av skimrar i blått.
Kyrkan med höga smala fönster och utvändiga kraftiga strävpelare är byggd av kalksten från trakten. Den är försedd med säteritak men saknar torn; i stället finns en takryttare. Kyrkklockorna hänger i det närbelägna Rödtornet.
Kyrkans huvudingång ligger i öster. Det saknas vapenhus, varför man kommer direkt in i långhuset, som är uppdelat i tre lika höga skepp, fem travéer långa. I motsatt ände ett smalare kor, vilket enligt heliga Birgittas anvisningar alltså ligger i väster (mot Vättern) och var brödernas kor. Kyrkan är en hallkyrka, där interiören gör intryck på besökaren genom sin stora rymd. I taket stjärnvalv av tegel, vilka bärs upp av åttkantiga kalkstenspelare; i brödrakoret finns ett kryssvalv.
I heliga Birgittas uppenbarelser säger Kristus, att det inte får finnas några dekorationsmålningar på kyrkväggarna, förutom sådana bilder som framställer hans lidande eller helgonens liv. Vid senaste renoveringen 1978–1983 upptäckte man i stjärnvalven emellertid kalkmålningar i form av stiliserade klöverblad och andra växtliknande ornament utmed valvribborna. Det är inte omöjligt att det tidigare även funnits bibliska motiv, likt i den danska birgittinska klosterkyrkan i Mariager. Eventuella sådana försvann emellertid, då man under 1890-talets renovering knackade bort kalkputsen på väggarna.
Den heliga Birgitta lämnade mycket noggranna föreskrifter inför byggandet av en kyrka till klostret i Vadstena. Sannolikt påbörjades uppförandet av en stor, treskeppig hallkyrka av kvadersten redan kort tid efter birgittinordens stadfästelse 1370. År 1384 invigdes klostret och redan då fanns en provisorisk träkyrka på platsen. Denna brann 1388 men återuppfördes. Munkkoret var färdigt 1405 och år 1430 ägde den högtidliga invigningen av stenkyrkan rum. Dock blev kyrkan ej helt klar förrän ett tiotal år senare.
Högkoret i väster var platsen för högaltaret och tolv apostlaaltare. De munkar som vigts till präster hade sin plats bakom det; i öster fanns ett Mariakor inom synhåll för nunnorna. Klostersystrarna, max 60 stycken, höll till på en läktare mitt i kyrkan cirka sex meter över golvet. Man kunde höra deras sång och läsningar därifrån men inte se dem. Ingången från nunneklostret norr om kyrkan till den nu försvunna läktaren finns fortfarande kvar i nordväggen. Bröderna hade under klostertiden sin plats i väster bakom högaltaret. Enligt Birgitta skulle det i klostret finnas 25 bröder, varav 13 präster, 4 diakoner och 8 lekbröder. Största delen av kyrkan var avsedd för menigheten, såväl andliga pilgrimer som lekmän. Där fanns det ett stort antal privata altare, inbyggda kapell och rikemansgravar. Förnäma besökare hade troligen en särskild loge i nordmuren. Öppningen till den syns idag i den norra muren.
I och med reformationen förändrades kyrkans funktion och struktur. När de sista munkarna omkring 1550 lämnat klostret övertog lokalförsamlingen tillfälligt kyrkan som församlingskyrka och Birgittaaltaret i öster övertog rollen som kyrkans högaltare. Långhuset försågs med bänkar och predikstol i samband med detta. Högaltaret hade sin placering i öster fram till det sena 1800-talets restaurering, då det åter fick sin plats i väster. Från 1550 till 1595, då även nunneklostret stängdes, använde nunnorna det tidigare munkkoret i väster för sina gudstjänster.
Under medeltiden, 1600- och 1700-talen fungerade Sankt Pers kyrka, utanför klosterområdet, som församlingskyrka. Klosterkyrkan användes efter klosterstängningen 1595 framför allt vid begravningar och andra högtidliga tillfällen. Vid en ombyggnad 1781–1786 sänktes Blåkyrkans ursprungligen mycket högresta takkonstruktion, varvid de tre takfallen omvandlades till ett enda.
År 1829 blev Blåkyrkan åter församlingskyrka och Sankt Pers kyrka revs. Dock sparades dess trappgavelprydda tegeltorn (Rödtornet) från 1400-talet, eftersom Blåkyrkan saknar klocktorn och klockstapel. Sammanringningar sker därifrån än idag.
En omfattande restaurering gjordes av Blåkyrkan 1892–1898 under ledning av arkitekt Gustaf Petterson (1855–1933), varvid taket höjdes och ett andra takfall liksom en takryttare tillkom. Pettersson hade tidigare varit ledare för restaureringen av Visby domkyrkas interiör 1890–1892.
I Vadstena klosterkyrka högtidlighålls sedan 1920-talet årligen heliga Birgittas dödsdag den 23 juli genom omfattade liturgiska festgudstjänster i anslutning till Societas Sanctæ Birgittæs generalkapitel.
Klosterkyrkan hade under medeltiden ett sextiotal altare och en stor samling liturgiska textilier, träskulpturer och altarskåp finns ännu kvar. Många av skulpturerna är uppställda i kyrkorummet. Några finns också i klostermuseet intill kyrkan, tillsammans med ett flertal av textilierna. Textilierna är delvis utförda av nunnorna och delvis importerade alster av hög klass. Berömda skulpturer är det stora triumfkrucifixet och bilden av den extatiska Birgitta, en sannolikt nordtysk skulptur som invigdes 1435. Det som har ansetts (men senare betvivlats[1]) vara Birgittas reliker förvaras i det ursprungliga röda sammetsskrinet i det norra skeppet nära högkoret. I det forna brödrakoret finns korstolar från 1400-talet. Den fasta inredningen i nygotik härrör från 1890-talet. Kyrkans väggar kläs med ett flertal epitafier.
Den Heliga Birgitta. "Den porträttlika Birgitta", troligen från Birgittaaltaret invigt 1392. Troligen italienskt-florentinskt arbete.
Filippa av England, Drottning av Danmark, Norge och Sverige. Glasmålning från 1890-talet av Reinhold Callmander.
Madonnaskulptur i valnöt från Flandern. 1400-tal.
Kyrkfönster från 1800-talets slut med tetragrammet JHWH.
Hertig Magnus vapensköld från dennes grav i kyrkan.
Birgittaskrinet med heliga Birgittas reliker (enligt legenden).
Objekt | Material | Bild | Tid | Ursprung | Upphovsman | Fotografi |
---|---|---|---|---|---|---|
Gravmonument | Hertig Magnus Vasa | ca 1599 | Hans Fleming | |||
Gravmonument | Filippa av England, svensk drottning | |||||
Gravmonument | Drottning Katarina Gumsehuvud |
|||||
Gravmonument | Bo Jonsson (Grip) | |||||
Altarskåp | ek | 1500-talets första fjärdedel | Bryssel | Bilder | ||
Altarskåp | ek | 1400-talets tredje fjärdedel | Nordtyskland | Hans Hesse & Johannes Stenrat |
Bilder | |
Altarskåp | ek | ca 1500 | Nordtyskand | Bilder | ||
Krucifix | ek | Krucifix | 1400-talets sista fjärdedel | Sverige | Bilder | |
Krucifix | ek (figur) furu (kors) |
Krucifix | 1300-talets andra hälft | Östergötland | Bilder | |
Krucifix | ek, valnöt | Krucifix | 1400-talets första hälft | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur till krucifix |
ek | Krucifix | 1400-talets första hälft | Östergötland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Smärtoman m. ängel | 1400-talets första fjärdedel | Östergötland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Ursula | ca 1500 | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Visitatio | 1400-talets sista fjärdedel | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Påve | ca 1400 | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Katarina av Alexandria | ca 1400 | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Biskop | 1400-talets första hälft | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Andreas | 1400-talets mitt | Bilder | ||
Träskulptur | ek | Anna själv tredje | 1400-talets första hälft | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Johannes döparen | 1400-talets tredje fjärdedel | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | valnöt | Hieronymus | 1400-talets andra hälft | Flandern | Bilder | |
Träskulptur | ek | Heliga Birgitta | 1400-talets andra fjärdedel | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Jakob d.ä. | 1400-talets tredje fjärdedel | Sverige | Serverus Frater | Bilder |
Träskulptur | ek | ljusbärande änglar | 1400-talets sista fjärdedel | Östergötland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Anna själv tredje | 1400-talets andra hälft | Sverige | Bilder | |
Träskulptur | lövträ | Heliga Birgitta | ca 1400 | - | Bilder | |
Träskulptur | ek | Anna själv tredje | 1400-talets första fjärdedel | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Johannes döparen | 1400-talets första hälft | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | valnöt | Madonna | 1400-talets mitt | Flandern | Bilder | |
Träskulptur | ek | diakon | 1400-talets första hälft | Sverige | Bilder | |
Träskulptur | ek | Madonna | ca 1400 | Nordtyskland | Bilder |
Manual I C-a³ | Manual II C-a³ | Manual III C-a³ | Pedal C-f¹ | |
Principal 8' | Gedackt 16’ | Kvintadena 16' | Principal 16' | |
Dubbelflöjt 8' | Basetthorn 8' | Violinprincipal 8' | Subbas 16’ | |
Gedackt 8’ | Rörflöjt 8’ | Flûte harmonique 8’ | Ekobas 16’ (transm.) | |
Oktava 4' | Kvintadena 8’ (1958) | Salicional 8' | Oktava 8’ | |
Flöjt 4' | Principal 4' (1958) | Voix Celéste 8’' | Gedackt 8' | |
Kvinta 2 2/3’ | Koppelflöjt 4’ (1958) | Traversflöjt 4’ | Oktava 4’ | |
Oktava 2' | Waldflöjt 2' | Fugara 4' | Gedacktflöjt 4' (1958) | |
Cornett III | Nasard 1 1/3’ (1958) | Flautino 2’ | Nachthorn 2’ (1958) | |
Mixtur IV-VI (1958) | Sivflöjt 1' (1958) | Mixtur III | Mixtur IV (1958) | |
Cymbel III (1958) | Sesquialtera II, 2 2/3’ + 1 3/5’ | Oboe 8’ (1958) | Basun 16’ | |
Trumpet 8' | Scharf IV-V | Crescendosvällare | Skalmeja 4’ (1958) | |
Krumhorn 8’ (1958) | ||||
Koppel | Regal 4’ (1958) | Koppel | ||
II/I | Tremulant | I/P | ||
III/I | II/P | |||
16'II/I | Koppel | Koppel | III/P | |
4’I/I | III/II | 16'III/III | 4'II/P | |
Registersvällare |
Disposition
Manual C-f³ | Positiv C-f³ | Pedal C-d¹ | Koppel |
Quintadena 16' | Gedackt 8' | Subbas 16' | Manual/pedal |
Principal 8' | Principal 4' | Dubbelflöjt 8'* | Positiv/pedal |
Dubbelflöjt 8'* | Rörflöjt 4' | Trumpet 8'* | Positiv/manual |
Viola di Gamba 8' | Wallflöjt 2' | ||
Octava 4' | Vox humana 8’ | ||
Spetsflöjt 4’ | Tremulant | *växelregister | Cymbelstjärna |
Quinta 3’ (eg. 2 2/3’) | |||
Octava 2' | |||
Mixtur IV chor | |||
Trumpet 8'* |
Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.
|
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-06-14 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=3348