Utsatt område

  1. Hemsida
  2. Svensk Wikipedia
  3. Utsatt område

Utsatt område är ett begrepp som polisen i Sverige sedan 2015 använder för att beskriva ett geografiskt avgränsat område eller stadsdel med låg socioekonomisk status och med kriminell påverkan på lokalsamhället.[1][2][3][4]

Områdena delas upp i utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden. Totalt var dessa områden 60 i juni 2019 (varav 28 "enbart" utsatta).[5]År 2017 bodde totalt 566 000 personer eller 5,4 procent av landets befolkning i något av dessa områden,[6] och 200 000 personer eller 2,0 procent av befolkningen i särskilt utsatta områden.[7] I oktober 2021 var det totalt 61 områden (varav 28 "utsatta områden", 14 "riskområden" och 19 "särskilt utsatta områden")[8]

Kriterier

Utsatt område

Ett utsatt område karaktäriseras av:[5]

Riskområde

Ett riskområde är ett område som uppfyller kriterierna för utsatta områden och som dessutom ligger i riskzonen för att bli särskilt utsatt om inte åtgärder sätts in. År 2015 var det sju områden som fick denna klassificering, 2017 sex[2][1], 2019 tio.[5] och 2021 14 [8]

Särskilt utsatt område

Begreppet särskilt utsatt område används för att beskriva ett område[1][2][9]

Dessa var 2015 15 till antalet[9][2], 2017 23[1][11][12], 2019 22[5] och 2021 19[8].

De särskilt utsatta områdena varierar i antalet bosatta från 4 000 i Södra Sofielund till 35 000 i Rinkeby/Tensta.[7] Folkbokföringsuppgifter i områdena är något osäkra eftersom det förekommer att ett stort antal individer är folkbokförda i samma lägenhet, med en andel lägenheter där 10-30 personer är folkbokförda varierar mellan 4,5% i Rinkeby/Tensta till nära 0% i Hjällbo.[7] Alla områden ligger i den södra halvan av Sverige.[13]

Ifrågasatta kriterier

Polisens lista över utsatta områden och de kriterier den bygger på har 2021 granskats av Riksrevisionen, som konstaterar att metoden för att identifiera områdena delvis bygger på lokalpolisområdets "subjektiva skattningar av områdets problematik". Bedömningar av olika områden är därmed inte jämförbara, och det är inte möjligt att dra säkra slutsatser om huruvida antalet utsatta områden ökar eller minskar. I samarbeta med docent Hans Abrahamsson vid Göteborgs universitet har Borås kommun 2021 startat ett projekt som fokuserar på stadsdelen Norrby, med ambitionen att komplettera polisens bedömningar och ta fram "medskapande lägesbilder". Ytterligare tre-fyra kommuner har påbörjat liknande arbete..[14][15]

Kriminalitet

Brottsligheten i dagens utsatta områden såväl som historiska fattigkvarter omfattar upplopp, våldsgärningar, skjutningar på allmän plats och organiserad brottslighet.[7] Enligt 2017 års polisrapport finns cirka 5 000 kriminella i områdena grupperade i runt 200 nätverk.[16] Ökningen av skjutvapenvåld och sprängdåd med handgranater i Sverige är koncentrerad till utsatta områden.[17]

En opinionsundersökning av Novus och The Global Village i juni 2018 visade att 18 procent av de som bor i utsatta områden upplever sig som otrygga, 23 procent av dem i särskilt utsatta områden, och 28 procent av dem i Stor-Malmös utsatta områden, att jämföra med 5 procent av resten av befolkningen.[18] I juni 2017 presenterade BRÅ siffror i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som visade att 53 % av kvinnorna i dessa områden helst inte vistas utomhus under sena kvällar.[19][20]

Attacker mot brandkår och ambulanser

Enligt Norsk rikskringkasting kallas utsatta områden för no-go-zoner eftersom brandbilar och ambulanser inte kan köra in i områdena utan poliseskort som förhindrar attacker.[21] Som ett resultat av attackerna har räddningstjänstens fordon utrustats med kraftigare rutor för att motstå stenkastning och personalen fått skyddsglasögon som skydd mot förblindande laserstrålar och specialhörselkåpor som skyddar från hörselskador då knallskott kastas. Attackerna mot räddningstjänsten är vanligast i Stockholms utsatta områden, men förekommer mer sällan i områdena längre söderut. För att undgå attacker körs brandbilarna fram utan blåljus och sirener.[22]

Attacker mot polis

  • I maj 2016 blev en polispatrull i Hässleholmen i Borås attackerade av ett gäng och en polis utsattes för mordförsök med kniv. Mannen dömdes till sluten ungdomsvård i två år och tre månader och livstids utvisning.[23]
  • Den 25 juni 2016 blev en polispatrull som undersökte ett lägenhetsbråk attackerad med knallskott av runt tio personer på mopeder i Biskopsgården. Vid 21-tiden på kvällen minskade polisen sin insats för att "inte oroligheterna skulle öka ytterligare".[24]
  • I juni 2016 attackerade stenkastande ungdomar polis i Araby i Växjö. Med hjälp av film från övervakningskameror dömdes fem individer för våldsamt upplopp.[25]
  • I juli 2016 blev två polispatruller utsatta för stenkastning i Rågsved av ett gäng bestående av 20-30 ungdomar. Tre personer omhändertogs.[26]
  • I september 2016 attackerade en grupp på 15-20 ungdomar i Bergsjön poliser med stenkastning och laser riktade mot ögonen.[27]
  • 10 februari 2017, Rinkeby: mellan 20 och 30 personer attackerade en polispatrull vid Stavbygränd. Tre poliser fick uppsöka sjukvård och tre personer blev gripna.[28][29]
  • 21 februari 2017: efter att en misstänkt blivit arresterad av en polispatrull i Rinkeby attackerade ett gäng poliserna och deras polisfordon med sten. En polisman träffades av en sten och en annan polisman avlossade sitt tjänstevapen.[30]
  • I januari 2018 skadades polisstationen i Rosengård av ett sprängdåd varvid flera fordon samt fasaden på byggnaden skadades.[31]
  • I augusti 2018 attackerades byggarbetsplatsen för det nya polishuset i Rinkeby.[32]
  • I september 2019 attackerades en hundförare som vaktade polisbilar under poliskontroll av tre gängkriminella i ett bil. En skara bestående av 15-20 gängkriminella dök snart upp på och angrep hundföraren. Hundföraren drog sitt tjänstevapen och larmade på hjälp och ett antal personer greps misstänkta för våldsamt upplopp.[33][34] Sju män åtalades i december för ohörsamhet mot ordningsmakten.[35]
  • 31 december 2019, Araby i Växjö: då poliser grep personer för fylleri dök ett gäng upp och kastade brandbomber (molotovcocktail) mot poliserna och deras fordon.[36]
  • I juni 2021 sköts en polis till döds i Biskopsgården i Göteborg.

Droghandel

Enligt polisens rapport är inkörsporten till områdenas kriminalitet främst att narkotikahandel och droghandel sker öppet i många av områdena.[1][2]

Upplopp

  • Kravallerna i Rosengård 2008 inträffade efter att polisen utrymde en källarmoské i en ockuperad lokal.
  • År 2009 bröt kravaller ut i Gottsunda och Valsätra.[37][38]
  • År 2012 bröt kravaller ut i Tensta. Ungdomar kastade sten mot polis, vandaliserade och satte eld på en skola samt tände eld på bilar.[39]
  • Kravallerna i Husby 2013 bröt ut under kvällen söndagen den 19 maj 2013 i Husby då ungdomar i Husby satte minst 100 fordon i brand.[40] Upploppen fortsatte under ytterligare fem nätter,[41] och oroligheter spred sig till andra delar av Stockholm och även till städerna Borlänge, Falun, Gävle, Linköping, Växjö, Västerås, Umeå och Örebro.[42][43][44]
  • År 2016 sattes flera bilar i brand i Tjärna Ängar och när räddningstjänsten kom för att släcka kastade ungdomar sten på brandkåren, polis och civila.[45]
  • I december 2019 deltog ungdomar i ett upplopp i Kronogården i Trollhättan. De satte bilar i brand, sköt fyrverkeriraketeter och kastade sten mot polis och skadade deras fordon. Fem personer togs med till polisstationen för störande av allmän ordning.[46]

Faktorer som medverkar till problemen i de utsatta områdena

Socioekonomisk utsatthet

De utsatta områdena har en hög grad av sociekonomisk utsatthet jämfört med övriga landet.[7] De karaktäriseras av många olika sociala problem, utbildningsnivåerna är låga och arbetslösheten hög. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll är fortfarande hög i utsatta områden, även om den har minskat kraftigt mellan år 2011 och 2016.[47] Drygt 13 procent av hushållen har någon form av ekonomiskt bistånd. Medianinkomsten är 205 000 kronor för personer i åldern 20–64 i utsatta områden, och 189 000 kronor i särskilt utsatta områden, att jämföra med 321 000 i icke utsatta områden. Kvinnor har i genomsnitt 73 procent av männens medianinkomst i utsatta områden, medan kvinnor i andra delar av landet har 83 procent av männens inkomst.[6]

Generellt har en person som har haft socialbidrag en överrisk på 6,1 gånger att bli registrerad för brott i Sverige.[48]

Utbildningsnivåer

Enligt polisens rapport från 2017 lämnar 40 procent grundskolan i särskilt utsatta områden med icke godkända betyg, att jämföra med riksgenomsnittet där 12,8 procent saknade gymnasiebehörighet under de fyra föregående åren.[1] Skillnaden är särskilt tydlig bland niondeklassare med svenskfödda föräldrar, av vilka 23 procent inte får godkända betyg i de utsatta områdena, att jämföra med 9 procent i icke utsatta områdena. I utsatta områden har färre än hälften tagit studenten inom fyra års gymnasiestudier. Ordningsproblemen är stora i skolan. Betygsgapet är särskilt stort mellan flickor och pojkar i utsatta områden.[6]

I Sverige har en person som saknar eftergymnasial utbildning en överrepresentation på 5,7 gånger att bli registrerad för brott jämfört med andra personer.[48]

Arbetslöshet

I hela Sverige var i februari 2017 sysselsättningsgraden 66,7 % medan den är 49,5 % i utsatta områden och 47,2 % i särskilt utsatta områden.[49][ifrågasatt uppgift] 7,9 procent av boende i utsatta områden är öppet arbetslösa, att jämföra med 3,1 procent i hela landet. Offentliga sektorn underpresterar i att anställa människor från utsatta områden jämfört med resten av samhället, medan bygg- och fastighetsbranschen lyckas bättre. Trots att kvinnor i genomsnitt är bättre utbildade än män i områdena är det färre kvinnor som har eller söker arbete.[6]

Utrikes födda

De särskilt utsatta områdena har en hög andel invånare födda utomlands, som varierar mellan 45 och 60 procent,[7] att jämföra med 18,5 procent utrikes födda i hela befolkningen år 2017.[50] Många har bristande kunskaper i svenska. I de utsatta områdena i Stockholms län är en majoritet av befolkningen födda utomlands (53 procent), medan 20 procent är svenskfödda med båda föräldrarna födda utomlands enligt en rapport från Stockholms handelskammare år 2018.[51]

Tiden en individ har bott i Sverige påverkar förutsättningarna för att slutföra gymnasiet. Enligt en analys av särskilt utsatta områden gjord av SCB, ett vardera i fem olika kommuner, hade 24% av de som var 13 år och äldre vid första folkbokföringsdatum och som registrerats på en gymnasieutbildning slutfört sin utbildning. Bland de utrikes födda som folkbokförts före 13 års ålder hade 64% av kvinnorna och 54% av männen i särskilt utsatta områden genomfört en gymnasieutbildning. I de fem kommunernas övriga befolkning hade 76% av kvinnor och 68% av män genomfört gymnasieskolan.[52]

Enligt Brå är det 2,5 gånger vanligare att en utrikesfödd person är registrerad för brott i Sverige än en inrikes född med likvärdig bakgrund i övrigt, vilket är mindre betydelsefullt som kriminogen faktor än ovan nämnda faktorer, och även jämfört med kön (män har en överrisk på 3,5 gånger jämfört med kvinnor).[7]

Ung medelålder och gängbildning

Enligt en myndighetsrapport från 2017 har särskilt utsatta områden högre andel personer under 18 år än riksgenomsnittet (21%). I Vivalla är ungdomarna ca 36%, i Rosengård ca 33% och i Hammarkullen ca 28%.[7] I rapporten konstateras att det är 2,5 gånger vanligare att 15-17-åringar är registrerade för brott än personer äldre än 41 år i Sverige.[7]

När kriminella ungdomsgäng etablerats i lokalmiljön kan de uppfattas som en alternativ maktfaktor jämte myndigheter och gängens brutalitet gör att många inte vågar samarbeta med polisen.[49]

Radikala rörelser

Se även: Konfliktresenärer till konflikterna i Syrien och Irak § Sverige

Majoriteten av de som har rest ifrån Sverige till konfliktdrabbade länder för att delta i strid bor eller har bott i utsatta områden,[1][2] och många har suttit i fängelse. Enligt en rapport från Försvarshögskolan så kommer 70% av terrorresenärer från de utsatta områdena, som åker utomlands för att strida för islamistiska terroristgrupper.[53][54] Bland annat i de särskilt utsatta områdena finns en radikal islamistisk miljö som rekryterar till och finansierar terrorism.[7]

En fjärdedel av svenska moskéer är finansierade av saudisk wahabism.[55] Vissa moskeer som ligger i eller nära utsatta områden bidrar enligt polisens rapport med stor sannolikhet till radikaliseringen.[7]

Vittnesmål förekommer om självutnämnda moralpoliser som inskränker kvinnors frihet i invandrartäta förorter[56] ibland genom hedersvåld inom familjen, och om religiöst motiverade hatbrott i form av hot och våld mot konvertiter. Förövare kan exempelvis vara familj, vänner och grannar som har svårt att acceptera att den utsatte har konverterat, och personer som konverterar från islam är särskilt utsatta.[57][58]

Offentliga insatser i de utsatta områdena

Under åren har olika regeringar budgeterat statsbidrag till kommuner med stadsdelar präglade av socioekonomiskt utanförskap och boendesegregation, och som i många fall har sammanfallit med de utsatta områden som polisen har identifierat. Dessa satsningar har inkluderat:[59]

  • 1995-1998: Blommansatsningen i åtta kommuner som omfattade statsbidrag på cirka 700 miljoner.[60]
  • 1999-2004: Storstadssatsningen med en budget på 2 miljarder[61] som berörde 24 stadsdelar i sju kommuner.
  • 2008-2011: Lokala utvecklingsavtal (LUA) med 38 utanförskapsområden i 21 kommuner
  • 2012-2015: 15 urbana utvecklingsområden (URB) i nio kommuner (dessa var före 2012 klassade som utanförskapsområden). År 2014 fick dessa områden 99 miljoner i statsbidrag.[62]
  • Från 2015: I 31 utpekade kommuner utvalda områden kallade socioekonomiskt eftersatta områden.[63][59]
  • Mellan 2017-2019 fanns cirka 30 statsbidrag från regeringen och Regeringskansliet som en del av 140 insatser riktade mot utsatta områden. Bidragen omfattade cirka 10 miljarder, som inte omfattade de 3-4 miljarder i bidrag till folkbildning som Utbildningsdepartementet uppgav var ett indirekt bidrag till utsatta områden.[64]
  • Från 2020 avsattes 11 miljarder för insatser i Göteborgs sex särskilt utsatta områden under en femårsperiod avsågs komma användas till nybyggnation, sophantering utan nedskräpning, klottersanering personal, "trygghetsvärdar" och insatser mot olaglig andrahandsuthyrning. Målsättningen angavs vara att de sex särskilt utsatta områdena skulle omklassificeras från särskilt utsatta till utsatta, något som dittills skett bara med ett enda område i Sverige, området Gårdsten i Göteborg.[65][66]

År 2017 hade fyra av de särskilt utsatta områdena polisstationer: Hjällbo i Göteborg, Vivalla i Örebro, Rosengård i Malmö samt Araby i Växjö.[67]

Enligt Riksrevisionens granskning RIR 2020:14 var det svårt att förstärka bemanning av socialtjänst och polis på grund av hög personalomsättning och svårigheter med att rekrytera personal till områdena. [64]

Regeringen har också avsatt resurser till polisens myndighetssamverkan i socialt utsatta områden, till Idrotts- och ungdomsledare i områdena, till förskolor med tuffa förutsättningar och skolor med låga kunskapsresultat i områdena i ett reformprogram för åren 2017-2025. En summa av 110 miljoner avsattes för reformer år 2017 och summan är tänkt att höjas till 250 miljoner årligen från 2020. [59]

År 2017 avsatte Boverket 500 miljoner SEK till stöd för fastighetsägare att förbättra utemiljöer i utsatta områden.[68] År 2016 sattes 15 övervakningskameror upp i Norra Biskopsgården efter önskemål från de boende i området som framkommit under polisens medborgardialoger.[69] Våren 2019 installerades övervakningskameror i Hässleholmen/Hulta och Norrby i Borås[70] samt i utsatta områden i Malmö.[71]

Delegationen mot segregation (Delmos)

Enrådighetssmyndigheten Delegationen mot segregation (Delmos) tillsattes av regeringen 2018 för att förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden. Kansliet ligger i Flemingsberg och är samlokaliserat med Södertörns högskola.[72] Under 2018 utdelade Delmos 45 miljoner i statsbidrag till kommuner, landsting och ideella föreningar.[73] Bland det hundratalet ideella föreningarna återfinns bland annat Röda Korset, Stadsmissionen, FC Rosengård, Sensus studieförbund, Hammarby IF och Cirkus Unik.[74]

Myndigheten hade 17 anställda i januari 2019 och låg från början hos Kulturdepartementet och flyttades till Arbetsmarknadsdepartementet.[75]

I februari 2021 fick Delmos även i uppgift att undersöka hur segregation påverkar bibehållande av sedvänjor som resulterar i hedersförtryck, hedersvåld och motverkar jämställdhet.[76]

Områden

 U  Utsatt område (enbart)
 R  Riskområde
 S  Särskilt utsatt område

I tabellen visas även när områdena klassats som utanförskapsområde 2008-2012, som LUA-områden 2008-2011 och som URBAN 15-områden 2012 (vilka före dess varit klassade som LUA-områden).

Län Kommun Område 2008-2012 2015[2] 2017[1] 2019[5] 2021[8]
Dalarnas län Borlänge Tjärna Ängar  R   R   R   R 
Hallands län Falkenberg Falkagård (avförd 2017)  U 
Halmstad Andersberg LUA  U   U   U   U 
Jönköpings län Jönköping Råslätt  U   U   U   U 
Kronobergs län Växjö Araby URBAN 15  S   S   S   R 
Skåne län Helsingborg Adolfsberg/Dalhem/Drottninghög  R   R   R   R 
Söder  R   R   R 
Kristianstad Charlottesborg URBAN 15  U   U   U   U 
Gamlegården URBAN 15  U   U   U   U 
Landskrona Koppargården/Karlslund URBAN 15  U   S   S   R 
Malmö Holma/Kroksbäck/Bellevuegården  U   R   R   R 
Nydala/Hermodsdal/Lindängen LUA  S   S   S 
Rosengård söder om Amiralsgatan URBAN 15  S   S   S   S 
Södra Sofielund (Seved) URBAN 15  S   S   S   S 
Stockholms län Botkyrka Alby LUA  R   S   S   S 
Fittja (del av Alby 2015) LUA  R   S   S   S 
Hallunda/Norsborg LUA  S   S   S   S 
Storvreten  U   U 
Haninge Brandbergen  U   U   U   U 
Jordbro LUA  U   U   U 
Huddinge Grantorp/Visättra (Flemingsberg) LUA  U 
Skogås LUA  U   U   U   U 
Vårby LUA  U   U   U 
Järfälla Sångvägen  U   U   U   U 
Termovägen  U   U   U   U 
Nacka Fisksätra LUA  U 
Sigtuna Valsta  R 
Sollentuna Edsberg  U   U   U   U 
Tureberg  R   R   R   R 
Stockholm Bredäng  U   U   U   U 
Hagsätra/Rågsved LUA  U   U   U   U 
Hässelby/Vällingby  U   U   U   U 
Vårberg  U   U   U 
Älvsjö/Solberga  U   U   U   U 
Östberga  U   U   U   U 
Rinkeby/Tensta URBAN 15  S   S   S   S 
Husby LUA  S   S   S   S 
Sundbyberg Rissne/Hallonbergen  U   U   R   R 
Södertälje Fornhöjden LUA  U   U   R   R 
Hovsjö URBAN 15  U   U   R   R 
Ronna/Geneta/Lina URBAN 15  S   S   S   S 
Upplands-Bro Finnsta  U   U   U   U 
Upplands Väsby Smedby (avförd 2019)  U   U 
Södermanlands län Eskilstuna Fröslunda  U   U   U   U 
Lagersberg  U   U   U   U 
Skiftinge  U   U   U 
Uppsala län Uppsala Gottsunda (m Valsätra 2015) LUA  U   S   S   S 
Västmanlands län Västerås Bäckby  U   U   U   U 
Västra Götalands län Borås Hässleholmen/Hulta URBAN 15  R   S   S   S 
Norrby  S   S   S 
Göteborg Hisings Backa  U   U   U   U 
Rannebergen (avförd 2021)  U   U   U 
Biskopsgården URBAN 15  S   S   S   S 
Bergsjön URBAN 15  S   S   S   S 
Gårdsten URBAN 15  S   S   R   U 
Hammarkullen  S   S   S   S 
Hjällbo URBAN 15  S   S   S   S 
Lövgärdet  S   S   S   S 
Tynnered/Grevegården/Opaltorget  U   S   S   R 
Trollhättan Kronogården URBAN 15  U   U   U   R 
Örebro län Örebro Oxhagen/Varberga  R   R   R   R 
Vivalla  S   S   S   S 
Östergötlands län Linköping Skäggetorp LUA  S   S   S   S 
Norrköping Hageby (avförd 2019)  U   U 
Klockaretorpet (avförd 2021) LUA  U   U 
Navestad  U   U   U 
Antal utsatta områden (enbart):  U  32 32 28 28
Antal riskområden:  R  6 6 10 14
Antal särskilt utsatta områden:  S  15 23 22 19
Summa, totalt: 38 53 61 60 61

Av de 38 utanförskapsområdena (LUA-områden) har följande inte klassats som utsatta områden och återfinns därför inte i tabellen ovan:

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c d e f g h] ”Nationella operativa avdelningen Underrättelseenheten Juni 2017 Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen Dnr: HD 44/14 A203.023/2016”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. 21 juni 2017. sid. 12. https://polisen.se/contentassets/60b6037bfd554b3c802c8272ade2e12c/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-social-ordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017.pdf. Läst 8 augusti 2017. 
  2. ^ [a b c d e f g] ”Utsatta områden - sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser Dnr: HD 5800 - 61/2015”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. 1 december 2015. https://polisen.se/contentassets/60b6037bfd554b3c802c8272ade2e12c/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-sociala-risker-kollektiv-formaga-och-oonskade-handelser.pdf. 
  3. ^ ”Sveriges mest utsatta bostadsområden”. Dagens Nyheter. 10 februari 2016. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sveriges-mest-utsatta-bostadsomraden/. Läst 17 juli 2016. 
  4. ^ ”Utsatta områden | Polismyndigheten”. polisen.se. https://polisen.se/link/1e92bc835a1f4d15a36a77bf5d4380e0. Läst 21 oktober 2021. 
  5. ^ [a b c d e f] ”Nationella operativa avdelningen, Underrättelseenheten 2019-06-03 Kriminell påverkan i lokalsamhället - En lägesbild för utvecklingen i utsatta områden”. Polisen i Sverige - Nationella operativa avdelningen. 3 juni 2019. sid. 4, 7. https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/kriminell-paverkan-i-lokalsamhallet.pdf. Läst 3 juni 2019. 
  6. ^ [a b c d] ””Här är fakta om de 556 000 som lever i utsatta områden””. DN.SE. 10 juni 2019. https://www.dn.se/debatt/har-ar-fakta-om-de-556000-som-lever-i-utsatta-omraden/. . Referat av rapporten "Fakta för förändring"
  7. ^ [a b c d e f g h i j k] Myndighetsgemensam lägesbild om organiserad brottslighet 2018-2019 / Diarienr A495.196/2017 (Arkiverad hos Wayback Machine). Nationella underrättelsecentret, NUC, inom den myndighetsgemensamma satsningen mot den organiserade brottsligheten. 2017. sid. 2, 12, 13-14, 20. https://web.archive.org/web/20180705024748/https://polisen.se/siteassets/dokument/organiserad_brottslighet/myndighetsgemensam-lagesbild-2018-2019.pdf 
  8. ^ [a b c d] ”Tre nya områden pekas ut som utsatta av polisen”. 14 oktober 2021. https://sverigesradio.se/artikel/polisens-nya-lista-over-utsatta-omraden. Läst 14 oktober 2021. 
  9. ^ [a b] ”Skäggetorp "särskilt utsatt område"”. Lokala nyheter - Öst. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/skaggetorp-sarskilt-utsatt-omrade. Läst 17 juli 2016. 
  10. ^ [a b c] ”utsatt område - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utsatt-omr%C3%A5de. Läst 3 juni 2019. 
  11. ^ Lasse Wirup (11 juni 2017). ”Sverige har fått fler problemområden – ”krisstämning inom polisledningen””. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-har-fatt-fler-problemomraden-krisstamning-inom-polisledningen/. Läst 11 juni 2017. 
  12. ^ ”Nytt område i Göteborg som särskilt utsatt”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nytt-omr%C3%A5de-i-g%C3%B6teborg-som-s%C3%A4rskilt-utsatt-1.4253698. Läst 27 april 2017. 
  13. ^ ”Gängkriminaliteten delar landet på mitten”. Dagens Nyheter. 22 oktober 2016. http://www.dn.se/nyheter/sverige/gangkriminaliteten-delar-landet-pa-mitten/. Läst 24 oktober 2016. 
  14. ^ ””Polisens lista speglar inte alls områdena””. Dagens nyheter. 18 april 2021. https://www.dn.se/sverige/polisens-lista-speglar-inte-alls-omradena/. 
  15. ^ Rätt insats på rätt plats : polisens arbete i utsatta områden.. 2020. ISBN 978-91-7086-571-8. OCLC 1220977194. https://www.worldcat.org/oclc/1220977194. Läst 12 juni 2021 
  16. ^ Nyman, Heléne (21 juni 2017). ”Polisrapport: Antalet utsatta områden ökar”. https://www.svt.se/nyheter/svtforum/polisrapport-antalet-utsatta-omraden-okar. Läst 7 juni 2019. 
  17. ^ Rostami, Mondani, Carlsson, Sturup, Sarnecki & Edling (2018). Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige. sid. 15. ISBN 978-91-978537-6-7 
  18. ^ ”Vad tycker människorna som bor i Sveriges mest utsatta områden? För publikation 9 juni 2018 En opinionsundersökning av Novus i Sveriges 61 mest utsatta områden”. Novus och The Global Village. 9 juni 2018. https://novus.se/wp-content/uploads/2018/12/481a2a45ad3da9f19a2f884b3a99c71c.pdf. 
  19. ^ Nyheter, SVT. ”Kvinnor otrygga i socialt utsatta områden”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/kvinnor-otrygga-i-socialt-utsatta-omraden. Läst 4 juni 2017. 
  20. ^ ”Kvinnor i socialt utsatta områden mer otrygga - Brottsförebyggande rådet”. www.bra.se. Arkiverad från originalet den 6 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170606084612/http://www.bra.se/nytt-fran-bra/arkiv/press/2017-06-01-kvinnor-i-socialt-utsatta-omraden-mer-otrygga.html. Läst 4 juni 2017. 
  21. ^ Magnus, Anders (8 maj 2016). ”Svensk politi: – Vi er i ferd med å miste kontrollen” (på nb-NO). NRK. https://www.nrk.no/urix/svensk-politi_-_-vi-er-i-ferd-med-a-miste-kontrollen-1.12920404. Läst 7 juni 2019. 
  22. ^ ”Här måste brandbilarna backa in – med poliseskort”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/longread/utanforskapet-inifran/brandbilarna-maste-backa-in--med-poliseskort/. Läst 7 juni 2019. 
  23. ^ Sköld (27 januari 2017). ”Knivskar polis – får sänkt straff”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/knivskar-polis-far-sankt-straff. Läst 16 juni 2019. 
  24. ^ Bengtsson, Ninna (25 juni 2016). ”Polispatrull attackerades vid bråk i Göteborg”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/just-nu-polisen-attackerad-i-goteborg. Läst 4 augusti 2019. 
  25. ^ ”Här går stenkastarna till attack mot polisen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/OnmxKV. Läst 29 augusti 2019. 
  26. ^ ”Stenkastning mot poliser i Rågsved”. mitti.se. https://mitti.se/nyheter/stenkastning-mot-poliser-i-ragsved/. Läst 27 april 2020. 
  27. ^ Krång, Erik; Wiklund, Lars (21 september 2016). ”Stenkastning mot polis i Bergsjön”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/stenkastning-mot-polis-i-goteborg. Läst 23 december 2019. 
  28. ^ Heick, Pia (11 februari 2017). ”Polispatrull attackerad i Rinkeby”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/polispatrull-attackerad-i-rinkeby. Läst 4 augusti 2019. 
  29. ^ Press, Associated (21 februari 2017). ”Swedish police investigate riot in predominantly immigrant Stockholm suburb” (på brittisk engelska). The Telegraph. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/news/2017/02/21/swedish-police-investigate-riot-predominantly-immigrant-suburb/. Läst 13 augusti 2019. 
  30. ^ Press, Associated (21 februari 2017). ”Swedish police investigate riot in predominantly immigrant Stockholm suburb” (på brittisk engelska). The Telegraph. ISSN 0307-1235. https://www.telegraph.co.uk/news/2017/02/21/swedish-police-investigate-riot-predominantly-immigrant-suburb/. Läst 13 augusti 2019. 
  31. ^ Loftrup-Ericson, Ivan; Ohlin, Jonas; Gerdfeldter, Mathias (17 januari 2018). ”Explosion vid polisstationen i Rosengård”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/explosion-vid-polisstationen-i-rosengard. Läst 16 juni 2019. 
  32. ^ ”Polisen: Attacken mot polishuset var en hämndaktion”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/brottscentralen/polisen-attacken-mot-polishuset-var-hamnd/. Läst 8 augusti 2020. 
  33. ^ Ekelund, Jonas (26 september 2019). ”Gängkriminella i våldsam attack mot ensam hundförare på Hässleholmen”. Borås Tidning. http://www.bt.se/boras/gangkriminella-i-valdsam-attack-mot-ensam-hundforare-pa-hassleholmen/. Läst 29 september 2019. 
  34. ^ Hagberg, Nadia (26 september 2019). ”Gängkriminella gick till attack i Borås”. Borås DLY. http://www.borasdly.se/nyheter/gangkriminella-gick-till-attack-i-boras/. Läst 29 september 2019. 
  35. ^ Šako, Natalija. ”Polis attackerades av 30-tal personer på Hässleholmen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=7373089. Läst 21 december 2019. 
  36. ^ Stjernkvist, Cecilia Karlsson, Charlotte (1 januari 2020). ”Maskerade personer kastade brandbomber”. Smålandsposten. http://www.smp.se/nyheter/maskerade-personer-kastade-brandbomber/. Läst 1 januari 2020. 
  37. ^ Radio, Sveriges. ”Kravallerna i Gottsunda - Generation Z”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3314&artikel=3124685. Läst 16 juni 2019. 
  38. ^ Gross Hulth, Märta (29 september 2017). ””Vi kastar sten för att vi är arga””. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/vi-kastar-sten-for-att-vi-ar-arga. Läst 16 juni 2019. 
  39. ^ ”Kravaller i Tensta”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2012-05-17/kravaller-i-tensta. Läst 16 juni 2019. 
  40. ^ ”Våldsamma upplopp i Husby i natt”. Aftonbladet. 19 maj 2013. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16804681.ab. 
  41. ^ ”Våldsamma upplopp i Husby i natt”. Aftonbladet. 19 maj 2013. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16804681.ab. 
  42. ^ ”Bränder i Stockholmsområdet och Örebro”. Aftonbladet. 24 maj 2013. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16841663.ab. 
  43. ^ Sveriges radio
  44. ^ ”Stenkastningen och bilbränderna sprider sig”. Sveriges Radio. 28 maj 2013. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=19391&artikel=5547079. 
  45. ^ Radio, Sveriges. ”Bilbränder i Tjärna Ängar - då kastades sten mot brandkåren - P4 Dalarna”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=6432950. Läst 27 augusti 2019. 
  46. ^ ”Nya upplopp och bilbränder på Kronogården i Trollhättan”. Hem & Hyra. https://www.hemhyra.se/nyheter/nya-upplopp-och-bilbrander-pa-kronogarden-trollhattan/. Läst 11 december 2019. 
  47. ^ ”Barnfattigdomen minskar – men klyftorna ökar”. Sydsvenskan. 10 oktober 2018. https://www.sydsvenskan.se/2018-10-10/mindre-barnfattigdom-i-sverige. 
  48. ^ [a b] Martens & Holmberg 2005.
  49. ^ [a b] ”Svensk politi skulle ta tilbake kontrollen over lovløse områder. To år senere er situasjonen blitt enda verre.”. Aftenposten. https://www.aftenposten.no/verden/i/GVLRV/Svensk-politi-skulle-ta-tilbake-kontrollen-over-utsatte-bydeler-fra-kriminelle-To-ar-senere-er-situasjonen-blitt-enda-verre-. Läst 12 augusti 2017. 
  50. ^ ”Befolkningsstatistik i sammandrag 1960–2017”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsstatistik-i-sammandrag/#Fotnoter. Läst 18 juni 2018. 
  51. ^ ”HÅRDA FAKTA - Så segregerat är Stockholm”. Stockholms Handelskammare. 2018. https://www.chamber.se/cldocpart/5658.pdf. Läst 24 december 2018. 
  52. ^ ”Tydliga skillnader bland unga i särskilt utsatta områden”. Statistiska Centralbyrån. http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/tydliga-skillnader-bland-unga-i-sarskilt-utsatta-omraden/. Läst 29 september 2019. 
  53. ^ TT (21 juni 2017). ”Nioåringar jobbar för kriminella | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/rapport-om-utsatta-omraden-presenteras. 
  54. ^ Radio, Sveriges. ”Terrorresenärer ofta från utsatta områden - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6717191. Läst 12 december 2018. 
  55. ^ Ankersen, Dag (8 november 2017). ”Saudiarabien finansierar var fjärde svensk moské”. ETC. https://www.etc.se/inrikes/saudiarabien-finansierar-var-fjarde-svensk-moske. Läst 10 juni 2019. 
  56. ^ ”Flykten från moralpolisen - Nyheterna - tv4.se”. tv4.se. http://www.tv4.se/nyheterna/artiklar/flykten-fr%C3%A5n-moralpolisen-58e263bab9a9f68db40003ad. Läst 27 april 2017. 
  57. ^ Hatbrott 2014, Brottsförebyggande rådet 2015
  58. ^ Göran Larsson, Simon Stjernholm, Främlingsfientliga handlingar mot trossamfund Arkiverad 26 december 2015 hämtat från the Wayback Machine., rapport från Nämnden för statligt stöd till trossamfund 2014-11-12
  59. ^ [a b c] ”Långsiktigt reformprogram för minskad segregation år 2017-2025”. sid. 1. https://www.regeringen.se/49480b/contentassets/94760eec95e04a45b0a1e462368b0095/langsiktigt-reformprogram-for-minskad-segregation-ar-2017-2025.pdf. Läst 7 juni 2019. 
  60. ^ ”Tillsammans i storstaden – en studie av offentlig samverkan inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen”. Statskontoret. 2002. sid. 30. https://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2002/200223.pdf. Läst 7 februari 2021. 
  61. ^ Radio, Sveriges. ”Storstadssatsningen utvärderades - P4 Malmöhus”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=96&artikel=415033. Läst 8 juni 2019. 
  62. ^ Åberg, Julia (17 december 2014). ”Besvikelse i Gamlegården efter halverat statsbidrag”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/besvikelse-i-gamlegarden-efter-halverat-statsbidrag. Läst 25 september 2020. 
  63. ^ ”Regeringskansliets rättsdatabaser”. rkrattsbaser.gov.se. http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2018:151. Läst 7 juni 2019. 
  64. ^ [a b] ”Statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden ( RiR 2020:14 )” (PDF). www.riksrevisionen.se. sid. 5, 12, 16, 20-21. https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2020/statsbidrag-for-socioekonomiskt-utsatta-omraden.html. Läst 9 juli 2021. 
  65. ^ Netskar, Sofia (18 november 2020). ”Satsningen: Elva miljarder kronor till särskilt utsatta områden i Göteborg”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/elva-miljarder-kronor-till-sarskilt-utsatta-omraden-i-goteborg. Läst 19 november 2020. 
  66. ^ ”11 miljarder satsas på ökad trygghet och utveckling i Bergsjön”. www.byggnyheter.se. https://www.byggnyheter.se/20200916/23471/11-miljarder-satsas-pa-okad-trygghet-och-utveckling-i-bergsjon. Läst 6 juli 2021. 
  67. ^ ”Jerzy Sarnecki: Polisstationer viktiga i särskilt utsatta områden”. 3 april 2017. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jerzy-sarnecki-viktigt-finnas-pa-plats-i-utsatta-omraden. 
  68. ^ ”Stöd till utemiljöer i socioekonomiskt utsatta områden”. Boverket. Arkiverad från originalet den 20 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170620103614/http://boverket.se/sv/bidrag--garantier/stod-till-utemiljoer/. Läst 4 juni 2017. 
  69. ^ Grill, Martin (14 december 2016). ”15 övervakningskameror i norra Biskopsgården”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/15-overvakningskameror-i-norra-biskopsgarden. Läst 6 juni 2019. 
  70. ^ Stjärnered, Per-Olof (12 januari 2019). ”Övervakningskameror i utsatta områden försenade”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/overvakningskameror-i-utsatta-omraden-forsenade. Läst 6 juni 2019. 
  71. ^ Dehnad, Diba (30 maj 2019). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/uppsattning-av-flera-overvakningskameror-drojer. Läst 6 juni 2019. 
  72. ^ ”Delmos: Om oss”. Delegationen mot segregation. https://www.delmos.se/om-oss/. Läst 7 juni 2019. 
  73. ^ ”Statsbidrag”. Delmos. https://www.delmos.se/statsbidrag/. Läst 8 juni 2019. 
  74. ^ ”Beviljade statsbidrag för att motverka och minska segregation - datum 2018-10-22”. https://www.delmos.se/wp-content/uploads/2018/10/sammanstallning-beviljat-bidrag.pdf. Läst 8 juni 2019. 
  75. ^ Folkö, Robin (3 februari 2019). ”Myndighet mot segregation hotas av nedläggning”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/myndighet-mot-segregation-hotas-av-nedlaggning. Läst 8 juni 2019. 
  76. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (17 december 2020). ”Delegationen mot segregation ska fördela 250 miljoner kronor i statsbidrag”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/delegationen-mot-segregation-ska-fordela-250-miljoner-kronor-i-statsbidrag/. Läst 8 februari 2021. 

Information

Het artikel Utsatt område in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Om sidan

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-10-25 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=7172107