Ursula von der Leyen

Ursula von der Leyen

von der Leyen januari 2020.

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
1 december 2019
Ställföreträdare Frans Timmermans
Företrädare Jean-Claude Juncker

Tid i befattningen
17 december 201317 juli 2019
Kansler Angela Merkel
Företrädare Thomas de Maizière
Efterträdare Annegret Kramp-Karrenbauer

Tysklands arbetsmarknads- och socialminister
Tid i befattningen
30 november 200917 december 2013
Kansler Angela Merkel
Företrädare Franz Josef Jung
Efterträdare Andrea Nahles

Tysklands familje-, äldre-, kvinno- och ungdomsminister
Tid i befattningen
22 november 200530 november 2009
Kansler Angela Merkel
Företrädare Renate Schmidt(de)
Efterträdare Kristina Schröder

Född Ursula Gertrud Albrecht
8 oktober 1958 (63 år)
Belgien Ixelles, Bryssel, Belgien
Nationalitet Tyskland Tysk
Politiskt parti Kristdemokratiska unionen (CDU)
Alma mater Hannovers medicinska högskola
Göttingens universitet
Hannovers universitet
Yrke Läkare, Politiker
Make Heyko von der Leyen
Barn 7
Föräldrar Ernst Albrecht (fader)
Släktingar Hans-Holger Albrecht (bror)
Namnteckning Ursula von der Leyens namnteckning

Ursula Gertrud von der Leyen, född Albrecht den 8 oktober 1958 i Ixelles i Brysselregionen i Belgien, är en tysk konservativ politiker tillhörande CDU och Europeiska folkpartiet (EPP). Hon är utbildad läkare och forskare. Hon är sedan den 1 december 2019[1] ordförande i Europeiska kommissionen, efter att ha föreslagits av Europeiska rådet och valts till posten av Europaparlamentet den 16 juli samma år. Dessförinnan hade hon varit minister i Tyskland sedan 2005, däribland försvarsminister åren 2013–2019.

Ursula von der Leyen rankades som den fjärde mäktigaste kvinnan i världen av Forbes 2020.[2]

Biografi

Barndom

Ursula von der Leyen föddes i Ixelles utanför Bryssel som dotter till CDU-politikern Ernst Albrecht. Familjen bodde i Bryssel till 1970 då fadern avslutade sin tjänst vid Europeiska kommissionen.[3][4] Hon studerade, precis som sina sex syskon, på Europaskolan i Bryssel.[3] Fadern blev därefter under många år ministerpresident, delstatsregeringschef, i förbundslandet Niedersachsen.

Efter studentexamen

Efter studentexamen läste von der Leyen nationalekonomi på universiteten i Göttingen, London School of Economics och Münster åren 1977–1980, dock utan att ta examen.[5] Efter studierna i nationalekonomi började hon studera vid den medicinska högskolan Medizinische Hochschule Hannover i Hannover där hon avlade läkarexamen 1987.[6] Där träffade hon också sin blivande make, läkaren Heiko von der Leyen, som hon gifte sig med 1986. Paret har idag sju barn.[7] Mellan 1992 och 1996 bodde familjen i USA.[8] Åren 1996 till 2001 arbetade hon som forskare på Medizinische Hochschule i Hannover.[9]

Doktorsavhandling

År 1990 färdigställde von der Leyen sin doktorsavhandling C-reaktives Protein als diagnostischer Parameter zur Erfassung eines Amnioninfektionssyndroms bei vorzeitigem Blasensprung und therapeutischem Entspannungsbad in der Geburtsvorbereitung. Avhandlingen blev långt senare, hösten 2015, måltavla för internetplattformen "VroniPlag" som hittade 27 ställen i avhandlingen vilka hade tagits från andra arbeten, utan att för den skull ha erkänts som citat. Medicinska högskolan i Hannover prövade anklagelserna i ett halvt år och kom slutligen fram till att von der Leyens arbete innehåller "tydliga brister", men att hon samtidigt får behålla sin doktorsgrad eftersom hon inte aktivt har försökt vilseleda någon.[10]

Politisk karriär

Ursula von der Leyen och USA:s president Donald Trump i januari 2020.

Ursula von der Leyen gav sig in i politiken relativt sent i livet. Utan någon tidigare politisk erfarenhet utnämndes von der Leyen 2003, då 45 år gammal, till socialminister av Niedersachsens ministerpresident Christian Wulff. Hon blev 2005 familjeminister i regeringen Merkel I. Senare blev hon arbetsmarknads- och socialminister åren 2009–2013 och senare försvarsminister åren 2013–2019.[11] Hon blev 2004 ledamot av CDU:s förbundsstyrelse.[12]

Ursula von der Leyens kritiker menar att hennes snabba politiska karriär delvis beror på att hennes far Ernst Albrecht var en tidigare toppolitiker inom CDU och att hon därmed biståtts av faderns sociala nätverk. Dessutom hävdar kritiker att det faktum att Christian Wulff var en personlig vän till familjen Albrecht kan ha bidragit till att hon utnämndes till socialminister i Niedersachsen.[13] Hennes biografer Elisabeth Niejahr och Peter Dausend menar däremot att hennes framgång beror på att hon är både konservativ och modern, både disciplinerad och oberäknelig samt både världsvan och fast förankrad i sin hembygd.[12]

Som familjeminister under Angela Merkel genomförde hon en reform av den tyska föräldraförsäkring, som från och med 2007 även innefattar två så kallade pappamånader. År 2009 fick hon smeknamnet "Zensursula", en blandning av det tyska ordet för censur (Zensur) och hennes förnamn, efter det att hon förordat att internetleverantörer ska spärra webbplatser med barnpornografiskt innehåll (istället för att radera).[14][15]

Den 17 december 2013 tillträdde Ursula von der Leyen som Tysklands första kvinnliga försvarsminister, en post hon hade fram till juli 2019. Som försvarsminister satte hon som mål att råda bot på tyska försvarets (Bundeswehr) materialbrist, något som enligt förbundsdagens ombud för försvarsfrågor, Hans-Peter Bartels (SPD), inte har uppnåtts. Förbundsdagens KU-medlem Alexander Müller (FDP) hävdar att hon gett tunga konsultuppdrag till nära vänner.[4]

EU-kommissionsordförande

Nominering och tillträde

Ursula von der Leyen talar om sin vision för EU inför Europaparlamentet den 16 juli 2019 efter att ha röstats igenom som ny EU-kommissionsordförande.

Den 2 juli 2019 nominerades Ursula von der Leyen av Europeiska rådet till ordförande i Europeiska kommissionen. Valet föll på henne dels eftersom Merkels toppkandidat Manfred Weber mött hårt motstånd, dels eftersom socialdemokraten Frans Timmermans inte fick tillräckligt stöd. Ursula von der Leyens nominering uppfattades som en stor överraskning.[16]

I Tyskland utlöste hennes nominering en debatt mellan regeringspartierna SPD och CDU; medan socialdemokraterna kritiserade det faktum att von der Leyen inte ens varit toppkandidat inför EU-valet 2019 kontrade ledande CDU-politiker med att SPD enbart handlar utifrån egenintresse.[17] Enligt en undersökning av opinionsinstitutet Forsa från juli 2019 vill bara en tredjedel av tyskarna se von der Leyen som kommissionsordförande. Bara knappt hälften av alla tillfrågade menade att hon har rätt egenskaper för att utöva ämbetet.[18]

Den 16 juli 2019 valdes von der Leyen till posten som Europeiska kommissionens ordförande efter en omröstning i Europaparlamentet som slutade 383 mot 327 röster. Hon blev därmed den första kvinnliga ordföranden. Hon tillträdde ämbetet den 1 december 2019. När de bodde i Bryssel dog deras lillasyster Benita-Eva vid elva års ålder av cancer. Hon mindes senare "mina föräldrars enorma hjälplöshet" med tanke på att de drabbats av cancer, vilket hon angav som ett av sina skäl 2019 till att hennes EU-kommission skulle "ta ledningen i kampen mot cancer".[19]

Bibliografi

  • Ursula von der Leyen, C-reaktives Protein als diagnostischer Parameter zur Erfassung eines Amnioninfektionssyndroms bei vorzeitigem Blasensprung und therapeutischem Entspannungsbad in der Geburtsvorbereitung, doktorsavhandling, Hannovers medicinska högskola, 1990[20]
  • Ursula von der Leyen, Maria von Welser, Wir müssen unser Land für die Frauen verändern. Bertelsmann, Munich, 2007, ISBN 978-3-570-00959-8
  • Ursula von der Leyen, Liz Mohn, Familie gewinnt. Bertelsmann Foundation, 2007, ISBN 978-3-89204-927-2

Referenser

Noter

  1. ^ TT, Wiktor Nummelin / (27 november 2019). ”Klart skepp för ny styrning i EU”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sanningens-minut-for-von-der-leyen. Läst 9 januari 2020. 
  2. ^ Forbes: The World's 100 Most Powerful Women
  3. ^ [a b] Maier, Anja (2 juli 2019). ”Porträt Ursula von der Leyen: Merkels Trumpf” (på tyska). Die Tageszeitung: taz. ISSN 0931-9085. https://taz.de/!5603914/. Läst 10 juli 2019. 
  4. ^ [a b] tagesschau.de. ”Von der Leyen im Porträt: Neue Marschrichtung Brüssel?” (på tyska). tagesschau.de. https://www.tagesschau.de/inland/von-der-leyen-portraet-103.html. Läst 10 juli 2019. 
  5. ^ ONLINE, RP. ”Porträt: Das ist Ursula von der Leyen” (på tyska). RP ONLINE. https://rp-online.de/politik/deutschland/ursula-von-der-leyen-verteidigungsministerin-und-siebenfache-mutter_bid-8743365. Läst 10 juli 2019. 
  6. ^ ONLINE, RP. ”Porträt: Das ist Ursula von der Leyen” (på tyska). RP ONLINE. https://rp-online.de/politik/deutschland/ursula-von-der-leyen-verteidigungsministerin-und-siebenfache-mutter_bid-8743365. Läst 10 juli 2019. 
  7. ^ ”Ursula von der Leyen - Starporträt, News, Bilder” (på tyska). GALA. 15 december 2017. https://www.gala.de/stars/starportraets/ursula-von-der-leyen-20540344.html. Läst 10 juli 2019. 
  8. ^ ONLINE, RP. ”Porträt: Das ist Ursula von der Leyen” (på tyska). RP ONLINE. https://rp-online.de/politik/deutschland/ursula-von-der-leyen-verteidigungsministerin-und-siebenfache-mutter_bid-8743365. Läst 10 juli 2019. 
  9. ^ ONLINE, RP. ”Porträt: Das ist Ursula von der Leyen” (på tyska). RP ONLINE. https://rp-online.de/politik/deutschland/ursula-von-der-leyen-verteidigungsministerin-und-siebenfache-mutter_bid-8743365. Läst 10 juli 2019. 
  10. ^ ONLINE, ZEIT (9 mars 2016). ”Plagiatsaffäre: Von der Leyen darf Doktortitel behalten” (på de-DE). Die Zeit. ISSN 0044-2070. https://www.zeit.de/politik/deutschland/2016-03/ursula-von-der-leyen-doktortitel-plagiat. Läst 10 juli 2019. 
  11. ^ Demling, Alexander; Hebel, Christina; Müller, Peter (15 december 2013). ”Kabinettsliste: Das sind Merkels wichtigste Minister”. Spiegel Online. https://www.spiegel.de/politik/deutschland/neues-kabinett-diese-minister-von-cdu-und-spd-stehen-fest-a-939103.html. Läst 11 december 2019. 
  12. ^ [a b] Nordwest-Zeitung (4 juli 2019). ”Porträt Von Ursula Von Der Leyen: Künftige Kommissionschefin ein echtes Kind Europas” (på tyska). www.nwzonline.de. https://www.nwzonline.de/politik/bruessel-berlin-portraet-von-ursula-von-der-leyen-kuenftige-kommissionschefin-ein-echtes-kind-europas_a_50,5,764950856.html. Läst 10 juli 2019. 
  13. ^ ”Röslein, Röslein, Röslein schwarz – warum von der Leyen eine Katastrophe für Europa wäre” (på de-DE). NachDenkSeiten - Die kritische Website. https://www.nachdenkseiten.de/?p=52955. Läst 10 juli 2019. 
  14. ^ Focus Online: Kinderpornografie: Der Traum von der Internetsperrung (tyska)
  15. ^ Der Spiegel Online: "Zensursula" geht in die Offensive (tyska)
  16. ^ WELT (2 juli 2019). ”Ursula von der Leyen: EU-Gipfel nominiert Ministerin als Kommissionschefin”. https://www.welt.de/politik/ausland/article196268009/Ursula-von-der-Leyen-EU-Gipfel-nominiert-Ministerin-als-Kommissionschefin.html. Läst 10 juli 2019. 
  17. ^ Teevs, Christian (3 juli 2019). ”Personalie von der Leyen: Und wieder quält sich die Koalition”. Spiegel Online. https://www.spiegel.de/politik/deutschland/ursula-von-der-leyen-nominierung-als-eu-kommissionschefin-belastet-grosse-koalition-a-1275574.html. Läst 10 juli 2019. 
  18. ^ WELT (3 juli 2019). ”Umfrage: Ein Drittel der Deutschen will von der Leyen an der Spitze der EU-Kommission”. https://www.welt.de/politik/deutschland/article196304617/Umfrage-Ein-Drittel-der-Deutschen-will-von-der-Leyen-an-der-Spitze-der-EU-Kommission.html. Läst 10 juli 2019. 
  19. ^ Thorsten Maybaum: EU-Kommission Von der Leyen sagt Krebs den Kampf an, Deutsches Ärzteblatt 2019, Jahrgang 116, Heft 49 vom 6. Dezember 2019, Seite A2277, https://www.aerzteblatt.de/archiv/211174/EU-Kommission-Von-der-Leyen-sagt-Krebs-den-Kampf-an Link abgerufen am 15. Dezember 2019, 18:40 Uhr CEST
  20. ^ ”DNB, Session abgelaufen” (på (tyska)). Portal.d-nb.de. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305174842/https://portal.d-nb.de/opac.htm?method=showPrintViewOfRecord&recordId=http%3A%2F%2Fd-nb.info%2F911005293&currentPosition=30. Läst 1 december 2011. 

Information

Het artikel Ursula von der Leyen in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-11-04 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=239689