Tomas Pontén | |
Född | Carl Axel Thomas Pontén 29 januari 1946 Skövde församling, Västergötland |
---|---|
Död | 15 september 2015 (69 år) Sofia församling, Stockholm |
Nationalitet | Svensk |
Yrke/uppdrag | Skådespelare och regissör |
Känd för | rollen som styrman Kent i TV-serien Ärliga blå ögon |
Partner | Suzanne Reuter (sambo 1983–2000) |
Föräldrar | Birger Pontén Ellen Nordlöf |
Släktingar | Jan Pontén (bror) Gunilla Pontén (syster) Sigurd Pontén (farbror) Ruben Pontén (farbror) Gunvor Pontén (kusin) |
Tomas Pontén, folkbokförd Carl Axel Thomas Pontén, född 29 januari 1946 i Skövde,[1] död 15 september 2015[2] i Sofia församling i Stockholm, var en svensk skådespelare och regissör.
Tomas Pontén var son till överste Birger Pontén och Ellen Nordlöf samt yngre bror till professorn Jan Pontén och modeskaparen Gunilla Pontén. Han var även brorson till agronomen Sigurd Pontén och ingenjören Ruben Pontén samt kusin till skådespelaren Gunvor Pontén.[3][4] De är alla del av släkten Pontén från Småland.
Han föddes i Skövde, där fadern var officer, men växte huvudsakligen upp på Lidingö i Stockholms län. Han examinerades från Statens scenskola 1972 och tillhörde därefter Dramatens fasta ensemble.[5] Från 1984 turnerade han världen runt i rollen som Edmund i Ingmar Bergmans uppsättning av Shakespeares Kung Lear. 1985 gestaltade han både Antonius i Shakespeares Julius Caesar och titelrollen i Molières Don Juan. Han hade även större roller i uppsättningar som Hemlig extas av David Hare (1990) och två år senare i Margareta Garpes Alla dagar, alla nätter. 255 gånger spelade han markisen i nationalscenens långkörare Christopher Hamptons Farliga förbindelser (1988). Han var på Dramaten också regissör för Euripides Medea (1986) och David Rabes Hurley Burley (1987).[6]
På Sveriges Television märktes han i roller som styrman Kent i Ärliga blå ögon (1977), Stellan Selamb i Selambs (1979), Jacques i Som ni behagar (1982), Jerry i Två på gungbrädet (1982) och kocken i Det var då (1989). Han medverkade också i filmer som Stig Björkmans Den vita väggen (1975) och Stig Larssons Kaninmannen (1990).[6]
Pontén led vid sin död av pannlobsdemens.[7] Han är begravd på Katarina kyrkogård i Stockholm.[8]
Efter ett samboförhållande med skådespelaren Lena Nyman var Pontén 1983–2000 sambo med skådespelaren Suzanne Reuter.[9] Han fick tre söner tillsammans med Reuter.[10]
|
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2023-07-26 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=56730