Tidöavtalet

Tidöavtalet
Typ	Politisk uppgörelse
Signerades	14 oktober 2022
Plats	Tidö slott, Västmanland, Sverige
Parter	Kristdemokraterna Liberalerna Moderaterna Sverigedemokraterna
Nyckelpersoner	Ebba Busch Ulf Kristersson Johan Pehrson Jimmie Åkesson

Tidöavtalet är en skriftlig överenskommelse mellan de svenska riksdagspartierna Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna som offentliggjordes den 14 oktober 2022. Tidöavtalet, vars namn syftar på Tidö slott där förhandlingar som ledde fram till avtalet hölls, låg till grund för att utse regeringen Kristersson med moderaten Ulf Kristersson som statsminister och regeringsbildare efter riksdagsvalet 2022.^[1][2][3]

Historia

Överenskommelsen offentliggjordes den 14 oktober 2022, en månad efter Riksdagsvalet som genomfördes 11 september 2022. De fyra partierna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna ligger bakom överenskommelsen. De hade en knapp riksdagsmajoritet för att vinna en omröstning och avtalet redovisar vad de gemensamt kunde ställa sig bakom. Riksdagen prövade Ulf Kristersson som statsminister den 17 oktober 2022 och Ulf Kristersson tillträdde formellt som statsminister efter en skifteskonselj på Kungliga slottet den 18 oktober 2022.

Överenskommelsen innebär att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ingår i en regering, medan Sverigedemokraterna får tjänstemän på regeringskansliet. Sverigedemokraterna ska ha samma inflytande över frågor i samarbetsprojekten som partierna i regeringen. Partiledarna kommer årligen att besluta om hur samarbetsprojekten ska fortsätta inför kommande år. ^[4][5][6]

Namnet Tidöavtalet härrör från Tidö slott i Västmanland där delar av förhandlingarna genomfördes, och lanserades av de fyra partierna.^[7] Huvudmotståndarna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, valde att kalla överenskommelsen "slottsavtal" för att de menar att det är en överenskommelse som bara gynnar den rika delen av Sveriges befolkning.^[8]

Bakgrund

Historiskt har Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna suttit tillsammans i regering. Sverigedemokraterna har inte suttit i en regering och har inte varit med i en regeringsbildning, men hade medverkat i statsbudgetsamtal med Moderaterna och Kristdemokraterna första gången hösten 2021, och fick då igenom budgeten. I övrigt är detta första gången Sverigedemokraterna får formaliserat inflytande över en regerings politik. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lovade i valrörelsen att inte låta Sverigedemokraterna sitta i regeringen.

Överenskommelsens innehåll

Avtalet är på omkring 63 sidor där partierna har enats om sju stora "samarbetsprojekt":^[9]

Hälso- och sjukvården

Punkt ett i avtalet berör hälso- och sjukvård där inriktningen för vården ska förändras. Vårdköerna ska kapas, tillgängligheten förbättras och jämlikheten mellan olika delar av landet säkerställas. En utredning tillsätts med uppdrag att analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna förslag på möjligheterna att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap. En nationell vårdförmedling i statlig regi inrättas för att kapa köer inom hälso- och sjukvården. En nationell långsiktig plan för att eliminera bristen på vårdplatser ska också tas fram. Arbetet med att stärka den psykiska hälsan och suicidpreventionen ska prioriteras som ett led i folkhälsoarbetet, inte minst för unga. Särskilda satsningar på cancer- och barncancervården inklusive eftervård och rehabilitering ska göras liksom satsningar på jämställd vård samt vård och forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. En nationell förlossningsplan tas fram i syfte att stärka förlossningsvården, öka tillgängligheten och minska regionala skillnader. Den digitala infrastrukturen i sjukvården reformeras och blir mer enhetlig. Möjligheter till hemabort genomförs i enlighet med tidigare beslut. Förslag tas fram om hur kvinnans rätt till abort kan ges skydd i regeringsformen. En utredning tillsätts för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd för att mer efterlikna det som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras.

Klimat och energi

Punkt två i avtalet förklarar att elsystemet ska återupprättas så att människor och företag får stabila och låga elpriser samt att minska utsläppen genom att öka effektiviteten i klimatomställningen. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Förutsättningarna för investeringar i kärnkraft ska stärkas genom bland annat statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor. Nya regler ska införas som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk – kärnkraft ska garanteras rätten till drift och elproduktion så länge anläggningarna är i gott skick och drivs på ett säkert sätt. En utredning om återstart av Ringhals 1 och 2 ska genomföras skyndsamt. Förbuden i miljöbalken att tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag och ha fler än tio samtidigt i drift tas bort. Förbudet mot att återstarta stängda reaktorer ska tas bort. De är även överens om bättre förutsättningar för vattenkraften och kraftvärmen.

Ett program för internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex utvecklas. Investeringarna ska bidra genom kompletterande åtgärder till att uppnå det svenska klimatmålet om nettonollutsläpp 2045. Satsningar på utbyggd laddinfrastruktur och koldioxidinfångning ska genomföras.

Kriminalitet

Punkt tre i Tidöavtalet anger kriminalitet och gängbrottslighet som Sveriges viktigaste samhällsproblem och anger flera typer av reformer som ska genomföras inom projektet. Hemliga tvångsmedel ska i utökad grad kunna användas preventivt och sekretesslagstiftningen försvagas så att brottsbekämpande myndigheter kan dela mer information. Man ska utreda möjligheten att utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap även om de inte dömts för brott och kartlägga hur många utländska medborgare som är aktivt gängkriminella. Andra åtgärder är dubbla straff för gängkriminella, kriminalisering av deltagande i kriminella gäng, visitationszoner^(da) där polisen ska ha ökade befogenheter att söka efter vapen på människor och i fordon, anonyma vittnen, vistelseförbud där en brottsdömd förbjuds att efter avtjänat straff vistas i ett visst område. Det ska bli lättare att förverka (beslagta) tillgångar som dömda har skaffat sig genom brott, och det ska utredas om tillgångar ska kunna förverkas även från icke dömda som har samröre med kriminella organisationer.

Straffrabatten för unga som fyllt 18 år och dagens mängdrabatt ska båda avskaffas. Samtidigt ska föräldraansvaret och föräldrastödsprogram utökas, fler omhändertaganden enligt LVU ska ske och sänkt straffmyndighetsålder ska utredas. En nationell social insatsstyrka inrättas, som ska göra omvärldsanalys och förmedla beprövade metoder för att förebygga brott och utbilda socialsekreterare i att hantera unga som begår eller är i riskzonen för att begå brott. En fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen genomförs i syfte att bland annat skärpa straffen för vålds- och sexualbrott. Polisen, kriminalvården och övriga myndigheter inom rättsväsendet ska expandera kraftigt.

Migration och integration

Den fjärde punkten om migration och integration förklarar att det ska bli ett skifte för svensk migrationspolitik. Svensk migration ska anpassas till miniminivån enligt EU-rätten samtidigt som internationella konventioner upprätthålls inklusive asylrätten. Följande reformer ska genomföras inom ramen för projektet: ökad användning av biometriska data i utlänningsärenden, förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller, intensifierat återvändandearbete, skärpt arbetskraftsinvandring och skärpta villkor för anhöriginvandring, transitcenter under hela asylprocessen, utvisning på grund av bristande vandel, skärpta krav för medborgarskap och återkallande av uppehållstillstånd i fler fall. Rätten till offentligt finansierad tolk begränsas. Integrationspolitiken läggs om till att i högre grad bli kravbaserad, där den som långvarigt befinner sig i Sverige ska ta ansvar för att bli en del av samhället.

Skolan

Punkt fem i avtalet berör den svenska skolan och utbildning. Svensk skola ska genomgå ett rejält kunskapslyft. Steg tas emot att införa en nationellt bindande skolpengsnorm i syfte att genom statlig styrning av finansieringen öka likvärdigheten i den svenska skolan i hela landet. Undervisningstiden ska öka och skolans styrdokument (läroplaner, kursplaner och ämnesplaner) reformeras och få ökat fokus på inlärning, färdigheter samt fakta- och ämneskunskaper. Ett betygssystem med kunskapsfokus införs för att stoppa problem med betygsinflation. En ny friskolelag ska införas. Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare. Syftet är att garantera långsiktigt ägande och att det som startar eller förvärvar en friskola måste ha en ekonomisk styrka. Satsningar på fler speciallärare, mindre undervisningsgrupper och tydligare ordningsregler för att upprätta ordning och reda i klassrummen.

Tillväxt och hushållsekonomi

Punkt sex i Tidöavtalet beskriver den övergripande inriktningen för den ekonomiska politiken under mandatperioden. Överenskommelsen har lett till att inriktningen för den ekonomiska politiken ska vara att motverka arbetslöshet och stärka Sveriges tillväxtförmåga. Företagens administrativa kostnader ska minska under mandatperioden. Arbetslinjen ska stärkas genom en stor bidragsreform med bland annat bidragstak och aktivitetskrav för den som lever på försörjningsstöd. Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet för den som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Att nivån på A-kassan inte ska förändras står inte med i överenskommelsen, men uppgavs på pressträffen. Skatt på arbete sänks med inriktning på låg- och medelinkomsttagare, liksom skatten på pension. För att stötta hushållen ytterligare sänks skatten på sparande. Hushållen kompenseras för de höga elpriserna och drivmedelspriserna sänks kraftigt, bland annat genom att reduktionsplikten av fossila drivmedel sänks till EU:s miniminivå. Företagsbeskattningen ska vara konkurrenskraftig och företagen ska ha goda incitament att investera i forskning samt ges bättre möjlighet att attrahera och behålla nyckelkompetens. Villkoren för små och medelstora företag att växa, anställa och attrahera kapital ska förbättras

Andra samarbetsfrågor

Den sjunde och sista punkten i avtalet handlar om bland annat medier, kultur och abort. Mediernas frihet och mångfald ska främjas. Public service-mediernas oberoende ska bestå och dess långsiktiga finansiering vidmakthållas. I ett delvis nytt medielandskap behöver public service-verksamheten utvecklas, som en del av den demokratiska infrastrukturen. Åtgärder vidtas för att minska den politiska styrningen av kulturens innehåll. En svensk kulturkanon ska tas fram.

Se även

• Januariavtalet (2019–2021)
• Decemberöverenskommelsen (2014–2015)

Referenser

Externa länkar

• Tidöavtalet: Överenskommelse för Sverige