Sverker Sörlin

Sverker Sörlin
Sverker Sörlin presenterar sin bok Rädslan för svaghet i Stockholm i december 2014.
Född	6 augusti 1956 (65 år) Åsele
Yrke	Idéhistoriker, författare
Nationalitet	Svensk
Barn	Julia och Lydia

Ulf Sverker Sörlin, född 6 augusti 1956 i Åsele i Lappland,^[1] är en svensk idéhistoriker, professor i miljöhistoria och författare.

Biografi

Sörlin disputerade 1988 i idéhistoria vid Umeå universitet med avhandlingen Framtidslandet: Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet. Han har skrivit flera arbeten inom vetenskaps-, miljö- och skogshistoria, humanekologi, europeisk historia, forskningspolitik, innovationsstudier samt den högre utbildningens historia och politik. Hans författarskap omfattar även essäistik, populärvetenskap, samhällsdebatt samt kulturkritik, främst i Dagens Nyheter.

Sörlin blev professor vid Umeå universitet 1993. Sedan 2007 är han professor vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.^[2] Han var tidigare bland annat biträdande föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria vid Kungliga Vetenskapsakademien (1988–1990), prefekt vid Institutionen för idéhistoria, Umeå universitet (1995–1998), direktör för Swedish Institute for Studies in Education and Research, SISTER (2000–2003), gästforskare vid University of California at Berkeley (1993) och vid University of Cambridge (2004–2005) samt gästprofessor vid Universitetet i Oslo (2006). Läsåret 2013-2014 gästade han School of Social Science, Institute for Advanced Study (IAS), Princeton, New Jersey.

Sörlin invaldes 1993 i Kungliga Skytteanska Samfundet, 1999 i Ingenjörsvetenskapsakademien och 2016 i Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA). Åren 2006–2009 var han ordförande i den svenska kommittén för det Internationella Polaråret. Sörlin är även verksam inom rådgivning och utredning inom forskningspolitik och miljöpolitik och har sedan 1994 återkommande varit ledamot i regeringens forskningsberedning. Han har bland annat framfört kritik mot Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) och mot New Public Management, NPM, på DN Debatt,^[3][4] samt mot begreppet ekosystemtjänster i tidskriften Ecological Economics.^[5]

År 2006 framlade han en av regeringen via Leif Pagrotsky beställd rapport om de svenska forskningsinstituten med titeln En ny institutssektor, som ledde till att statens då fyra skilda forskningsinstitut gradvis slogs samman till RISE Research Institutes of Sweden.^[6][7] I rapporten skriver han (sid 65):

Den lösning som ter sig mest fördelaktig är att skapa en koncern som helägs av staten på koncernnivå. I denna koncern bör så mycket som möjligt av den statliga institutssektorn samlas, förutsatt att verksamheten har en övervägande industriell, näringspolitisk eller teknikvetenskaplig profil.

Sörlin är en ledande röst inom miljöns humaniora, på engelska environmental humanities. Han är en av grundarna bakom KTH Environmental Humanities Labratory (EHL)^[8] och även en av författarna bakom en uppmärksammad artikel i Nature om planetens gränser.^[9] 2012 tilldelades han Lars Salvius-priset för bidrag till ökad förståelse för miljö- och klimatfrågor samt humanioras roll i samhället.^[10]

Han var 2018–2022 ledamot av det oberoende expertorganet Klimatpolitiska rådet.^[11]

Sverker Sörlin är sonson till förstakammarledamoten Thore Sörlin.

Bibliografi (urval)

• Sinnenas skog (1983)
• Framtidsvittnet: Ludvig Nordström och drömmen om Sverige, med Otto Fagerstedt (1987)
• Framtidslandet: Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet (1988)
• Naturkontraktet: Om naturumgängets idéhistoria (1991)
• Humanekologi: Naturens resurser och människans försörjning, med K.V. Abrahamsson, J.-E. Hällgren & T. Sundström (1992)
• Det europeiska kalejdoskopet: Regionerna, nationerna och den europeiska identiteten, med Janerik Gidlund (1993)
• Denationalizing Science: The Contexts of International Scientific Practice, med Elisabeth Crawford & Terry Shinn (1993)
• De lärdas republik: Om vetenskapens internationella tendenser (1994)
• Obemärkta: Det dagliga livets idéer, med Ronny Ambjörnsson (1995)
• Universiteten som drivkrafter: Globalisering, kunskapspolitik och den nya intellektuella geografin (1996)
• Jorden en ö: En global miljöhistoria, med Anders Öckerman (1998, ny uppl. 2002)
• Den globala nationalismen: Nationalstatens historia och framtid, med Björn Hettne & Uffe Östergård (1998, ny uppl. 2006)
• Sustainability – the Challenge: People, Power, and the Environment, med L. Anders Sandberg (1998)
• Friluftshistoria – Från "härdande friluftslif" till ekoturism och miljöpedagogik, med Klas Sandell (2000, ny uppl. 2008)
• Kunskap för välstånd: Universiteten och omvandlingen av Sverige, med Gunnar Törnqvist (2000)
• Nationens röst: Texter om nationalismens teori och praktik (2001)
• Narrating the Arctic: A Cultural History of Nordic Scientific Practices, med Michael T. Bravo (2002)
• Världens ordning (2004)
• Mörkret i människan (2004)
• Linné och hans apostlar, med Otto Fagerstedt (2004)
• Vad kan stiftelser göra?: Den privata stiftelsesektorn som forskningsfinansiär (2005)
• ”I den absoluta frontlinjen”: En bok om forskningsstiftelserna, konkurrenskraften och politikens möjligheter (2005)
• Nationalism (2006)
• Knowledge Society vs. Knowledge Economy, med Hebe Vessuri (2007)
• Forska lagom och vara världsbäst: Sverige inför forskningens globala strukturomvandling, med Mats Benner (2008)
• Nature’s End: Environment and History, med Paul Warde (2009)
• Den blinde skaparen: en Essä om Darwin och livets sammanhang (2009)
• Kroppens geni - Marit, Petter och skidåkning som lidelse (2011)
• Alltings mått: humanistisk kunskap i framtidens samhälle, Norstedts, Stockholm 2012, ISBN 978-91-1-304433-0, med Anders Ekström
• Science, Geopolitics and Culture in the Polar Region: Norden Beyond Borders (2013)
• The Future of Nature: Documents of Global Change, med Libby Robin och Paul Warde (2013)
• Rädslan för svaghet (2014)
• Antropocen: En essä om människans tidsålder (2017)
• The Environment: A History of the Idea, med Libby Robin och Paul Warde (2018)
• Till bildningens försvar - den svåra konsten att veta tillsammans (2019)
• Kris : Från Estonia till Corona (2020)

Priser och utmärkelser

• 1988 – Kungliga Skytteanska Samfundets pris och Kungliga Gustaf Adolfs Akademien för svensk folkkultur pris för Framtidslandet
• 1989 – Libers pris för En renare värld
• 2004 – Augustpriset för Världens ordning och Mörkret i människan (Europas idéhistoria 1492-1914)
• 2011 – Hedersdoktor vid Åbo universitet^[12]
• 2012 – Lars Salvius-priset för bidrag till ökad förstålse för miljö- och klimatfrågor och humanioras roll i samhället
• 2016 – Ida Bäckmans stipendium^[13]
• 2018 – De Svenska Historiedagarnas pris till minne av Stig Ramel^[14]
• 2021 – Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Stor Guldmedalj^[15]
• 2021 – Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala Lilly och Sven Thuréus pris^[16]

Referenser

Webbkällor

• Sverker Sörlin hos Weyler förlag
• "Sverker Sörlin föreläser på Ordmån" (Piteå Kultur) från Mynewsdesk
• KTH Environmental Humanities Laboratory vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö
• Sverker Sörlin vid IAS, Princeton University

Noter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Sverker Sörlin.
  Bilder & media
• Hemsida på KTH
• Sverker Sörlin i Libris