Sveriges statsminister

Sveriges statsminister
Sveriges lilla riksvapen
Nuvarande Ulf Kristersson sedan 18 oktober 2022
Regeringschef Myndighetschef för Regeringskansliet
Titel	1975– Herr statsminister 1876–1974 Hans Excellens statsministern (Ännu i internationella sammanhang)
Residens	Sagerska huset
Säte	Rosenbad
Underställd	Sveriges riksdag
Mandatperiod	Ingen begränsning
Förste innehavare	Louis De Geer d.ä.
Inrättat	20 mars 1876
Ställföreträdare	Ebba Busch Se även Statsministerns ställföreträdare
Webbplats	www.regeringen.se

Sveriges statsminister är Sveriges regeringschef. Statsministern leder regeringen, vars statsråd utses av statsministern, samt är myndighetschef för Regeringskansliet. Sedan 1975 väljs statsministern av riksdagen på talmannens förslag, och det är talmannen som utfärdar förordnandet på riksdagens vägnar.

Ämbetet som Sveriges statsminister inrättades den 20 mars 1876.^[1] Statsministern blev chef för regeringen. Fram till dess hade det funnits två statsministrar, en justitiestatsminister, som då statsministerposten infördes i stället blev justitieminister och en utrikesstatsminister som då i stället blev utrikesminister, men även om de två formellt var de främsta ministrarna hade ingen av dem fungerat som regeringschef. Fram till 1876 leddes regeringens arbete av statschefen (Konungen), regeringen kallades även fram till 1974 officiellt för Kungl. Maj:t..

Historia

1809 infördes i Sverige genom den nya regeringsformen titlarna justitiestatsminister och utrikesstatsminister, som ersatte den tidigare kanslipresidenten. Dessa var de främsta ledamöterna av statsrådet (regeringen) men hade inte ställning av regeringschef, vilket istället tillföll kungen. Utrikesstatsministern blev den högste ämbetsmannen inom Kunglig Majestäts kansli samtidigt som den informella positionen som den ledande ministern kunde flyta mellan olika statsråd, om nu en sådan position återfanns, men i och med Louis De Geers tillträde som justitiestatsminister 1858 började just denna post anses vara statsrådets främsta.

”	§5 Statsrådet skall bestå af tio ledamöter, bland hvilka Konungen utnämne en att vara Statsminister och Statsrådets främste ledamot. Desse ega att alla i Statsrådet förekommande ärenden öfvervara. Ej må fader och son eller bröder på en gång vara ledamöter af Statsrådet. §34 Statsministern och Ministern för utrikes ärendena innehafve rikets högsta värdighet, och Statsråden den närmaste derintill. Ledamot af Statsrådet må icke tillika annat embete utöfva, ej heller några inkomster deraf uppbära. Justitieråd må ej tillika annat embete innehafva eller utöfva.	„
– §§5 & 34, 1809 års regeringsform i 1876 års lydelse[2]

Vid en reform av regeringsformen 1876 bestämdes det att det skulle finnas en statsminister, som skulle vara chef för statsrådet, medan ett annat statsråd blev chef för justitiedepartementet (och därmed kom att kallas justitieminister). Utrikesstatsministern blev minister för utrikes ärendena, i dagligt tal utrikesminister. Sveriges förste statsminister blev just Louis De Geer, som fram till dess hade varit justitiestatsminister. Han tillträdde posten den 20 mars 1876.^[3]

Under åren 1876 till 1974 var statsministerns officiella titel "Hans Excellens statsministern". Totalt fanns det tre personer med excellenstitel "excellenserna", som förutom statsministern var ministern för utrikes ärendena och riksmarskalken. Den siste statsministern som i Sverige brukade excellenstiteln var Olof Palme.

”	Konungen förordnar om nytt val i hela riket till riksdagen (nyval), om statsministern begär det. Efter nyval må förordnande om sådant val ej ånyo meddelas förrän fem månader förflutit från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Har förordnande om nyval meddelats, må riksdagssession avbrytas. Beslut därom meddelas av Konungen på statsministerns begäran.	„
– §108, 1809 års regeringsform i 1969 års lydelse[2]

• 

  Rosenbad i Stockholm är statsministerns huvudsakliga arbetsplats, sedan 1981.

• 

  Sagerska huset i Stockholm, statsministerns officiella residens, sedan 1995.

• 

  Harpsund i Flens kommun donerades 1953 till staten av industrimannen Carl August Wicander för att användas som statsministerns rekreationsbyggnad.

• 

  Den mest berömda roddturen vid Harpsund av dem alla. Nikita Chrusjtjov, Sovjets parti- och regeringschef tillsammans med Sveriges statsminister Tage Erlander samt en tolk, juni 1964.^[4]

• 

  Statsminister Ingvar Carlsson och hustrun Ingrid tillsammans med USA:s president Ronald Reagan och hustrun Nancy vid inträdet till statsbanketten i Vita huset den 9 september 1987.

Ämbetet

Utse statsminister

Den demokratiska processen för att utse Sveriges statsminister regleras i regeringsformen, som är en av landets grundlagar.

• Talmannen lämnar ett förslag till riksdagen på en kandidat till statsminister. Detta efter att innan det ha haft samråd med företrädarna (ofta partiledarna) för partigrupperna i riksdagen, samt därefter ha diskuterat detta med vice talmännen.^[5]
  • För att en person ska kunna utses till statsminister måste denne vara svensk medborgare och inte vara anställd eller ha förtroenderubbande uppdrag.^[6]

• Riksdagen röstar om talmannens förslag till statsminister. Om mer än hälften av riksdagsledamöterna röstar nej till den som föreslagits, blir kandidaten inte statsminister.^[7] Efter ett riksdagsval skall detta steg ske senast två veckor efter att den nyvalda riksdagen samlats.^[8]

• Den förordnade statsministern utser på egen hand vilka som ska bli statsråd, alltså medlemmar i den kommande regeringen. Den tillträdande statsministern skall meddela riksdagen vilka de blivande statsråden är.^[9] Respektive statsråd beskrivs då ofta samtidigt även som minister ansvarig för vissa politiska frågor eller chef för visst departement.^[10]

• Under en regeringsskifteskonselj, som är ett sammanträde där statschefen är ordförande och förordnade statsminister och statsråd deltar, blir slutligen regeringen som helhet utsedd. Om inte statschefen kan genomföra konseljen, träder talmannen in i dennes ställe. Talmannen deltar också normalt i konseljen.^[11]

• Talmannen utfärdar förordnande som statsminister på riksdagens vägnar.^[12]

Regeringsskiftet sker vid konseljen på slottet, då statschefen konstaterar att regeringsskifte har ägt rum.^[13]

Stegen av händelser anges ovan i samma sekvens som de återfinns i regeringsformens lagtext. Dock har talmannen i praktiska händelseförlopp utfärdat förordnandet redan direkt efter att riksdagen godkänt statsminister genom omröstning.

Entledigande

Statsministerns och statsrådens entledigande regleras i regeringsformen 6 kap. §§ 7–9.

• Om riksdagen förklarar att statsministern eller något annat statsråd inte har riksdagens förtroende, ska talmannen entlediga statsrådet. Om regeringen inom en vecka från misstroendeförklaringen beslutar om extra val till riksdagen ska något entledigande inte ske.^[14]
• Talmannen entledigar statsministern om denne begär entledigande. Om statsministern entledigas eller dör ska talmannen entlediga de övriga statsråden. Statsministern och statsråden upprätthåller sina befattningar i en övergångsregering tills den nya regeringen tillträder.^[15]
• En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej, ska statsministern entledigas.^[16]

Uppgifter

Sveriges statsskick
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten
Län · Regioner
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverigeportalen

Statsministern har till främsta uppgift att leda regeringen och att utse dess statsråd. Statsministern har befogenhet att ensam tillsätta och avskeda statsråd och behöver inte riksdagens stöd för detta. Riksdagen kan dock när som helst välja att avsätta ett enskilt statsråd eller statsministern. Avsätts statsministern tvingas även hela regeringen avgå. Statsministern har också till uppgift att regelbundet hålla statschefen underrättad om rikets angelägenheter.

Enligt regeringsformen

• Statsministern ska hålla Statschefen underrättad om rikets angelägenheter, och statschefen ska konsultera statsministern före utlandsresa.^[17]
• Regeringen består av statsministern och övriga statsråd. Statsministern tillsätter statsråden.^[18] En tillträdande statsminister ska så snart som möjligt tillkännage sina tillträdande statsråd inför riksdagen.^[19]
• Ett statsråd (inklusive statsminister) måste vara svensk medborgare och får inte ha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba dennes förtroende^[20].
• Ett statsråd ska entledigas vid begäran till statsministern. Statsministern har rätt att entlediga statsråd efter eget tycke.^[21] Om statsministern dör eller entledigas så entledigas samtliga statsråd av talmannen.^[22]
• Statsministern kan bland statsråden utse en ställföreträdare som kan tillfälligt rycka in för statsministern vid förhinder.^[23]
• För att biträda statsministern, statsråden och beredningen av regeringsärenden finns Regeringskansliet.^[24]
• Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträden.^[25] Statsministern är sammankallande och ordförande vid regeringssammanträde och det krävs närvaro av minst 5 statsråd för beslutsförighet.^[26]
  • Med undantag för vad som faller under "särskilda regeringsbeslut" enligt Lag (2014:341) om beslut i särskilda regeringsärenden som kan tas enrådigt av chefen för Försvarsdepartementet under statsministerns överinseende.^[25]
• Statsministern utser bland statsråden departementschefer.^[27] Normalt är departementschefer föredragande vid regeringssammanträden för ärenden tillhörande sitt departement, men statsministern kan förordna att ärenden ska föredras av annat statsråd än departementschef.^[28]
• Författningar, propositioner och andra beslut ska för att äga giltighet skrivas under av statsministern eller annat statsråd "på regeringens vägnar".^[29]
  • Genom förordning kan dock uppdras åt tjänsteman att skriva under handlingar "på regeringens vägnar".^[30]
• Statsministern ska när riket befinner sig i krig, om möjligt, informeras att Krigsdelegationen trätt i riksdagens ställe.
  • Om Krigsdelegationens ledamöter hindras att mötas på grund av krigsförhållanden meddelas beslutet av regeringen.
  • Om riket befinner sig i krigsfara fattas beslut av statsministern i förening med sex av Utrikesnämndens ledamöter.^[31]

Enligt riksdagsordningen

• Statsministern ska avge en regeringsförklaring vid riksmötets öppnade, om det inte finns särskilda skäl att avstå från detta.^[32]
• Statsministern bestämmer om annan än ledamot av Utrikesnämnden (inklusive suppleant, statsråd eller tjänsteman) får äga tillträde till nämndens möten som sker bakom lyckta dörrar.^[33]

Europeiska unionen

I egenskap av regeringschef företräder statsministern Sverige i Europeiska rådet, Europeiska unionens regelbundna toppmöten mellan unionens stats- eller regeringschefer.

Arvode

Arvodet för statsministern och övriga statsråd fastställs årligen av statsrådsarvodesnämnden, som är ett organ under riksdagen. Från och med 1 januari 2022 är statsministerns arvode 184 000 SEK per månad.^[34]

Tidigare belopp

Beloppen omräknade till ungefärligt penningvärde år 2020 inom parentes.^[35]

Residens

Sedan 1995 har Sveriges statsminister haft sitt officiella residens i Sagerska huset som ligger i centrala Stockholm. Ämbetsinnehavaren har även tillgång till herrgården Harpsund i Södermanland, vilken fungerar som rekreationsbostad sedan den donerades för detta ändamål till riksdagen 1953.

Lista över Sveriges statsministrar

För statsministerämbetena före 1876, se Justitiestatsminister och Utrikesstatsminister.

I Sverige väljs statsministern av riksdagsledamöterna i en statsministeromröstning med negativ parlamentarism, det vill säga det räcker att färre än hälften av ledamöterna röstar emot statsministern, men i teorin behöver ingen rösta för.

En statsministerkandidat presenterar en sonderingsrapport till talmannen för att visa att det finns möjlighet att det blir färre än hälften röster emot. Den valde statsministern gör en regeringsförklaring och presenterar den nya regeringens statsråd inom ett par eller någon dag. Därefter hålls en skifteskonselj där regeringsbytet formellt genomförs tillsammans med statschefen. I statsministeromröstningen 24 november 2021 valdes Magdalena Andersson från Socialdemokraterna som första kvinna att bli statsminister i syfte att bilda regering med Miljöpartiet. Innan regeringsförklaringen och skifteskonseljen genomförts hoppade Miljöpartiet av regeringsbildningen. Magdalena Andersson valde att be talmannen om att entledigas från uppdraget eftersom förutsättningarna för omröstningen ändrats. Hon menade att eftersom en koalitionsregering skulle ha avgått om ett regeringsparti hoppat av borde det gälla även en statsminister som inte tillträtt. Hennes begäran om entledigande accepterades av talmannen.^[36]

	Statsminister	Tillträdde	Avgick	Parti		Regering	Ref
	Louis De Geer d.ä.	20 mars 1876	19 april 1880		Partilös	De Geer d.ä. II	[37]
	Arvid Posse	19 april 1880	13 juni 1883		Lantmannapartiet	Posse	[38]
	Carl Johan Thyselius	13 juni 1883	16 maj 1884		Partilös	Thyselius	[39]
	Robert Themptander	16 maj 1884	6 februari 1888		Partilös	Themptander	[40]
	Gillis Bildt	6 februari 1888	12 oktober 1889		Partilös	G. Bildt	[41]
	Gustaf Åkerhielm	12 oktober 1889	10 juli 1891		Protektionistiska partiet	Åkerhielm	[42]
	Erik Gustaf Boström	10 juli 1891	12 september 1900		Lantmannapartiet	Boström I	[43]
	Fredrik von Otter	12 september 1900	5 juli 1902		Partilös	von Otter	[44]
	Erik Gustaf Boström	5 juli 1902	13 april 1905		Lantmannapartiet	Boström II	[43][44]
	Johan Ramstedt	13 april 1905	2 augusti 1905		Partilös	Ramstedt	[44]
	Christian Lundeberg	2 augusti 1905	7 november 1905		Protektionistiska partiet	Lundeberg	[44]
	Karl Staaff	7 november 1905	29 maj 1906		Liberala samlingspartiet	Staaff I	[44]
	Arvid Lindman	29 maj 1906	7 oktober 1911		Lantmanna- och borgarepartiet	Lindman I	[44]
	Karl Staaff	7 oktober 1911	17 februari 1914		Liberala samlingspartiet	Staaff II	[44]
	Hjalmar Hammarskjöld	17 februari 1914	30 mars 1917		Partilös	Hammarskjöld	[44]
	Carl Swartz	30 mars 1917	19 oktober 1917		Nationella partiet	Swartz	[44]
	Nils Edén	19 oktober 1917	10 mars 1920		Liberala samlingspartiet	Edén	[44]
	Hjalmar Branting	10 mars 1920	27 oktober 1920		Socialdemokraterna	Branting I	[44]
	Louis De Geer d.y.	27 oktober 1920	23 februari 1921		Partilös	De Geer d.y.	[44]
	Oscar von Sydow	23 februari 1921	13 oktober 1921		Partilös	von Sydow	[44]
	Hjalmar Branting	13 oktober 1921	19 april 1923		Socialdemokraterna	Branting II	[44]
	Ernst Trygger	19 april 1923	18 oktober 1924		Nationella partiet	Trygger	[44]
	Hjalmar Branting	18 oktober 1924	24 januari 1925		Socialdemokraterna	Branting III	[44]
	Rickard Sandler	24 januari 1925	7 juni 1926		Socialdemokraterna	Sandler	[44]
	Carl Gustaf Ekman	7 juni 1926	2 oktober 1928		Frisinnade folkpartiet	Ekman I	[44]
	Arvid Lindman	2 oktober 1928	7 juni 1930		Lantmanna- och borgarepartiet	Lindman II	[44]
	Carl Gustaf Ekman	7 juni 1930	6 augusti 1932		Frisinnade folkpartiet	Ekman II	[44]
	Felix Hamrin	6 augusti 1932	24 september 1932		Frisinnade folkpartiet	Hamrin	[44]
	Per Albin Hansson	24 september 1932	19 juni 1936		Socialdemokraterna	Hansson I	[44]
	Axel Pehrsson-Bramstorp	19 juni 1936	28 september 1936		Bondeförbundet	Pehrsson-Bramstorp	[44]
	Per Albin Hansson	28 september 1936	6 oktober 1946 †		Socialdemokraterna	Hansson II, Hansson III, Hansson IV	[44]
	Östen Undén (tf.)[n 1]	6 oktober 1946	11 oktober 1946		Socialdemokraterna	Hansson IV
	Tage Erlander	11 oktober 1946	14 oktober 1969		Socialdemokraterna	Erlander I, Erlander II, Erlander III	[44]
	Olof Palme	14 oktober 1969	8 oktober 1976		Socialdemokraterna	Palme I	[44]
	Thorbjörn Fälldin	8 oktober 1976	18 oktober 1978		Centerpartiet	Fälldin I	[44]
	Ola Ullsten	18 oktober 1978	12 oktober 1979		Folkpartiet	Ullsten	[44]
	Thorbjörn Fälldin	12 oktober 1979	8 oktober 1982		Centerpartiet	Fälldin II, Fälldin III	[44]
	Olof Palme	8 oktober 1982	28 februari 1986 †		Socialdemokraterna	Palme II	[44]
	Ingvar Carlsson	1 mars 1986[n 2]	4 oktober 1991		Socialdemokraterna	Carlsson I, Carlsson II	[44]
	Carl Bildt	4 oktober 1991	7 oktober 1994		Moderaterna	C. Bildt	[44]
	Ingvar Carlsson	7 oktober 1994	22 mars 1996		Socialdemokraterna	Carlsson III	[44]
	Göran Persson	22 mars 1996	6 oktober 2006		Socialdemokraterna	Persson	[44]
	Fredrik Reinfeldt	6 oktober 2006	3 oktober 2014		Moderaterna	Reinfeldt	[44]
	Stefan Löfven	3 oktober 2014	30 november 2021 [n 3]		Socialdemokraterna	Löfven I, Löfven II, Löfven III	[45]
	Magdalena Andersson	30 november 2021	18 oktober 2022		Socialdemokraterna	Andersson	[46]
	Ulf Kristersson	18 oktober 2022	nuvarande		Moderaterna	Kristersson

Statistik

Namn	Födelse	Ålder vid första tillträdet	Ämbetstid	Ålder vid senaste frånträdet	Död	Livslängd
De Geer, Louis 01Louis De Geer d.ä.	18 juli 1818	2106557 år och 246 dagar	14914 år och 30 dagar	2255661 år och 276 dagar	24 september 1896	2855878 år och 68 dagar
Posse, ArvidArvid Posse	15 februari 1820	2197960 år och 64 dagar	11503 år och 55 dagar	2312963 år och 118 dagar	24 april 1901	2965381 år och 68 dagar
Thyselius, Carl JohanCarl Johan Thyselius	8 juni 1811	2630372 år och 5 dagar	03380 år och 338 dagar	2664172 år och 343 dagar	11 januari 1891	2907279 år och 217 dagar
Themptander, RobertRobert Themptander	14 februari 1844	1470240 år och 92 dagar	13613 år och 266 dagar	1606343 år och 357 dagar	30 januari 1897	1934452 år och 351 dagar
Bildt, GillisGillis Bildt	16 oktober 1820	2458467 år och 113 dagar	06141 år och 248 dagar	2519868 år och 361 dagar	24 oktober 1894	2703674 år och 8 dagar
Åkerhielm, GustafGustaf Åkerhielm	24 juni 1833	2056456 år och 110 dagar	06361 år och 271 dagar	2120058 år och 16 dagar	2 april 1900	2438866 år och 282 dagar
Boström, Erik GustafErik Gustaf Boström	11 februari 1842	1804649 år och 149 dagar	436411 år och 347 dagar	2307163 år och 61 dagar	21 februari 1907	2375065 år och 10 dagar
Otter, Fredrik vonFredrik von Otter	11 april 1833	2462567 år och 154 dagar	06611 år och 296 dagar	2528669 år och 85 dagar	9 mars 1910	2809076 år och 332 dagar
Ramstedt, JohanJohan Ramstedt	7 november 1852	1914952 år och 157 dagar	01110 år och 111 dagar	1926052 år och 268 dagar	15 mars 1935	3007782 år och 128 dagar
Lundeberg, ChristianChristian Lundeberg	14 juli 1842	2302963 år och 19 dagar	00970 år och 97 dagar	2312663 år och 116 dagar	10 november 1911	2532069 år och 119 dagar
Staaff, KarlKarl Staaff	21 januari 1860	1672645 år och 290 dagar	10362 år och 306 dagar	1975054 år och 27 dagar	4 oktober 1915	2034455 år och 256 dagar
Lindman, ArvidArvid Lindman	19 september 1862	1595743 år och 252 dagar	25707 år och 13 dagar	2473267 år och 261 dagar	9 december 1936	2710974 år och 81 dagar
Hammarskjöld, HjalmarHjalmar Hammarskjöld	4 februari 1862	1900552 år och 13 dagar	11373 år och 41 dagar	1904652 år och 54 dagar	12 oktober 1953	3348791 år och 250 dagar
Swartz, CarlCarl Swartz	5 juni 1858	2148258 år och 298 dagar	02030 år och 203 dagar	2168559 år och 136 dagar	6 november 1926	2499068 år och 154 dagar
Edén, NilsNils Edén	25 augusti 1871	1685646 år och 55 dagar	08732 år och 143 dagar	1772948 år och 198 dagar	16 juni 1945	2695873 år och 295 dagar
Branting, HjamlarHjalmar Branting	23 november 1860	2165659 år och 108 dagar	08822 år och 152 dagar	2343764 år och 62 dagar	24 februari 1925	2346864 år och 93 dagar
De Geer, Louis 02Louis De Geer d.y.	27 november 1854	2407565 år och 335 dagar	01190 år och 119 dagar	2419466 år och 88 dagar	25 februari 1935	2930980 år och 90 dagar
Sydow, Oscar vonOscar von Sydow	12 juli 1873	1739247 år och 226 dagar	02320 år och 232 dagar	1762448 år och 93 dagar	19 augusti 1936	2304863 år och 38 dagar
Trygger, ErnstErnst Trygger	27 oktober 1857	2391465 år och 174 dagar	05481 år och 182 dagar	2446266 år och 357 dagar	23 september 1943	3137685 år och 331 dagar
Sandler, RickardRickard Sandler	29 januari 1884	1497040 år och 361 dagar	04991 år och 134 dagar	1546942 år och 129 dagar	12 november 1964	2950780 år och 288 dagar
Ekman, Carl GustafCarl Gustaf Ekman	6 oktober 1872	1960153 år och 244 dagar	16394 år och 178 dagar	2185359 år och 305 dagar	15 juni 1945	2654972 år och 252 dagar
Hamrin, FelixFelix Hamrin	14 januari 1875	2102357 år och 205 dagar	00490 år och 49 dagar	2107257 år och 254 dagar	27 november 1937	2296262 år och 317 dagar
Hansson, Per AlbinPer Albin Hansson	28 oktober 1885	1713246 år och 332 dagar	502413 år och 276 dagar	2225760 år och 343 dagar	6 oktober 1946	2225760 år och 343 dagar
Pehrson-Bramstorp, AxelAxel Pehrson-Bramstorp	19 augusti 1883	1929752 år och 305 dagar	01010 år och 101 dagar	1939853 år och 40 dagar	19 februari 1954	2575170 år och 184 dagar
Erlander, TageTage Erlander	13 juni 1901	1655645 år och 120 dagar	840423 år och 3 dagar	2496068 år och 123 dagar	21 juni 1985	3068984 år och 8 dagar
Palme, OlofOlof Palme	30 januari 1927	1559842 år och 257 dagar	379010 år och 137 dagar	2157959 år och 29 dagar	28 februari 1986	2157959 år och 29 dagar
Fälldin, ThorbjörnThorbjörn Fälldin	24 april 1926	1843050 år och 167 dagar	18325 år och 6 dagar	2062156 år och 167 dagar	2016072323 juli 2016	3296390 år och 90 dagar
Ullsten, OlaOla Ullsten	23 juni 1931	1728447 år och 117 dagar	03590 år och 359 dagar	1764348 år och 111 dagar	2018052828 maj 2018	3175186 år och 339 dagar
Carlsson, IngvarIngvar Carlsson	9 november 1934	1874051 år och 112 dagar	25757 år och 18 dagar	2241461 år och 134 dagar	Lever ännu	3212987 år och 352 dagar (lever ännu)
Bildt, CarlCarl Bildt	15 juli 1949	1542142 år och 81 dagar	10993 år och 3 dagar	1652045 år och 84 dagar	Lever ännu	2676773 år och 104 dagar (lever ännu)
Persson, GöranGöran Persson	20 januari 1949	1722847 år och 62 dagar	385010 år och 198 dagar	2107857 år och 259 dagar	Lever ännu	2694373 år och 280 dagar (lever ännu)
Reinfeldt, FredrikFredrik Reinfeldt	4 augusti 1965	1503841 år och 63 dagar	29197 år och 362 dagar	1795749 år och 60 dagar	Lever ännu	2090357 år och 84 dagar (lever ännu)
Löfven, StefanStefan Löfven	21 juli 1957	2089357 år och 74 dagar	26157 år och 58 dagar	2350864 år och 132 dagar	Lever ännu	2383965 år och 98 dagar (lever ännu)
Andersson, MagdalenaMagdalena Andersson	23 januari 1967	2003554 år och 311 dagar	3220 år och 322 dagar	2035755 år och 268 dagar	Lever ännu	2036655 år och 277 dagar (lever ännu)
Kristersson, UlfUlf Kristersson	29 december 1963	2147858 år och 293 dagar	90 år och 9 dagar	Regerande statsminister	Lever ännu	2148758 år och 302 dagar (lever ännu)

Tidigare statsministrar som återkommit som annat statsråd

Nedan följer en lista över tidigare statsministrar som har tjänstgjort som statsråd under en annan statsminister.

• Arvid Lindman, utrikesminister 1917 (statsminister 1906–1911, 1928–1930)
• Ernst Trygger, utrikesminister 1928–1930 (statsminister 1923–1924)
• Rickard Sandler, utrikesminister 1932–1936, 1936–1939 (statsminister 1925–1926)
• Axel Pehrsson-Bramstorp, jordbruksminister 1936–1945 (statsminister juni–september 1936)
• Ola Ullsten, utrikesminister 1979–1982 (statsminister 1978–1979)
• Carl Bildt, utrikesminister 2006–2014 (statsminister 1991–1994)

Se även

• Statsministerns ställföreträdare (Sverige)
• Sveriges regering
• Danmarks statsminister
• Finlands statsminister
• Islands statsminister
• Norges statsminister
• Premiärminister

Noter

Referenser

Webbkällor

• Regeringsformen (förkortas RF) (SFS 1974:152) (lagen.nu)
• Statens offentliga utredningar 2007:42 Från statsminister till president? Sveriges regeringschef i ett jämförande perspektiv, (hämtad 2012-02-22)

Externa länkar

• Sveriges regeringar under 1900-talet

v • r Sveriges statsministrar (lista) 1809 års regeringsform (1876–1974) Louis De Geer d.ä. (1876–1880) · Arvid Posse (1880–1883) · Carl Johan Thyselius (1883–1884) · Robert Themptander (1884–1888) · Gillis Bildt (1888–1889) · Gustaf Åkerhielm (1889–1891) · Erik Gustaf Boström (1891–1900) · Fredrik von Otter (1900–1902) · Erik Gustaf Boström (1902–1905) · Johan Ramstedt (april–augusti 1905) · Christian Lundeberg (augusti–november 1905) · Karl Staaff (1905–1906) · Arvid Lindman (1906–1911) · Karl Staaff (1911–1914) · Hjalmar Hammarskjöld (1914–1917) · Carl Swartz (mars–oktober 1917) · Nils Edén (1917–1920) · Hjalmar Branting (mars–oktober 1920) · Louis De Geer d.y. (1920–1921) · Oscar von Sydow (februari–oktober 1921) · Hjalmar Branting (1921–1923) · Ernst Trygger (1923–1924) · Hjalmar Branting (1924–1925) · Rickard Sandler (1925–1926) · Carl Gustaf Ekman (1926–1928) · Arvid Lindman (1928–1930) · Carl Gustaf Ekman (1930–1932) · Felix Hamrin (augusti–september 1932) · Per Albin Hansson (1932–1936) · Axel Pehrsson-Bramstorp (juni–september 1936) · Per Albin Hansson (1936–1946) · Tage Erlander (1946–1969) · Olof Palme (1969–1976) 1974 års regeringsform (1975–idag) Olof Palme (1969–1976) · Thorbjörn Fälldin (1976–1978) · Ola Ullsten (1978–1979) · Thorbjörn Fälldin (1979–1982) · Olof Palme (1982–1986) · Ingvar Carlsson (1986–1991) · Carl Bildt (1991–1994) · Ingvar Carlsson (1994–1996) · Göran Persson (1996–2006) · Fredrik Reinfeldt (2006–2014) · Stefan Löfven (2014–2021) · Magdalena Andersson (2021–2022) · Ulf Kristersson (2022–)

v • r Sveriges regering, departement och statsråd Regeringskansliet 1626–1801: Kanslikollegium · 1801–1975: Kunglig Majestäts kansli Nuvarande departement Arbetsmarknadsdepartementet · Finansdepartementet · Försvarsdepartementet · Justitiedepartementet · Kulturdepartementet · Landsbygds- och infrastrukturdepartementet · Klimat- och näringslivsdepartementet · Socialdepartementet · Utbildningsdepartementet · Utrikesdepartementet Övriga avdelningar Förvaltningsavdelningen · Statsrådsberedningen Tidigare departement Bostadsdepartementet · Budgetdepartementet · Civildepartementet (1840–1920) · Civildepartementet (1950–1998) · Ecklesiastikdepartementet · Ekonomidepartementet · Folkhushållningsdepartementet · Handelsdepartementet · Industridepartementet · Infrastrukturdepartementet · Inrikesdepartementet · Integrations- och jämställdhetsdepartementet · Jordbruksdepartementet · Kommundepartementet · Kommunikationsdepartementet · Lantförsvarsdepartementet · Miljödepartementet · Miljö- och energidepartementet · Miljö- och naturresursdepartementet · Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet · Närings- och handelsdepartementet · Sjöförsvarsdepartementet · Utbildnings- och kulturdepartementet Föregångare Ecklesiastikexpeditionen · Handels- och finansexpeditionen (Handelsexpeditionen) · Kammarexpeditionen (Civilexpeditionen) · Krigsexpeditionen · Nedre justitierevisionen (Revisionsexpeditionen) · Konungens kabinett för den utrikes brevväxlingen (Utrikesexpeditionen, Första utrikesexpeditionen, Tyska utrikesexpeditionen) Statsråd Regeringschef Statsminister Departementschefer Arbetsmarknadsminister · Energiminister · Finansminister · Försvarsminister · Justitieminister  · Kulturminister · Näringsminister  · Socialminister · Utbildningsminister · Utrikesminister Övriga statsråd Biståndsminister · Bostadsminister · Civilminister · Demokratiminister · Digitaliseringsminister · EU-minister · Finansmarknadsminister · Idrottsminister · Infrastrukturminister · Integrationsminister · Jämställdhetsminister · Klimatminister · Konsumentminister · Landsbygdsminister · Migrationsminister · Miljöminister · Minister för nordiskt samarbete · Rymdminister · Samfundsminister · Skolminister · Socialförsäkringsminister · Ungdomsminister · Utrikeshandelsminister Historiska departementschefer Budgetminister · Ecklesiastikminister · Ekonomiminister · Folkhushållningsminister · Handelsminister · Industriminister · Inrikesminister · Jordbruksminister · Justitiestatsminister · Kommunminister · Kommunikationsminister · Krigsminister · Sjöminister · Utrikesstatsminister Övriga historiska statsråd i urval Folkhälsominister · Invandrarminister · Planminister · Samordningsminister · Skatteminister Tidigare rådsämbeten Hovkansler · Justitiekansler · Kabinettssekreterare · Kanslipresident · Kansliråd · Ombudsråd · Riksföreståndare · Riksmarskalk · Riksråd · Riksämbetsman (Riksdrots - Riksmarsk - Riksamiral - Rikskansler - Riksskattmästare) Regeringen Kristersson · Sveriges statsministers ställföreträdare · Sveriges statssekreterare · Sveriges förvaltningsmyndigheter

v • r Sveriges regering (Regeringen Kristersson) Statsminister Ulf Kristersson (M) Statsministerns ställföreträdare Ebba Busch (KD) Departementschefer Johan Pehrson (L) · Elisabeth Svantesson (M) · Pål Jonson (M) · Gunnar Strömmer (M) · Ebba Busch (KD) · Parisa Liljestrand (M) · Peter Kullgren (KD) · Jakob Forssmed (KD) · Mats Persson (L) · Tobias Billström (M) Övriga statsråd Jessika Roswall (M) · Paulina Brandberg (L) · Erik Slottner (KD) · Niklas Wykman (M) · Carl-Oskar Bohlin (M) · Maria Malmer Stenergard (M) · Romina Pourmokhtari (L) · Andreas Carlson (KD) · Acko Ankarberg Johansson (KD) · Camilla Waltersson Grönvall (M) · Anna Tenje (M) · Lotta Edholm (L) · Johan Forssell (M)