| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Stortingets 169 platser 85 krävs för majoritet | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Stortingsvalet i Norge 2021 var ett rikstäckande allmänt val i Norge som ägde rum den 13 september 2021 varvid de 169 platserna i Norges storting för mandatperioden 2021–2025 tillsattes.
Enligt den norska regeringsformen kan extraval mellan de ordinarie valen inte anordnas.
Resultatet i valet utföll så att oppositionen till vänster om sittande statsminister Erna Solberg fick majoritet i Stortinget, och kan därför bilda en ny regering. Den förväntas att ledas av Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre.[1] Tillsammans med Senterpartiet och Sosialistisk Venstre antas Støres parti utgöra regeringsunderlag för en ny statsminister.[2]
Föregående stortingsval i Norge anordnades den 11 september 2017. Utgången blev en seger för det borgliga blocket bestående av regeringspartierna konservativa Høyre och det invandringskritiska Fremskrittspartiet samt deras två stödpartier mittenpartierna Venstre och Kristelig Folkeparti.[3] Statsminister är Erna Solberg från Høyre. I en regeringsombildning i januari 2018 gick Venstre med i regeringen.[4] Vid årskiftet 2018/2019 riskerade regeringen att behöva avgå, då Kristelig Folkeparti öppet diskuterade om de skulle fortsätta samarbeta med regeringen eller gå över till oppositionen. Partiledaren Knut Arild Hareide menade att man skulle få igenom mer politik i ett sådant samarbete, och framförande viss kritik mot Fremskrittspartiets retorik. En uppbrytning med regeringen skulle ge oppositionen en majoritet i Stortinget, och öppna vägen för en socialdemokratisk regering. Efter en omröstning inom partiet valde dock en majoritet av partirepresentanterna att fortsätta och fördjupa regeringssamarbetet, genom gå in och få statsråd i Erna Solbergs regering. Därmed fick Norge för första gången sedan 1985 en icke-socialistisk majoritetsregering.[5]
I januari 2020 lämnade Fremskrittspartiet regeringen eftersom man inte kunde enas med de andra regeringspartierna i en konflikt angående om en 29-åring norskpalestinsk kvinna och hennes femåriga barn, som var allvarligt sjukt, skulle få återvända till Norge från Syrien. Fremskrittspartiet höll med om att barnet skulle få hämtas hem, men inte kvinnan - trots detta tog regeringen beslut att hämta hem även kvinnan. Efter interna krav inom partiet, tog partiledaren Siv Jensen partiet ur regeringen. Hon betonade dock att man fortsatt ville se Solberg som statsminister. Regeringen förlorade därmed sin majoritetsstatus.[6]
Den sittande norska regeringen vid valet bestod av Høyre, Venstre och Kristelig Folkeparti.[7]
Parti | Röster | Mandat | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
# | % | ± | # | ± | ||
Arbeiderpartiet (Ap) | 783 335 | 26,3 | -1,1 | 48 | -1 | |
Høyre (H) | 607 291 | 20,4 | -4,7 | 36 | -9 | |
Senterpartiet (Sp) | 402 909 | 13,5 | +3,2 | 28 | +9 | |
Fremskrittspartiet (FrP) | 346 439 | 11,6 | -3,6 | 21 | -6 | |
Sosialistisk Venstreparti (SV) | 228 052 | 7,6 | +1,6 | 13 | +2 | |
Rødt (R) | 140 912 | 4,7 | +2,3 | 8 | +7 | |
Venstre (V) | 137 415 | 4,6 | +0,2 | 8 | 0 | |
Miljøpartiet De Grønne (MDG) | 117 651 | 3,9 | +0,7 | 3 | +2 | |
Kristelig Folkeparti (KrF) | 113 344 | 3,8 | -0,2 | 3 | -5 | |
Demokratene i Norge (DEM) | 34 072 | 1,1 | +1,0 | 0 | 0 | |
Pensjonistpartiet (PP) | 19 002 | 0,6 | +0,2 | 0 | 0 | |
Partiet De Kristne (PDK) | 10 449 | 0,4 | +0,1 | 0 | 0 | |
Industri- og Næringspartiet | 10 025 | 0,3 | nytt | 0 | nytt | |
Partiet Sentrum | 7 834 | 0,3 | nytt | 0 | nytt | |
Helsepartiet | 6 490 | 0,2 | -0,1 | 0 | 0 | |
Patsient Fokus | 4 950 | 0,2 | nytt | 1 | nytt, +1 | |
Liberalistene | 4 520 | 0,2 | 0 | 0 | 0 | |
Folkeaksjonen nei til mer bompenger | 3 436 | 0,1 | nytt | 0 | nytt | |
Alternativ för Norge | 2 492 | 0,1 | nytt | 0 | nytt | |
Norges Kommunistiske Parti | 308 | 0,0 | - | 0 | 0 | |
Feministisk Initiativ | 275 | 0,0 | - | 0 | 0 | |
Kystpartiet | 171 | 0,0 | -0,1 | 0 | 0 | |
Generasjonspartiet | 112 | 0,0 | nytt | 0 | nytt | |
Redd Naturen | 97 | 0,0 | nytt | 0 | nytt | |
Generasjonspartiet | 88 | 0,0 | nytt | 0 | nytt | |
Totalt | 2 905 748 | 100,0 | – | 169 | ±0 | |
Blanka och ogiltiga röster | 18 447 | – | – | |||
Röstberättigade/valdeltagande | 3 891 736 | 77,1 | -1,1 | – | – | |
Källa: valgresultat.no |
|
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-09-20 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=8535306