Stjärntecken

Undertyp av	symbol, kulturell artefakt
Del av	Zodiaken
Förlaga	zodiakal konstellation
Aspekt av	astrologi

Ett stjärntecken är en av tolv lika delar av ekliptikan som västerländsk astrologi traditionellt brukar delas in i. Varje stjärntecken är indelat i 30° vilka tillsammans blir 360°. Stjärntecknen används då man ställer horoskop. Startpunkten för denna indelning brukar utgå från solens position vid vårdagjämningen. Stjärntecknen har främst fått namn efter de stjärnbilder som i antikens Grekland låg inom respektive segment i zodiaken.

Tabellen visar de styrande planeterna, de fyra klassiska elementen och de tre kvaliteterna.^[1]

	Grader	Element	Kvalitet	Styrande himlakropp
Väduren	1°–30°	Eld	Kardinal	Mars
Oxen	31°–60°	Jord	Fix	Venus
Tvillingarna	61°–90°	Luft	Föränderlig	Merkurius
Kräftan	91°–120°	Vatten	Kardinal	Månen
Lejonet	121°–150°	Eld	Fix	Solen
Jungfrun	151°–180°	Jord	Föränderlig	Merkurius
Vågen	181°–210°	Luft	Kardinal	Venus
Skorpionen	211°–240°	Vatten	Fix	Mars/Pluto
Skytten	241°–270°	Eld	Föränderlig	Jupiter
Stenbocken	271°–300°	Jord	Kardinal	Saturnus
Vattumannen	301°–330°	Luft	Fix	Saturnus/Uranus
Fiskarna	331°–360°	Vatten	Föränderlig	Neptunus/Jupiter

De fyra elementen

Varje tecken förknippas med ett av de klassiska elementen, vatten, eld, jord och luft. Eld och luft är positiva eller extroverta maskulina tecken medan vatten och jord är negativa introverta feminina tecken.^[1]

De tre kvaliteterna

De tre kvaliteterna korresponderar till fyra tecken var och står för tre olika grundattityder till livet.^[1]

Kardinala (ledande) tecken är Väduren, Kräftan, Vågen och Stenbocken.
Fixa (fasta) tecken är Oxen, Lejonet, Skorpionen och Vattumannen.
Föränderliga tecken är Tvillingarna, Jungfrun, Skytten och Fiskarna.

Stjärntecknens symboler

Varje tecken brukar betecknas med en speciell symbol enligt nedanstående uppställning. Intill det svenska namnet anges också den latinska eller grekiska benämningen, som ofta återfinns in astrologiska tabeller istället för den svenska. Numera har stjärnbilderna förflyttat sig ungefär 30° i förhållande till jorden, så i verkligheten är det stjärnbilden för det föregående tecknet som idag ligger inom ett segment. Det är dock inte alla astrologer som tar hänsyn till denna diskrepans. Därunder är den kalendariska period som varje stjärntecken traditionellt omfattar med viss variation från år till år angiven: