Smörgås

Smörgås (macka)
Norwegian.open.sandwich-01.jpg
Två smörgåsar, en med ägg, tomat och sallat och en med lax, ägg och sallat.
HuvudinnehållBrödskiva
MatsortBröd (ofta skivad brödlimpa)
Serveras somHuvudrätt, mellanmål, förrätt, utflyktsmat
VariationerOlika pålägg
InflueratSandwich

En smörgås eller vardagligt macka är en eller flera bitar bröd, med ett eller flera pålägg.[1] Den kan vara en del av en maträtt eller en hel maträtt i sig. Bröd med pålägg kan se ut på olika sätt, inklusive som dubbelsmörgås och småfranska. Smörgås är vanlig mat i norra Europa.

Användning och historik

Smörgås med pålägg är vanlig mat i norra Europa. En smörgås kan inom de nordiska matkulturerna ätas när som helst på dagen, till alla mål. Vanligt förekommande är smörgåsen till frukost. I Sverige[2] och Finland är skollunchen lagstadgad, medan i många andra länder är det vanligt att elever tar med sig matsäck eller matlåda. I exempelvis Danmark och Norge brukar en sådan innehålla smörgåsar med pålägg. Till middag förekommer smörgåsen som regelbundet tillbehör till vissa maträtter, till exempel soppa.[3] Bröd med pålägg finns även att köpa via snabbmatsrestauranger, kaféer och livsmedelsbutiker. Många restauranger har smör och bröd att erbjuda till maten.

Den nutida smörgåsen med pålägg är inte särskilt gammal i svensk matkultur. Smörgåsar blev vanligare under 1930-talet när kokböcker lanserade recept på olika smörgåsrätter.[4] Då var smörgåsen främst en förrätt. I äldre tider ansågs det som syndigt slöseri med ”tvesovling”, det vill säga dubbelt pålägg på smörgåsen (varav smör räknas som ett pålägg).[5][6]

Två smörgåsar: en med bara smör och en med smör och pålägg, ost och gurka.

Varianter

Olika smörgåsar

En dubbelsmörgås,[7] även kallad dubbelmacka eller sandwich, består av två sammanslagna brödskivor med pålägg emellan.

En mindre smörgås med mer exklusivt pålägg kallas normalt snitt.[8]

En ovanligt stor smörgås på en skiva bröd och med flera slags pålägg brukar kallas landgång. Den är första gången känd från 1918.[9]

En ovanligt stor smörgås med flera brödskivor på varandra har kallats Dagobertmacka efter seriefiguren Dagobert Krikelin i "Blondie" som både äter och tillagar smörgåstypen. Smörgåsen fick sitt namn på 1970-talet.[10]

Smörgåsar äts ofta med händerna. Detta gäller särskilt sandwich-varianten (och den relaterade hamburgaren), som utvecklades för att man skulle undvika kladdiga fingrar. Smörgåsar med stora mängder pålägg eller många lager bröd är ofta besvärliga att äta för hand, och dessa konsumeras ofta med kniv och gaffel. Sådana smörgåsvarianter inkluderar det danska smörrebrödet,[11] landgången och den månglagrade smörgåstårtan.[12]

Olika pålägg

Huvudartikel: Smörgåspålägg

Vanliga pålägg är ost, skinka, kaviar, leverpastej, grönsaker, marmelad, messmör, korv eller skivat kokt ägg. Ofta brer man först ett lager smör eller margarin direkt på brödet. Ost är vanligt pålägg i de nordiska länderna, där vi konsumerar en stor mängd hårdost. Uppfinningen 1925 av osthyveln har underlättat konsumtionen av ost som smörgåspålägg i Norden.[13]

Smörgåsbord

Huvudartikel: Smörgåsbord

Smörgåsbordet kan vara en inledning till en måltid, eller en hel måltid och är sedan 1960-talet i allmänhet är ett samlingsnamn för en buffémåltid där det ingår sill och snaps som inledning. Det har sin föregångare i brännvinsbordet, som under 1800-talet växte i omfång och blev typiskt för den oskarianska epokens överdåd vad gäller mat och dryck.[14]

Som ensam rätt och en måltid i sig består smörgåsbordet av varma och kalla rätter som dukas upp och matgästerna går själva runt och förser sig med de rätter de önskar. Bröd och smör finns alltid med liksom olika sillinläggningar.[15] En enklare variant är S.O.S., som normalt tas som förrätt.

Smörgåsrelaterade ord

Smörgåsens popularitet har lett till en mängd relaterade ord. Förutom ovanstående finns smörkniv (särskild kniv att breda smör/margarin på smörgåsar med ; i skrift sedan 1833[16]), smörgåsnisse (servitörslärling som förr kompletterade restaurangens smörgåsbord[17]), smörgåsmat (ofta bestående av kallskuret, dvs. uppskuren mat att lägga på smörgås; i skrift sedan 1891[18]), smörgåsgaffel (mindre gaffel att äta smörgåsar med; i skrift sedan 1900[19]), smörgåskniv (mindre kniv att äta smörgåsar med; i skrift sedan 1904[20]), smörhund (lågt avlastningsställ för smörkniv; sedan tidigt 1900-tal[21]) och smörgåskrasse.[22]

Att kasta smörgås innebär att kasta en flat sten med rotation snett mot en vattenyta. Målet är då att stenen ska studsa på ytan flera gånger innan den sjunker.[1]

Etymologi

Ordet smörgås är av omdiskuterat ursprung. Det kan spåras tillbaka till då man i stugorna kärnade sitt eget smör. Vid kärnandet steg små smörklumpar upp till mjölkytan och drev omkring likt gäss. En sådan smörklump passade utmärkt att lägga på en skiva bröd.[6][23] Denna betydelse av ordet finns belagd i svenskan sedan 1538.[1] Trots det språkliga ursprunget, har ordet smörgås fått en annan pluraländelse då det blir smörgåsar i flertal.

Ordet macka har osäkert ursprung och blev vanligt som slang för smörgås under 1930-talet, i samband med att smörgåsar ökade i popularitet.[4] Det kommer eventuellt från tyskans machen ('göra'), via det i vissa svenska dialekter förekommande slangordet macka i betydelsen arbeta eller förfärdiga.[24]

På nederländska kallas smörgås boterham, vilket direktöversätts till "smörskinka". Ursprunget till "ham" i ordet är även det osäkert.[25]

Närliggande fenomen

En hamburgare är i princip en dubbelsmörgås med varmt pålägg. Den brukar dock inte räknas som en smörgås. På liknande sätt är en pizza i princip en smörgås som bakats tillsammans med sitt pålägg. Inte heller den brukar räknas som en smörgås, medan en smörgås med ost och eventuellt fler pålägg, griljerad i ugn, kallas varm smörgås. Taco och kebabrulle är andra brödrätter med pålägg, som inte brukar räknas som smörgåsar. Söta anrättningar som sirapslimpa med marmelad räknas som smörgås, medan söta bakverk som bakelse, wienerbröd och semla inte gör det.

Bildgalleri på olika smörgåsar

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [a b c] "smörgås". NE.se. Läst 10 januari 2015.
  2. ^ Skolmat. SKL.se. Läst 6 december 2018.
  3. ^ "Vårgrön soppa med varm fetaostmacka". Svt.se. Läst 10 januari 2015.
  4. ^ [a b] ”Smörgåstårtans historia | ICA Buffé”. ICA.se. https://www.ica.se/buffe/artikel/smorgastarta-historia/. Läst 27 mars 2021. 
  5. ^ ”Tvesovla och sovelhund - Institutet för språk och folkminnen”. www.isof.se. https://www.isof.se/sprak/dialekter/aktuellt-dialektord/dialektord/2018-08-01-tvesovla-och-sovelhund.html. Läst 27 mars 2021. 
  6. ^ [a b] Swahn 2009, s. 299.
  7. ^ Svenska Akademiens ordlista, sidan 163 Arkiverad 26 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ "snitt". NE.se. Läst 10 januari 2015.
  9. ^ Swahn 2009, s. 190.
  10. ^ ”Dagwood sandwich”. The Oxford Dictionary of Phrase and Fable. 2006. http://www.encyclopedia.com/doc/1O214-Dagwoodsandwich.html. Läst 7 april 2010. 
  11. ^ "smörrebröd". NE.se. Läst 10 januari 2015.
  12. ^ "smörgåstårta". NE.se. Läst 10 januari 2015.
  13. ^ "osthyvel". NE.se. Läst 10 januari 2015.
  14. ^ Brännvinsbord. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. 1990. sid. 391. ISBN 91-7024-619-X 
  15. ^ ”Smörgåsbord” (på svenska). Nationalencyklopedin. "SMY-SMYREM". Höganäs: Bokförlaget Bra böcker AB. 1995. ss. 13. ISBN 91-7024-620-3. 
  16. ^ "smörkniv". NE.se. Läst 10 januari 2015.
  17. ^ "smörgåsnisse". NE.se. Läst 10 januari 2015.
  18. ^ "smörgåsmat". NE.se. Läst 10 januari 2015.
  19. ^ "smörgåsgaffel". NE.se. Läst 10 januari 2015.
  20. ^ "smörgåskniv". NE.se. Läst 10 januari 2015.
  21. ^ "Smörhund". Digitaltmuseum.se. Läst 10 januari 2015.
  22. ^ "smörgåskrasse". NE.se. Läst 10 januari 2015.
  23. ^ Svenska Akademiens ordbok: smörgås
  24. ^ Erneby, Birgitta (2008). Norstedts etymologiska ordbok (1). Nordstedts Akademiska Förlag. sid. 389. ISBN 978-91-7227429-7 
  25. ^ ”Boterham” (på nederländska). etymologiebank.nl. http://www.etymologiebank.nl/trefwoord/boterham. Läst 11 oktober 2020. 

Tryckta källor

Externa länkar

Information

Het artikel Smörgås in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-06-14 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=14724