Skebobruk
| Skebobruk | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun | Norrtälje kommun |
| Distrikt | Ununge distrikt |
| Koordinater | 59°57′57″N 18°36′35″Ö / 59.96583°N 18.60972°Ö |
| Area | 92 hektar (2018)[2] |
| Folkmängd | 231 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 2,511 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Skebobruk |
| Postnummer | 763 93 |
| Riktnummer | 0175 |
| Tätortskod | T0308[3] |
| GeoNames | 2677821 |
  Ortens läge i Stockholms län
| |
| Wikimedia Commons: Skebobruk | |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
Skebobruk är en tätort i Ununge socken, Norrtälje kommun.
Historia
Upplands första kända järntillverkning är från en hytta vid Skeboån år 1444. Skebo bruk anlades 1626 av Henrik Lemmens då första Hammarsmedjan uppfördes. Vid bruket tillverkades stångjärn och det tackjärn som behövdes för produktionen hämtades från Edsbro masugn ägd av Skebo. Malmen kom från Dannemora gruva. Järnet gick sedan på export. Verksamheten lades ner 1924.
Skebo herrgård, uppfördes 1767-1770.
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Skebobruk 1950–2015[4][5][6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 389 | |||
| 1960 | 349 | 124 | ||
| 1965 | 269 | 124 | ||
| 1970 | 216 | |||
| 1990 | 255 | 131 | ||
| 1995 | 280 | 132 | ||
| 2000 | 276 | 132 | ||
| 2005 | 265 | 132 | ||
| 2010 | 282 | 132 | ||
| 2015 | 276 | 92 | ||
Anm.: Namnändring 1965 från Skebo till Skebobruk. Ej tätort 1975-1990.
| ||||
Bebyggelse
Skebobruk ligger längs riksväg 76. Fortfarande finns byggnader från järnbrukets dagar kvar i byn. Det gäller till exempel herrgårdsbyggnaderna med bland annat två flyglar och kapell, gjuteriet och bruksgatan. Dessa benämns oftast av ortsbefolkningen som egennamn: Herrgården, Bruksgatan, Gjuteriet, skatboet etc. De flesta av byns byggnader är dock byggda under 1900-talet, till exempel Skebo Skola, samt de flesta bostadshus.
Näringsliv
Plastindustrin representeras av CIPAX AB som tillverkar plastprodukter, företrädesvis behållare. Hos Westlén Industrier AB (f.d. Nitor) tillverkar man rengöringsmedel av olika slag. På Skebo Herrgård drivs hotell och konferensverksamhet. I Skebobruk finns även lanthandel. Skebo Bruksbryggeri är ett nyöppnat mikrobryggeri, beläget i den gamla gjuteribyggnaden. Nexet Nordic AB är ett agentur- och säljbolag med badrums- och specialvågar för fettmätning samt mc-hjälmar med inbyggd backspegel. Få Skebobor arbetar i byn; de flesta pendlar till andra delar av kommunen, eller till storstäderna Stockholm och Uppsala för att arbeta.
Kultur
På orten finns ett bruksmuseum med utställningar om bruket och dess utveckling. Utställningen år 2007 heter "Hem till Skebo Bruk" och handlar om det dagliga livet i bruket. Till viss del bygger denna på ögonvittnesskildringar från den äldre generationen Skebobor. Museet är inhyst i järnbrukets gamla brandstation. Dessutom finns en kulturförening som driver den lokala puben. För inträde på Skebopuben krävs medlemskap i kulturföreningen. Alla som arbetar på puben gör det utan ersättning, och eventuell vinst används för kulturföreningens ändamål. Minst en gång per månad erbjuder puben underhållning i form av musik, frågesport eller stora TV-sända evenemang. Kända musiker som framträtt på puben är bland andra Åsa Jinder, Lasse Tennander, Bernt Egerbladh, Per Gessle, och Diesel Dahl.
Evenemang
Årligen återkommande evenemang i Skebobruk är midsommarfirandet på Borggården (en öppen plats framför Herrgården), skattjakten på Midsommardagen samt utklädningsfesten som är en maskerad-parad genom byn på lördagen i Fruntimmersveckan.
Noter
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 4 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 7
Externa länkar
Om sidan
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-09-25 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=118756