Senegal

  1. Hemsida
  2. Svensk Wikipedia
  3. Senegal

République du Sénégal
Flagga Statsvapen
Valspråk: Un Peuple, Un But, Une Foi
(Franska: Ett folk, ett mål, en tro)
Nationalsång: Pincez Tous vos Koras,
Frappez les Balafons
Huvudstad
(även största stad) 		Dakar
Officiellt språk Franska
Demonym senegales, senegalesiska[1]
Statsskick Presidentiell republik
 -  President Macky Sall
 -  Premiärminister Mohammed Dionne
Självständighet från Frankrike 
 -  Erkänd 20 juni 1960 
Area
 -  Totalt 196 722 km²[2] (88:e)
 -  Vatten (%) 2,13 %
Befolkning
 -  2018 års uppskattning 15 726 037[3] (72:a)
 -  2013 års folkräkning 13 357 492 
 -  Befolkningstäthet 79,9 inv./km² (110:e)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 72,341 miljarder USD[4] (105:e)
 -  Per capita 4 093 USD[4] (162:a)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 28,435 miljarder USD[4] (110:e)
 -  Per capita 1 609 USD[4] (177:e)
HDI (2021) ▲ 0,511[5] (170:e)
Valuta CFA-franc (XOF)
Tidszon Greenwich Mean Time (UTC+0)
Topografi
 -  Högsta punkt ej namngiven plats
nära Nepen Diakha[2], 648 m ö.h.
 -  Längsta flod Senegalfloden, 1 633 km
Nationaldag 4 april
Nationalitetsmärke SN
Landskod SN, SEN, 686
Toppdomän .sn
Landsnummer 221

Senegal (franska: Sénégal), formellt Republiken Senegal (franska: la République du Sénégal),[1] är en suverän stat och republik i Västafrika belägen vid Atlanten och är det västligaste landet på Afrikas fastland. Landet gränsar till Gambia, Guinea, Guinea-Bissau, Mali och Mauretanien.

Namn

I Mauretanien och norra Senegal bodde Zenaga-berberna och dessa etablerade omkring år 1040 en muslimsk ribāṭ (befäst religiös tillflyktsort), kanske på en ö i floden. Namnet Senegal härstammar troligtvis från namnet på Zenaga-berberna.[6]

Historia

Huvudartikel: Senegals historia

Söder om staden Kaolack i västra Senegal finns gravmonument i sten som vittnar om en högkultur under det första århundradet e.Kr.[7] Från 300-talet till 1500-talet ingick Senegals inland i olika mäktiga västafrikanska riken, såsom Ghanariket, Maliriket, Songhairiket och olika småriken.[8] Under 800- och 900-talen fanns i kustlandet ett fulanirike som införde Islam i området.[7] På 1300-talet frigjorde sig ett wolof-rike från Maliriket och bestod i olika former fram till 1600-talet.[7]

År 1445 kom portugiserna till området och slog sig ner på ön Gorée utanför Dakar. Något senare anlände även nederländare till området.[7] Handeln med gummi var en av anledningarna till att handelsmän och kolonisatörer från många europeiska länder lockades just hit.[8] För att kunna konkurrera med portugiserna[ifrågasatt uppgift] grundade fransmännen år 1659 handelsstationen Saint-Louis på en ö vid Senegalflodens utlopp.[7] Mellan åren 1758 och 1815 var de franska besittningarna i landet flera gånger i britternas händer.[7]

År 1815 erkändes Senegal som en fransk koloni vid Wienkongressen.[8] Under 1850-talet började fransmännen utvidga sin kontroll i området så att den även kom att omfatta inlandet. Detta möttes delvis av väpnat motstånd från lokala och religiösa ledare.[7] År 1857 grundades Dakar som snart växte om den dåvarande huvudstaden Saint-Louis och år 1895 blev generalguvernörens, över alla Frankrikes besittningar i Västafrika, säte i Dakar.[7] Samtidigt blev Senegal en del av Franska Västafrika.[9] Dakar var under kolonialtiden den viktigaste hamnen för transport av slavar till Amerika.[10] På ön Gorée, som ligger cirka 20 minuter från Dakar, finns resterna av de boenden som hyste slavar under kolonialtiden. Från Gorée skickades slavar till USA, Kuba och Sydamerika.

Den 25 november 1958 fick Senegal självstyre. Den 4 april 1959 bildades därefter Malifederationen tillsammans med Franska Sudan (sedermera Mali).[7] Malifederationen blev självständig från Frankrike den 20 juni 1960. Federationen upplöstes den 20 augusti samma år, och då blev Senegal en helt självständig stat. Senegals första president var Léopold Senghor som ledde ett socialdemokratiskt parti.[8] Han har bland annat givit namn till Dakars flygplats. Mellan åren 1966 och 1976 var Senghors parti det enda tillåtna i landet.[7] År 1981 drog sig Senghor tillbaka och ersattes av Abdou Diouf och först då fick landet full demokrati.[8] År 1982 bildade Senegal och Gambia konfederationen Senegambia, men integrationen av de två länderna blev aldrig fullbordad och unionen upplöstes år 1989. Senegal har dock fortfarande stort inflytande över det mindre grannlandet.

År 1993 genomfördes de första fria parlamentsvalen.[9]

Casamance

I södra delen av Senegal ligger regionen Casamance. Sedan början av 1980-talet har separatistgruppen the Movement of Democratic Forces of Casamance (MFDC) funnits i områden. I början av 1990-talet eskalerade protesterna till regelrätta attacker. Senegaliska regeringsstyrkor skickades därefter till området och år 1993 skrevs ett fredsavtal mellan regeringen och separatistgruppen. År 1995 kom dock en grupp sprungen ur MFDC att påbörja nya strider, vilket ledde till flera tusen dödsfall och runt 20 000 flyktingar i regionen i slutet av 1990-talet. Fredsavtal har skrivits flera gånger, men sporadiska strider är återkommande. År 2010 pågick regelrätta strider och även under år 2012 attackerade rebellgruppen regeringsstyrkor. Utrikesdepartementet rekommenderade därför resenärer att iaktta försiktighet i området.[11][12] Mellan åren 2014 och 2018 rådde ett eldupphör.[13]

Geografi

Senegal

Senegal ligger vid Afrikas västra kust mot Atlanten och har andel av Sahelzonen samt tropikerna.

Klimat

Klimatet är tropiskt, men varierar mellan olika delar av landet. Under regntiden, som varar mellan juli och oktober i den inre delen av landets norra del, faller ca 350 mm nederbörd, medan kustområdet kan få upp till 1500 mm nederbörd per år. Längs kusten är vintrarna svala, med en medeltemperatur på 17 °C i januari, medan somrarna är varmare med en medeltemperatur på 27 °C. I södra Senegal är klimatet fuktigare och varmare. Där ligger temperaturen mellan 24–38 °C.[14]

Naturskydd

Några av Senegals miljöproblem är avskogning, överbetning, ökenspridning, jorderosion, överfiskning och att vilda djurbestånd hotas av tjuvjakt. Dessutom har landet svag miljöskyddslagstiftning och drabbas av säsongsvisa översvämningar och periodisk torka.[15]

Enligt uppgifter från år 2011 hade Senegal då sex nationalparker samt ett antal större naturreservat. I sydöstra Senegal ligger den största nationalparken, Niokolo-Koba.[14] Två nationalparker är klassade som världsarv av UNESCO, dessa är Niokolo-Koba nationalpark och Djoudj fågelreservat som båda klassades som världsarv år 1981.[16]

Styre och politik

Senegal räknas som en av Afrikas mest stabila demokratier.[17] Generellt är den politiska situationen i landet lugn. Situationen i regionen Casamance är dock spänd som en följd av att rebeller har utfört attacker mot regeringsstyrkor i regionen.[11]

Konstitution och styre

Se även: Lista över Senegals presidenter och Lista över Senegals premiärministrar

Konstitutionen är från år 1963, men har ändrats flera gånger. Av den framgår att Senegal är en enhetlig och demokratisk republik, där presidenten är statschef. Presidenten väljs, sedan år 2019, i allmänna val vart femte år. Dessförinnan vart sjunde år. Presidenten kan inneha ämbetet i maximalt två mandatperioder. Förutom att presidenten är statschef är denne också överbefälhavare och har den verkställande makten. Presidenten utser också premiärminister och regering, år 2019 beslutade dock parlamentet att posten som premiärminister skulle avskaffas.[18][14]

Parlamentet består, sedan år 2012, av en kammare. År 2017 utökades antalet ledamöter i kammaren till totalt 165 ledamöter varav 15 ledamöter ska representera Senegals diaspora. Ledamöterna väljs i allmänna val vart femte år. Både parlamentet och presidenten kan initiera lagar, men presidenten måste godkänna lagarna innan de träder ikraft.[18][14]

Administrativ indelning

Detta avsnitt är en sammanfattning av Senegals regioner.

Senegal är indelat i fjorton regioner: Dakar, Diourbel, Fatick, Kaffrine, Kaolack, Kolda, Kédougou, Louga, Matam, Saint-Louis, Sédhiou, Tambacounda, Thiès och Ziguinchor.

Försvar

I Senegal råder allmän värnplikt efter urval, där tjänstgöringstiden inledningsvis är två år. År 2018 bestod Senegals väpnade styrkor av 13 600 man plus 5 000 halvmilitära styrkor i ett gendarmeri. Samma år hade Frankrike en styrka på 350 personer i Senegal.[19] Tack vare att Senegals ekonomi varit en av de mer stabila på den afrikanska kontinenten har Senegal haft ekonomiska möjligheter att utveckla en av de mest vältränade arméerna i Afrika.[20]

Armén omfattade år 2018 en styrka på 11 900 personer och materielet bestod av spaningsfordon, stormpansarfordon och pansarfordon. Dessutom hade armén tungt artilleri och luftvärnsartilleri. Flygvapnet omfattade en styrka på 750 aktiv personer och materielet bestod av transportflygplan, träningsflygplan samt helikoptrar. Marinen bestod samma år av en styrka på 950 personer då inkluderat kustbevakningen, patrullfartyg, landningsfartyg och hjälpfartyg.[19]

Senegal har bland annat deltagit i FN-operationerna i Centralafrikanska republiken (MINUSCA) och i Mali (MINUSMA), men även i FN-operationer i Kongo-Kinshasa (MONUSCO), i Liberia (UNMIL), i Sudan (UNAMID) och i Sydsudan (UNMISS). Förutom FN-operationer har Senegal även deltagit i ECOWAS operation i Gambia (ECOMIG).[19]

Ekonomi och infrastruktur

I mitten av 1980-talet övergick Senegal till en mer liberal ekonomi från att de flesta företag tidigare varit statligt ägda och staten hade även monopol på många områden. Dels har statliga företag sålts ut och monopol luckrats upp, men man har även underlättat för privata investeringar och initiativ. Den ekonomiska utvecklingen har dock hämmats av flera perioder av torka och utarmning av marken, och av ökade importkostnader för bränsle.[21] År 2012 presenterade, den då nyvalde, presidenten Macky Sall en ekonomisk reformagenda, men trots det var Senegal ekonomi fortsatt beroende av bistånd, remitteringar och utländska investerare år 2022. Men landets ekonomi har förbättrats, till exempel var den ekonomiska utvecklingen år 2017 upp mot 7 %.[15]

Näringsliv

Statistik

Sektor Andel av BNP

(2017)[15]

Andel av

arbetskraften (2007)[15]

Jordbruk 16,9 % 77,5 %
Industri 24,3 % Industri och service sysselsatte 22,5 % av arbetskraften
Service 58,8 %

Industri

Industribasen var i början av 2020-talet bredare än i de flesta afrikanska länder och utgjorde också en större andel av ekonomin än i de flesta afrikanska länder. Industriproduktionen är dock mer eller mindre centraliserad i området kring huvudstaden Dakar. Större delen av produktionen riktade sig till den inhemska marknaden, men textilindustrin var stor och en stor del av textilierna exporterades. Förutom textilierna riktar industrin in sig både på förädling av fisk och jordbruksprodukter samt byggmaterial och cement. I M'Bao, nära Dakar, finns även ett oljeraffinaderi.[21]

Energi och råvaror

År 2019 hade 71 % av befolkningen tillgång till elektricitet, i urbana områden var den siffran upp mot 94 %. Enligt siffror från år 2016 producerades 82 % av landets energi med hjälp av fossila bränslen. År 2017 uppskattades 7 % av energin produceras med hjälp av vattenkraft och 11 % med hjälp av andra förnybara energikällor.[15]

Bland landets naturtillgångar finns fisk, fosfat och järnmalm.[15]

Handel

Exporten bestod, enligt uppgifter från år 2022, i huvudsak av färsk fisk, fiskkonserver, petroleumprodukter, jordnötsprodukter, fosfater, kemikalier samt textilier. Den viktigaste handelspartnern var Frankrike, men andra stora exportmarknader var Nigeria, Thailand och Mali.[21][14]

Handelsbalansen har varit negativ så länge att den år 2022 beskrevs vara permanent. Importen består i huvudsak av drivmedel, livsmedel samt kapitalvaror.[14]

Infrastruktur

Utbildning och forskning

Andelen läs- och skrivkunniga år 2015, hos personer över 15 år, var 57,7 %. Andelen bland männen var högre än andelen bland kvinnorna, med 69,7 % mot 46,6 % (2015).[2]

Sjukvård, andra viktiga samhällstjänster

Större delen av sjukvården är koncentrerad kring huvudstaden Dakar. Det finns en bredd av specialistavdelningar som till exempel för tuberkulos och syfilis. Vården är långt ifrån tillräcklig för att möta befolkningens behov och därför stöttas vården av bland annat WHO och Röda Korset. En stor del av befolkningen vänder sig dock till traditionella afrikanska och muslimska vårdare och riter då då den typen av vård både är billigare och ner tillgänglig än annan vård.[22]

Befolkning

Demografi

Statistik

I Senegal har befolkning ökat från 3 206 757 invånare år 1960 till 16 743 930 invånare år 2020. En ökning på över 500 % under 60 år.[23] Populationsökningen i landet är högre än genomsnittet för världen, men jämförbart med andra länder i regionen.[24] Jämfört med Sverige där populationsökningen mellan åren 1960 och 2020 varit 2 868 786, motsvarande drygt 38 %, är dock befolkningsökningen dramatisk.[25]

Folkräkningar har hållits åren 1988, 2002 och 2013. Vid dessa tillfällen har befolkningen uppgått till 7 024 176 invånare, 9 858 482 invånare och 13 508 715 invånare.[26]

Senegals demografi
Sénégal-Cérères du Sine (AOF) (2).jpg
Befolkning16 082 442 (2021 est.)
Befolkningsförändring2,25 % (2021 est.)
Födelsetal31,51 födslar/1000 invånare (2022 est.)
Dödstal5,08 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)
Förväntad levnadslängd63,83 år (2021 est.)
Summerad fruktsamhet3,97 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet47,72 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto-1,24 migranter/1000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år40,38 % (2020 est.)
15–64 år56,51 % (2020 est.)
Könsfördelning
Språk
Källa: World Factbook (2022)[15]

Befolkningens medianålder: 18,8 år (2017)

  • Mäns medianålder: 18,0 år (2017)
  • Kvinnors medianålder: 19,7 år (2017)
  • Moderns medianålder vid första barnets födelse för mödrar i åldern 25-29 år: 21,5 år (2016)[2]

Urbanisering

Befolkningen är koncentrerad till landets västra del, med Dakar som kärnområde.[2]

Tio folkrikaste städerna i Senegal
Invånarantal (2015 est.)[27]
Pikine 1 243 003
Dakar 1 216 738
Touba 800 670
Guediawaye 349 991
Thiès 335 608
Kaolack 248 490
M'bour 245 849
Rufisque 234 701
Saint-Louis 220 981
Ziguinchor 218 145

Dakarregionen, inklusive bland annat Pikine, Guediawaye och Rufisque, hade 3 330 692 invånare.

Minoriteter

2016 beräknades den största etniska gruppen i landet vara wolof-folket som utgjorde 41,6 procent av befolkningen, följt av pulaar 28,1 %, sererfolket 15,3 %, mandinka 5,4 %, jola 3,4 %, soninke 0,8 %, övriga 5,4 % (inklusive européer och personer med libanesiskt påbrå.)[2]

Migration

Över tid har Senegal tagit emot ett stort antal flyktingar. År 1960 togs till exempel 168 020 flyktingar emot och toppåret 1995 togs 287 654 flyktingar emot.[28]

Språk

Franska är landets officiella språk. Andra språk som talas i landet är wolof, pulaar, jola, mandinka, serer och soninke.[2]

Religion

Islam är den största religionen i Senegal. Enligt en beräkning genomförd av Senegals regering 2014 var 96,1 % av befolkningen muslimer, de flesta av dessa var sunniter men det fanns även shiiter (cirka 5 000 stycken enligt en inofficiell beräkning från 2011). Ungefär 3,8 % av befolkningen var samtidigt kristna (romersk-katolska och protestanter) och ungefär 0,1 % utövade traditionell naturreligion eller var icke-religiösa.[29]

Sociala förhållanden

Enligt Unicefs rapport från 2014 hade 25 % av Senegals flickor och kvinnor i åldrarna 15-49 genomgått kvinnlig könsstympning.[30] Detta trots att kvinnlig könsstympning förbjöds i lag år 1999.[22]

Hälsa

Se även: Hiv och aids i Afrika

Hiv och aids har aldrig fått någon större spridning i Senegal vilket kan förklaras av den informationsinsats som regeringen påbörjade i samband med epidemin början, men också på grund av virus-stammen som spridits i Västafrika, Hiv 2, som är en stam som är mindre smittsam och har ett långsammare sjukdomsförloppet än Hiv 1. Redan år 1993 spåddes hiv 2-epidemin bli mindre omfattande och få en långsammare spridning på grund av detta.[22][31]

Hiv och aids 2016[2] 2020[15]
Andel av befolkningen 0,4 % 0,3 %
Antal 41 000 39 000
Dödsfall per år 1 900 1 100
Fetma 2016 -
Andel av befolkningen 8,8 % -
Undervikt hos barn <5 2015 2019
Andel av befolkningen 15,5 % 14,4 %

Mödradödligheten år 2015 beräknades till 315 dödsfall per 100 000 födslar.[2]

Malaria var, enligt uppgifter från år 2022, den vanligaste infektionssjukdomen som ledde till dödsfall i Senegal. Tuberkulos hade blivit vanligare, precis som trenden varit i resten av världen. Polio som en gång utgjorde ett allvarligt problem i Senegal är däremot, i det närmaste, utrotat.[22] Vid Ebolautbrottet i Västafrika 2014 fick Senegal endast ett fall av bekräftad smitta.[32]

Kultur

Konstarter

Teater

På 1930-talet utvecklades en afrikansk teater med centrum i École William Ponty utanför Dakar, under franskt inflytande. Teatern har beskrivits som ett laboratorium för teaterexperiment där bland annat Keita Fodébas Théâtre Africain växte fram.[14]

Théâtre du Palais i Dakar öppnades år 1954. Där växte fransk och afrikansk teater fram, sprunget ur den inhemska muntliga traditionen. Som exempel kan nämnas Birago Diops ”Sarzan” (1955). Teatern kom år 1965 att ersättas av Théâtre Daniel Sorano, vilket senare kom att bli Senegals nationalscen. Nationalscenen hämtar sin repertoar från teateruppsättningar skrivna i det fransktalande Afrika.[14]

Internationella rankningar

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation Index of Economic Freedom 2019[33] 117 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019[34] 49 av 180
Transparency International Corruption perception index 2018[35] 67 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 166 av 189

Källor

  1. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 91. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 19 juni 2018 
  2. ^ [a b c d e f g h i] ”Senegal” (på engelska). The World Factbook. Central Intelligence Agency. 8 juni 2018. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200831041253/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sg.html. Läst 19 juni 2018. 
  3. ^ ”Le Sénégal en bref” (på franska). Agence Nationale de Statistique et de la Démographique (ANSD). http://www.ansd.sn/. Läst 19 juni 2018. 
  4. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  5. ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022. 
  6. ^ ”Senegal - History | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Senegal/History. Läst 28 mars 2022. 
  7. ^ [a b c d e f g h i j] Bra Böckers lexikon, band 20, tredje upplagan
  8. ^ [a b c d e] Bonniers Stora Lexikon, På CD-rom, 2000
  9. ^ [a b] Respons (uppslagsverk), band 4, andra upplagan
  10. ^ ”Senegal”. www.globalis.se. https://www.globalis.se/Laender/senegal. Läst 28 mars 2022. 
  11. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 november 2013. https://web.archive.org/web/20131110203725/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Afrika/Reseinformation/Reseinformation-Senegal/. Läst 10 november 2013. 
  12. ^ ”Casamance | region, Senegal | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Casamance. Läst 28 mars 2022. 
  13. ^ ”Tourists sexually assaulted in Senegal's Casamance region” (på brittisk engelska). BBC News. 26 januari 2018. https://www.bbc.com/news/world-africa-42833218. Läst 27 mars 2022. 
  14. ^ [a b c d e f g h] ”Senegal - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/senegal. Läst 27 mars 2022. 
  15. ^ [a b c d e f g h] ”Senegal” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-03-08. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/senegal/#people-and-society. Läst 22 mars 2022. 
  16. ^ Centre, UNESCO World Heritage. ”Senegal - UNESCO World Heritage Convention” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. https://whc.unesco.org/en/statesparties/sn. Läst 28 mars 2022. 
  17. ^ ”Overview” (på engelska). World Bank. https://www.worldbank.org/en/country/senegal/overview. Läst 28 mars 2022. 
  18. ^ [a b] Berg, Ole T. (2021-07-12). ”Senegals politiske system” (på norska, bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Senegals_politiske_system. Läst 28 mars 2022. 
  19. ^ [a b c] Jarslett, Yngve (2019-10-09). ”Senegals forsvar” (på norska, bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/Senegals_forsvar. Läst 28 mars 2022. 
  20. ^ ”Senegal – Utrikespolitik och försvar | Utrikespolitiska institutet”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/senegal/utrikespolitik-och-forsvar/. Läst 31 januari 2018. 
  21. ^ [a b c] Leraand, Dag (2021-04-23). ”Økonomi og næringsliv i Senegal” (på norska, bokmål). Store norske leksikon. http://snl.no/%C3%98konomi_og_n%C3%A6ringsliv_i_Senegal. Läst 27 mars 2022. 
  22. ^ [a b c d] ”Senegal - Government and society | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Senegal/Government-and-society. Läst 28 mars 2022. 
  23. ^ ”Population, total - Senegal | Data”. data.worldbank.org. https://data.worldbank.org/indicator/SP.POP.TOTL?locations=SN. Läst 28 mars 2022. 
  24. ^ ”Senegal - Languages | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/place/Senegal/Languages. Läst 28 mars 2022. 
  25. ^ ”Sweden | Data”. data.worldbank.org. https://data.worldbank.org/country/sweden?view=chart. Läst 28 mars 2022. 
  26. ^ ”UNdata | record view | Population by sex and urban/rural residence”. data.un.org. http://data.un.org/Data.aspx?q=finland+datamart%5BPOP%5D&d=POP&f=tableCode:1;countryCode:686;areaCode:0;sexCode:0&c=2,3,6,8,10,12,13,14&s=_countryEnglishNameOrderBy:asc,refYear:desc,areaCode:asc&v=1. Läst 28 mars 2022. 
  27. ^ Direction des Statistiques Démographiques et Sociales; Rapport Projection de la Population du Senegal (pdf-fil) Läst 26 mars 2016.
  28. ^ ”International migrant stock, total - Senegal | Data”. data.worldbank.org. https://data.worldbank.org/indicator/SM.POP.TOTL?end=2015&locations=SN&start=1960&view=chart. Läst 28 mars 2022. 
  29. ^ ”Senegal” (på engelska). International Religious Freedom Report for 2017. USA:s utrikesdepartement, Bureau of Democracy, Human Rights and Labor. https://www.state.gov/j/drl/rls/irf/religiousfreedom/index.htm?year=2017&dlid=280780. Läst 19 juni 2018. 
  30. ^ ”Senegal” (på engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). Female Genital Mutilation/ Cutting Country Profiles. Unicef. https://data.unicef.org/wp-content/uploads/country_profiles/Senegal/FGMC_SEN.pdf. Läst 19 juni 2018. 
  31. ^ Palmberg, Mai (1993). AIDS i Afrika. Nordic Africa Institute. ISBN 978-91-7106-322-9. https://books.google.se/books?id=PDxk69fIetEC&pg=PA23&lpg=PA23&dq=hiv+spridning+marocko&source=bl&ots=AC-5C_i02d&sig=ACfU3U0-8967KHt-80JIyvsppTPEnCevdQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiF7sGS2972AhXt-ioKHQyrCmgQ6AF6BAgcEAI#v=onepage&q=hiv%20spridning%20marocko&f=false. Läst 28 mars 2022 
  32. ^ ”Successful Ebola responses in Nigeria, Senegal, Mali” (på engelska). www.who.int. https://www.who.int/news-room/spotlight/one-year-into-the-ebola-epidemic/successful-ebola-responses-in-nigeria-senegal-and-mali. Läst 28 mars 2022. 
  33. ^ ”Country Rankings: World & Global Economy Rankings on Economic Freedom” (på engelska). Heritage Foundation. https://www.heritage.org/index/country/senegal. Läst 8 januari 2020. 
  34. ^ ”2019 World Press Freedom Index” (på engelska). Reportrar utan gränser. https://rsf.org/en/senegal. Läst 8 januari 2020. 
  35. ^ ”Corruption Perceptions Index 2018” (på engelska). Transparency International. https://www.transparency.org/cpi2018. Läst 8 januari 2020. 

Externa länkar

v • r
Länkar till relaterade artiklar
v • r
Afrika
v • r
Afrikanska unionen (AU)
v • r
Latinska unionen
v • r
Islamiska konferensen
Islam
Auktoritetsdata

Information

Het artikel Senegal in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Om sidan

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2022-12-13 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=7382