Rosersbergs slott

  1. Hemsida
  2. Svensk Wikipedia
  3. Rosersbergs slott

Rosersbergs slott
Byggnad
Rosersbergs slott, Från sjösidan
Rosersbergs slott, Från sjösidan
Land Sverige Sverige
Län Stockholm
Kommun Sigtuna
Stil nyantik, empir
Grundad 1634
Ägare Statens fastighetsverk
Öppet för allmänheten ja
Nås enklast via Slottsvägen
GeoNames 2681578
Webbplats: kungahuset.se
Huvudbyggnaden från nordväst vid kvällstid

Rosersbergs slott är ett av de kungliga slotten i Sverige och är beläget utanför Rosersberg, i Sigtuna kommun i Uppland. Slottet uppfördes 1634–1638 av riksskattemästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna.[1]

Historik

Rosersberg på Gripenhielms Mälarkarta 1689.

Under senare delen av 1600-talet genomgick slottet en avsevärd modernisering efter förslag av Nicodemus Tessin d.y.[2] 1757 inlöste svenska staten godset. Från och med 1797 gjordes en genomgripande omändring under ledning av Gustaf af Sillén. Han inredde slottet i sengustaviansk stil och empire, och det är idag vårt bäst bevarade exempel på storslagen palatsinteriör från den tiden. [3]

Slottet kom att ställas till den unge hertig Karl (XIII) av Södermanlands förfogande. Därmed kom Rosersberg att bli ett kungligt slott. Karl XIV Johan och hans drottning Desideria var de sista kungliga personerna som bebodde slottet.[4] Strax före år 1800 gjordes ett antal nyinredningar, med Orangegula och Röda salongerna som karakteristiska exempel.

I parkanläggningen finns bland annat en grotta (Kettils grotta) bevarad invid Mälarens strand. Invid grottan finns en (oäkta, sentida) runinskrift som minner om Kettil, och Karl XIII gav en tillfällighetspjäs på temat Kettil Viking i grottan till hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlottas ära. Runskriften lyder "Till gemensamt betraktande av naturen och dess gudomliga upphovsmans skänker, uppreste Karl, Sörmlands hertig och de nordiska frimurarbrödernas mästare, denna grotta till nöjsamt samkväm med sin hustru den fagra Lotta av Holstein, genom Axel Mörner dess hovman, hövding för hundra knektar av dess krigsflock år 1802".[5]

År 1874 flyttade Infanteriskjutskolan (från 1942, Infanteriets skjutskola) in i slottets bottenvåning och flyglar. Våren 1961 omlokaliserades Infanteriets skjutskola till Linköpings garnison. Och den 1 juli 1961 överlämnades slottet till Civilförsvarsstyrelsen.[6] År 1986 omorganiserades Civilförsvarsstyrelsen till Statens räddningsverk (SRV), som fram till 2006 disponerade lokaler i slottet och slottsflyglarna. Sommaren 2008 öppnades Rosersbergs Hotell och Konferens, där man inledningsvis bedrev café och bed and breakfast.

Rosersbergs slott och kungsgård ingår i den kungliga dispositionsrätten, ägs av staten och förvaltas av Statens fastighetsverk. Hovstaterna driver slottets huvudbyggnad som museum. Slottet har från och med 2004 genomgått en omfattande fasadrenovering. Slottet har tidigare inte varit tillgängligt för allmänheten, men är numera öppet under guidade visningar. I slutet av juli brukar även tornerspel hållas i anslutning till slottet.

Orgel

I slottskapellet står en orgel som byggdes 1814–1815 troligen av Pehr Strand, Stockholm. Orgeln är mekanisk med slejflåda och har ett tonomfång på 54/18. 1984 restaurerades orgeln av A Magnussons Orgelbyggeri AB, Mölnlycke.

Manual Pedal
Borduna 16´ B Bihängd
Qvintadena 16' D
Fugara 8' D
Gedact 8' B/D
Principal 4' B/D
Spetsfleut 4' D
Täckfleut 4' B
Qvinta 3' B/D
Superoctava 2' B/D
Mixtur 2 Cor B/D
Troumpet 8' B/D

[7]

Galleri

  • Del av västra flygeln med blomkrukor

  • Slottsparken

  • Blomkruka och balkong med kungliga emblem

  • Karl XIII Runsten vid Kettils Grotta

  • Slottskapellet.

Se även

Referenser

  1. ^ Oxenstierna ska 1620 ha köpt en gård (Norsa, Nore eller Niord) som stod där slottet nu står (Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid, utgiven 1828)
  2. ^ “Gården skall sedermera, år 1682, kommit ifrån Kongl. Rådet Grefwe Johan Gabriel Stenbock till Kongl. Rådet Bengt Oxenstjerna, som lät mycket ändra och förbättra slottet, hwilket inuti rummen är med kostbara målningar, konstrika skilderier och andra prydnader utsiradt.” (Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid)
  3. ^ Bra Böckers lexikon, 1979. 
  4. ^ “Denna kungsgård disponeras nu af Hans Maj:t Konungen för dess lifstid, men är, genom 1823 års Riksdags Beslut, anslagen till framtida enkesäte för Hennes Kongl. Maj:t Drottningen Eugenia Bernhardina Desideria.” (Stockholms stads historia från stadens anläggning till närwarande tid)
  5. ^ Svenska grottor. D. 1, Svealand. Svenska grottor. Sveriges speleolog-förb. ISBN 91-86046-12-8 
  6. ^ Holmberg (1993), s. 57
  7. ^ Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

Källor

Vidare läsning

Externa länkar

Information

Het artikel Rosersbergs slott in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Om sidan

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-06-14 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=16148