Pontus Kåmark | ||||
Personlig information | ||||
---|---|---|---|---|
Fullständigt namn | Pontus Sven Kåmark | |||
Födelsedatum | 5 april 1969 | |||
Födelseort | Västerås, Sverige | |||
Längd | 177 cm | |||
Position | Försvarare | |||
Juniorlag | ||||
| ||||
Proffslag* | ||||
| ||||
Landslag | ||||
| ||||
* Antal matcher och mål i proffsklubbar räknas endast för de inhemska ligorna. |
Pontus Kåmark, född 5 april 1969 i Västerås, är en svensk före detta fotbollsspelare. Han spelade som försvarare under sin aktiva karriär.
Han började spela fotboll i IK Franke men gjorde sin seniordebut i Västerås SK. I Västerås spelade han fyra säsonger innan han 1989 gick till IFK Göteborg.[1]
Under sina år i IFK Göteborg var han med och vann fem SM-guld och ett cupguld. Totalt blev det 190 matcher och 5 mål under hans första sejour i klubben.[2] Kåmark stannade i IFK Göteborg ytterligare en säsong och blev sedan i september 1995 utlandsproffs i Leicester City.
Starten i England blev allt annat än positiv då Kåmark skadade sitt knä allvarligt i sitt andra framträdande för Leicester. Det dröjde till 1997 innan han hade kommit tillbaka och spelat sig in i laget.
På våren fick han spela en nyckelroll då han skulle punktmarkera Middlesbroughs stjärna Juninho i ligacupfinalen på Wembley april 1997. Kåmark utförde uppdraget med perfektion och Leicester fick lyfta bucklan och ta hem klubbens första cuptitel på 33 år.[3][4]Säsongen 1997/98 var han i toppslag och fick ofta uppdraget att man-man-spela mot motståndarnas bästa anfallare. Med hela 35 ligamatcher blev Kåmark en omtyckt profil både på och utanför planen.[5]
Säsongen 1998/99 blev det bara 15 matcher från start och managern Martin O'Neill höll den svenske landslagsbacken utanför startelvan, vilket fick Kåmark att flytta hem till Sverige.
Valet föll på AIK. Sommaren 1999 debuterade Kåmark som 30-åring i AIK, och under hans första tolv matcher i den svarta tröjan släppte inte AIK in ett enda mål. Bland dessa tolv matcher finns AIK:s avancemang till Champions League, där Kåmark var en avgörande defensiv faktor. Bland dessa tolv matcher finns också matchen mot FC Barcelona i Champions League, en match där Kåmark neutraliserade världsstjärnan Figo och där han blev utbytt på grund av skada med fem minuter kvar av ordinarie matchtid vid ställningen 1–0 till AIK. Det blev bara två allsvenska matcher för Pontus Kåmark våren 2000. I en träningslandskamp mot Danmark gick hans korsband i höger knä av, och han var borta från allt fotbollsspel resten av säsongen.
Efter två säsonger i Solna-klubban återvände han till IFK Göteborg, där det blev drygt ett år innan han tvingades avsluta karriären 2002, efter tre korsbandsoperationer, och sammanlagt 217 matcher och 5 mål för Blåvitt.[5]
Landslagsdebuten kom mot Förenade Arabemiraten i Dubai 14 februari 1990. Kåmark var en del av det svenska fotbollslandslaget 1994 som slutade trea i VM 1994.
Kåmark var medveten om att han skulle få begränsat med speltid i VM. Läget förändrades när Jan Eriksson lämnade truppen på grund av skada och Joachim Björklunds ljumskproblem förvärrades. Kåmark fick spela gruppspelsmatchen mot Brasilien från start och imponerade stort mot Romário och Bebeto. Han fick även spela delar av slutspelsmatcherna mot Saudiarabien och Rumänien som Björklunds ersättare i mittförsvaret. I bronsmatchen mot Bulgarien, då Roger Ljung var avstängd, spelade Kåmark från start som vänsterback.
Han spelade totalt 57 landskamper men gjorde inget mål. Hans sista landskamp var en träningsmatch mot Grekland i Thessaloniki 13 februari 2002.[6] Kåmark tvingades att tacka nej till en plats i VM-truppen 2002 på grund av sina skador.[7]
Kåmark är, i rollen som expertkommentator, efter sin aktiva karriär en del av fotbollen. Han har arbetat som expert för TV 4 och är idag expertkommentator på Viasat.[8][9] Kåmark bor i Örgryte och driver sedan många år ett eget företag som ger sysselsättning åt människor med funktionsvariationer.[10]
|
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-06-14 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=143126