Olympiska vinterspelen 2022

Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2022-02) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Olympiska vinterspelen 2022
Pekings Nationalstadion, juli 2011.
Grenar	109 grenar i 7 (15 discipliner) sporter
Värdskap
Land	Kina
Ort	Peking
Arena	Pekings Nationalstadion
Invigning	4 februari 2022 (för 21 dagar sedan)
Avslutning	20 februari 2022
← Pyeongchang 2018 Milano 2026 →

Olympiska vinterspelen 2022 (kinesiska: 第二十四届冬季奥林匹克运动会; pinyin: Dì Èrshísì Jiè Dōngjì Àolínpǐkè Yùndònghuì) var de 24:e (XXIV) olympiska vinterspelen och ägde rum i Peking i Kina, mellan den 4 och den 20 februari 2022. Officiell invigning skedde den 4 februari; dock inleddes tävlingarna redan den 2 februari med bland annat mixed curling. Peking blev därmed första stad som arrangerat såväl sommar-OS som vinter-OS. Sex städer ansökte om att få arrangera spelen, Almaty, Kraków, Lviv, Oslo, Stockholm och Peking.^[1] Under 2014 drog Stockholm, Kraków och Lviv tillbaka sina ansökningar.^[2][3][4] Den 7 juli 2014 valde IOK ut de tre kvarvarande städerna, Almaty, Oslo och Peking, till officiella kandidater.^[5] Under hösten 2014 drogs även Oslos ansökan tillbaka.^[6] Internationella olympiska kommittén valde Peking som arrangör på sin 127:e kongress i Kuala Lumpur den 31 juli 2015.^[7][8]

6 december 2021 anmälde USA att de kommer att genomföra en diplomatisk bojkott mot spelen som betyder att USA inte skickar statliga representanter till Kina. Orsaken till bojkotten är Kinas dåliga situation gällande mänskliga rättigheter.^[9][10]

Ansökningar

Den internationella olympiska kommittén tog emot ansökningar från de nationella olympiska kommittéerna mellan den 6 juni och 14 november 2013.^[7] Almaty var den första staden att ansöka den 15 augusti 2013. Först i november blev den andra ansökan officiell då Peking offentliggjorde sin ansökan. Totalt sex städer lämnade in ansökningar i november.^[1] Sveriges olympiska kommitté avbröt sin ansökan i januari 2014 då Stockholms Stadshus inte ville ta frågan om ansökan till fullmäktige.^[2] Fem städer lämnade in fullständiga ansökningar till IOK innan den 14 mars 2014^[11]. I maj samma år meddelade Krakóws borgmästare efter en folkomröstning, där 69% röstade emot ett olympiskt vinterspel i staden, att ansökan dras tillbaka och i slutet av andra kvartalet meddelades det att Lviv också drar tillbaka sin ansökan på grund av oroligheterna i landet.^[3][4] Detta lämnade kvar tre städer i kampen om arrangörskapet, vilka valdes ut till officiella kandidater av IOK den 7 juli 2014.^[5] Dock drog Oslo tillbaka sin ansökan då den norska staten inte ville ge finansiella garantier.^[6] Utöver Oslo och Kraków hölls även folkomröstningar gällande ansökningar från tyska München och schweiziska St Moritz/Davos, där båda avvisade en eventuell ansökan.^[12]

• Almaty, Kazakstan

Den 15 augusti 2013 beslutades Almatys ledning och landets olympiska kommitté att ansöka. Detta efter att ha ansökt om olympiska vinterspelen 2014 och arrangerat asiatiska vinterspelen 2011, samt tilldelats vinteruniversiaden 2017. I samband med delgivningen av ansökan meddelade ordföranden för landets agentur för idrottslig utbildning att mycket av arenorna som skulle behövas redan finns eller planeras att byggas, samt att det som behöver byggas eller renoveras kommer att bli det om landet skulle tilldelas spelen.^[13]

• Peking, Kina

Den 5 november tillkännagav Kinas olympiska kommitté ansökan om spelen. I ansökan planeras Peking vara huvudorten, där alla arenor förutom en skridskoarena redan finns, tack vare arrangemanget av sommarspelen 2008. Då OS 2018 och 2020 båda tilldelats till städer i Nordostasien ansågs Pekings chanser på värdskapet minskade. Men i samband med tillkännagivandet sa ordföranden i Pekings Idrottsbyrå att vid en förlust skulle Peking ta lärdom och ansöka igen i framtiden.^[14]

Spelen

Sporter

I juli 2018 beslutade IOK att lägga till sju grenar på OS-programmet 2022, freestyle big air för damer och herrar, monobob för damer samt mix-lagtävlingar i aerials (freestyle), snowboardcross (snowboard), backhoppning och short track vilket ökar antalet grenar till 109. Följande 15 discipliner förekommer i sju sporter:

Inga helt nya sporter tas med, vilket innebär att t.ex. bandy fortfarande lämnas utanför spelen.^[15]

Kalender

februari 2022		2 Ons	3 Tor	4 Fre	5 Lör	6 Sön	7 Mån	8 Tis	9 Ons	10 Tor	11 Fre	12 Lör	13 Sön	14 Mån	15 Tis	16 Ons	17 Tor	18 Fre	19 Lör	20 Sön	Grenar
Ceremonier				ÖC																AC	i.u.
Alpin skidåkning						1	1	1	1	1	1		1		1	1	1		1		11
Backhoppning					1	1	1				●	1		1							5
Bob													●	1	1			●	1	1	4
Curling		●	●	●	●	●	●	1	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	1	1	3
Freestyle			●		1	1	●	1	1	1			●	2	1	1	1	2	1		13
Hastighetsåkning på skridskor					1	1	1	1		1	1	1	1		2		1	1	2		14
Ishockey			●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	●	1	●	●	1	2
Konståkning				●		●	1	●		1		●		1	●		1	●	1	U	5
Längdskidåkning					1	1		2		1	1	1	1			2			1	1	12
Nordisk kombination									1						1		1				3
Rodel					●	1	●	1	1	1											4
Short track					1		2		1		1		2			2					9
Skeleton										●	1	1									2
Skidskytte					1		1	1			1	1	2		1	1		1	1		11
Snowboard					●	1	1	2	1	2	1	1		●	2						11
Antal grenfinaler		0	0	0	6	7	8	10	6	8	7	6	7	5	9	7	6	4	9	4	109
Ackumulerat antal grenfinaler		0	0	0	6	13	21	31	37	45	52	58	65	70	79	86	92	96	105	109
februari 2022		2 Ons	3 Tor	4 Fre	5 Lör	6 Sön	7 Mån	8 Tis	9 Ons	10 Tor	11 Fre	12 Lör	13 Sön	14 Mån	15 Tis	16 Ons	17 Tor	18 Fre	19 Lör	20 Sön	Totalt

Arenor

Yanqings och Zhangjiakous läge i förhållande till Peking.

Peking kommer att vara huvudorten, där alla arenor utom skridskoarenan redan finns. Grenarna på snö ska genomföras runt städerna Yanqing och Zhangjiakou belägna cirka 100 respektive 200 km nordväst om Peking. År 2019 färdigställdes bygget av en höghastighetsjärnväg mellan Peking och Zhangjiakou som ger en restid på omkring 45 minuter.^[16]

Arenor i Peking: Pekings Nationalstadion, Huvudstadens inomhusstadion, LeSports Center, Pekings Nationella inomhusstadion och Pekings Nationella simstadion.

Deltagande nationer

Vid spelen deltog följande 91 nationer.^[17]

Medaljtoppen

^[18]

Placering	Land	Guld	Silver	Brons	Totalt antal medaljer	Placering efter antal medaljer
1	Norge	16	8	13	37	1
2	Tyskland	12	10	5	27	3
3	Kina	9	4	2	15	11
4	USA	8	10	7	25	5
5	Sverige	8	5	5	18	6
6	Nederländerna	8	5	4	17	9
7	Österrike	7	7	4	18	6
8	Schweiz	7	2	5	14	12
9	ROC	6	12	14	32	2
10	Frankrike	5	7	2	14	12

Klimat

Medeltemperaturen i Peking i februari är +5 °C som högst på dagen och –5 °C som lägst på natten. Medeltemperaturen i Zhangjiakou i februari är +1 °C respektive –10 °C.

Sändningsrättigheter

Hittills^{[skrivet 2015]} har IOK tilldelat sex TV-stationer sändningsrättigheter för spelen. Dessa är koreanska SBS för sändningar i Nordkorea och Sydkorea, NBCUniversal för sändningarna i USA, CCTV för Kina, Discovery, Inc. för Europa, beIN Sports för Nordafrika och Mellanöstern, samt Japan Consortium för sändningarna i Japan.^{[19][20][21][22][23][24]}

I Sverige kunde man följa sändningarna på Kanal 5, Kanal 9, Discovery+ samt på Eurosport.

Se även

• Paralympiska vinterspelen 2022

Referenser

Externa länkar

• Beijing 2022–OS officiella webbsida

• Wikimedia Commons har media som rör Olympiska vinterspelen 2022.
  Bilder & media
• Svenskspråkiga Wikivoyage om Beijing_2022
  Reseguide

v • r Olympiska spelen Sommarspelen Aten 1896 • Paris 1900 • Saint Louis 1904 • Aten 1906² • London 1908 • Stockholm 1912 • Berlin 1916¹ • Antwerpen 1920 • Paris 1924 • Amsterdam 1928 • Los Angeles 1932 • Berlin 1936 • Helsingfors 1940¹ • London 1944¹ • London 1948 • Helsingfors 1952 • Melbourne 1956 • Rom 1960 • Tokyo 1964 • Mexico City 1968 • München 1972 • Montréal 1976 • Moskva 1980 • Los Angeles 1984 • Seoul 1988 • Barcelona 1992 • Atlanta 1996 • Sydney 2000 • Aten 2004 • Peking 2008 • London 2012 • Rio de Janeiro 2016 • Tokyo 2020 • Paris 2024 • Los Angeles 2028 • Brisbane 2032 Vinterspelen Chamonix 1924 • Sankt Moritz 1928 • Lake Placid 1932 • Garmisch-Partenkirchen 1936 • Sankt Moritz 1940¹ • Cortina d'Ampezzo 1944¹ • Sankt Moritz 1948 • Oslo 1952 • Cortina d'Ampezzo 1956 • Squaw Valley 1960 • Innsbruck 1964 • Grenoble 1968 • Sapporo 1972 • Innsbruck 1976 • Lake Placid 1980 • Sarajevo 1984 • Calgary 1988 • Albertville 1992 • Lillehammer 1994 • Nagano 1998 • Salt Lake City 2002 • Turin 2006 • Vancouver 2010 • Sotji 2014 • Pyeongchang 2018 • Peking 2022 • Milano/Cortina 2026 Övrigt Antikens olympiska spel • Internationella olympiska kommittén ¹ Inställda på grund av världskrig • ² Inofficiellt