Neandertalmänniska

  1. Hemsida
  2. Svensk Wikipedia
  3. Neandertalmänniska
Neandertalmänniska
Status i världen: Förhistorisk
Homo sapiens neanderthalensis.jpg
Neandertalskalle funnen 1908 i La-Chapelle-aux-Saints i Frankrike.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPrimater
Primates
UnderordningHaplorhini
ParvordningSmalnäsor
Catarrhini
ÖverfamiljMänniskoartade
Hominoidea
FamiljMänniskoapor
Hominidae
SläkteMänniskor
Homo
ArtNeandertalmänniska
H. neanderthalensis
Vetenskapligt namn
§ † Homo neanderthalensis
AuktorKing, 1864
Utbredning
Range of Homo neanderthalensis.png
Neandertal i Tyskland, första fyndplatsen av neandertalmänniskan
Neandertal i Tyskland, första fyndplatsen av neandertalmänniskan
Hitta fler artiklar om djur med

Neandertalmänniska (Homo neanderthalensis), eller neandertalare, (ibland kategoriserad som en underart till människan, Homo sapiens subsp. neanderthalensis), var en förhistorisk människovarelse med utbredning från och med cirka 300 000 år sedan i Europa och västra delarna av Asien. Utdöd i Europa för mer än 30000 år sedan, namngiven efter dalen Neandertal i Tyskland, där man fann det första fossilet efter en neandertalare år 1856.

Utveckling

De flesta forskare anser att H. heidelbergensis var den sista gemensamma förfadern till neandertalare, denisovaner och moderna människor innan populationerna blev isolerade i Europa, Asien och Afrika. Den taxonomiska avgränsningen mellan H. heidelbergensis och Homo neanderthalensis är baserad på en lucka i det fossila materialet i Europa mellan för 300 och 243 tusen år sedan under syreisotopstadiet nr 8 (MIS 8, Marin Isotop Stadium) Neandertalare är fossil efter denna lucka. Men det resonemanget har svagheter då redan 430 tusen år (430 ka gamla ben hittade vid Sima de los Huesos kan representera tidiga neandertalare eller en nära besläktad grupp och 400 ka gamla exemplaret Aroeira 3 kan vara en övergångsform. Ärvda och utvecklade morfologiska drag han ha existerat samtidigt. Det är också tänkbart att det fanns ett genutbyte mellan Västeuropa och Afrika under mellersta Pleistocen som dolde neandertaldragen hos såna exemplar som Cepranoskallen från Italien och Sićevo Gorge i Serbien, där en underkäke av cirka 500 ka års ålder hittades. Fossilen är mera kompletta från för 130,000 år sedan och framåt. Fynd från denna perioden står för stora flertalet av neandertallämningarna som har hittats. Tänder från Italien funna i Visogliano och Fontana Ranuccio antyder att Neandertalarnas typiska tänder hade utvecklats redan för 450-430 kA sedan under mellan Pleistocen.

Det finns två huvudhypoteser om neandertalarnas utveckling. Två fas teorin menar att en ensam miljöhändelse Saaleistiden orsakade att europeiska H. heidelbergensis snabbt ökade kroppsstorleken till en robustare kropp och då också en förlängning av huvudet (fas 1). Detta ledde till andra förändringar i skallens anatomi (fas 2). [1]

Neandertalarnas anatomi kan ha orsakats av andra orsaker än en anpassning till kyla. Anhopningsteorin menar att neandertalarna utvecklades långsamt från H. heidelbergensis, och delar utvecklingen i 4 stadier: tidiga för neandertalare (MIS 12, Elster istiden), för Neandertalare sensu lato (i vid mening) (MIS 11–9 under Holstein interglacialen), tidiga neandertalare (MIS 7–5, Saale istiden och Eemian interglacial), och klassiska neandertalare sensu stricto (i strikt mening) (MIS 4–3, Würm istiden).[2]

Flera datum för delningen mellan neandertalare och moderna människor har föreslagits. Datumet 250 000 år anser att Homo helmei var den sista gemensamma förfadern och delningen är associerad med Levalloisteknik i stentekniken. Datumet för 400,000 år sedan ser Homo heidelbergensis som sista gemensamma förfader. Datumet 600,000 år ser H. rhodesiensis som sista gemensamma förfadern innan delningen med den moderna människan och Neandertal / H. heidelbergensis linjen. Datumet 800,000 har Homo antecessor som sista gemensamma förfader men olika varianter av denna modell skulle föra tillbaka datumet till 1 miljon år. 2020 gjordes en analys av H. antecessor emaljproteomer som antyder att H. antecessor inte är en direkt förfader. DNA studier har gett mycket varierande resultat från cirka 320 000 till 800 000 år. Tandanalyser pekar mot före för 800,000 år sedan.

Utseende

Neandertalmänniskan hade en grövre byggd kropp än den moderna människan, med ett bredare och mera utskjutande revbensparti, varigenom de saknade midja.[3] De var ungefär lika långa som Homo sapiens från samma tid, mellan 152 och 168 cm[4], och betydligt tyngre.[5] Bäckenbenet var bredare och den nedre delen var längre. Neandertalare i västra Europa var robustare än på andra håll.[6] Deras ryggrad var inte lika S-formad (svankig) som Homo sapiens, och deras hals var kortare. Lårbenet var kurvat framåt från höften till knät, knäskålen bred och fästet vid bäckenet utåtriktat. De hade breda fingertoppar, och den yttersta leden på tummen var förhållandevis lång. Stortån var kortare än de andra tårna och mycket bred.[7] DNA-tester visar att neandertalarna bar anlag för rött hår och ljus hy; deras rödhåriga anlag saknade en mutation som Homo sapiens har.[8]

Skallar av Homo sapiens (till vänster) och neandertalare (till höger).

Skallen var något större än Homo sapiens, vilket medgav mer plats åt hjärnan som också kan ha varit större. Skallformen skilde sig dock. Högsta punkten låg mitt på hjässan (nutidsmänniskans högsta punkt ligger längst bak). Pannan var bakåtlutande, bakhuvudet utskjutande och längden från panna till bakhuvud större. Å andra sidan var skallen i sidled smalare än kindbenen medan Homo sapiens huvudskål är bredare i sidled än kindbenen. Ansiktet var långt och brett i förhållande till pannan, hakan fallande och ansiktets mittparti var utskjutande: maxillan (överkäken) stack ut längre än pannan och hakan sett i profil. Ansiktet gav därmed ett konvext uttryck. Kindbenen var breda i sidled men kindkotorna var inte särskilt utskjutande framåt, varmed den fördjupning som människor har mellan kindkota och näsa saknas. De hade bred, utstickande näsa och utvuxna ögonbrynsben som var kurvade över ögonen. Bakom de bakre molarerna fanns ett mellanrum.[9] Käkbenet var liksom hos Homo erectus utskjutande.[6] De hade stora, rundade ögonhålor och stora framtänder.[10] Tungbenet liknande den moderna människans, men andra fysiska egenheter talar för att de hade ljusare röst.[3]

Kulturen

Rekonstruktion av en gammal neandertalman.

Redskapskulturen kännetecknas av bearbetade stenredskap som handyxor, tveeggade redskap och skrapor, huvudsakligen tillhörande Moustérienkulturen. Fynd av kastvapen som kastspjut och pilbågar saknas. Jaktspjut som använts som stötvapen med stenspetsar fästa med björksav som värmebehandlats och blivit ett starkt lim finns däremot. Arkeologiska fynd har gjorts som visar att neandertalarna har tillverkat smycken och därför var kapabla till symboliskt tänkande.[11]

Forskningsdata från flera olika utgrävningar pekar på att kannibalism förekom hos vissa grupper av neandertalare (liksom hos moderna Homo sapiens). Neandertalben har hittats som hade behandlats på samma sätt som djurben hade i samma grottor.[12][13]

Det har gjorts fynd som tolkats som att neandertalarna ibland begravde sina anhöriga, men detta har på senare tid ifrågasatts [14] Majoriteten av forskarna är överens om att beläggen för begravningar är starka. Barngravar är associerade med gravgåvor artefakter och ben. En nyfött i La Ferrassie hittades med tre flintskrapor och ett barn från Dederiyeh grottan i Syrien med en triangulär flintspets på bröstet. Ett 10 månaders barn från Amudgrottan i Israel hittades med en röd hjortkäke och det är troligt att många andra gravgåvor har försvunnit utan spår. Teshik-Tash 1 från Uzbekistan hade en cirkel av stenbockshorn, och en kalkstenshäll för att stödja huvudet. Ett barn från Kiik-Koba, på Krim hade ett flintspån med ristningar. Men dessa gravgåvor ger liten information om eventuella religiösa idéer.

Språk

Rekonstruktion av en neandertalkvinna.

Både anatomiska[15] och genetiska[16] rön tyder på att neandertalarna hade åtminstone någon form av talat språk.[17][18][19] Hur komplext deras språk var är dock omöjligt att säga säkert.[18] Känt är att neandertalarna hade genen FOXP2, som har betydelse för språkutvecklingen och speciellt grammatisk förståelse. Visserligen har de flesta däggdjur denna gen, men de moderna människorna har dessutom två mutationer i genens DNA-kod vilka båda är en förutsättning för utvecklad språkförmåga. Analyser av 40 000 år gamla neandertalarfossil visar att även neandertalare, åtminstone de undersökta individerna, hade dessa två mutationer.[16] De hade också ett tungben som liknar den moderna människans, vilket stöder hypotesen att de kunde tala.[20]

Neandertalarnas försvinnande

Neandertalarna försvann cirka 10 000 år efter att Homo sapiens dök upp i Europa. Det ligger nära till hands att se ett samband. Olika teorier om deras utdöende har diskuterats.

Den överlägsna Homo sapiens - Den kulturella överlägsenheten

I Svenska Dagbladet skrevs 2006 "Det troliga är att dessa jaktvapen, som även kunde användas i strider med andra människogrupper, utvecklades i Afrika. När sedan de tidiga människorna spred sig till Asien och Europa förde de med sig tekniken. Om neandertalarnas försvinnande berodde på att de dödades av de bättre beväpnade människorna, eller om de helt enkelt utkonkurrerades när de hade att tävla med mycket effektivare jägare, är ett problem som forskarna ännu inte funnit något slutgiltigt svar på".[21] Det var 2006 inte en modern vetenskaplig uppfattning utan snarare en som vetenskapen allt mera hade övergivet från cirka 1990.

Den äldre synen var att den moderna människan var överlägsen i planeringsförmåga och jaktteknik och att man har antingen

1. konkurrerat ut neandertalarna genom att ta över deras jaktmarker /habitat/

2. eller utrotat dem i direkt konfrontation genom sina överlägsna vapen.

3.neandertalarna har assimilerats av de i antal överlägsna moderna människorna.

Kallare klimat - klimatteorin

Vetenskapliga skrifter efter 2000 hänvisar till snabba klimatförsämringar som orsak till att neandertalbefolkningen i Europa minskade. Det var inte låga temperaturer utan snabba temperaturfall, kraftiga och långvariga stormar. Om neandertalarnas fysiologiska köldanpassning fungerade med högt näringsintag och bytesdjuren kraftigt minskade var det svårare att klara kylan. Barnadödligheten var hög och kan också ha påverkats. Naturkatastrofer med långvariga stormar i denna form av klimatförsämring, kan ha orsakat svält och högre barnadödlighet. Små befolkningsgrupper överlevde isolerade från varandra, men till priset av genetisk drift och infertilitet via inavel.[22] Tiden för 50,000 – 30,000 år sedan var temperaturminimum i norra Europa. Det finns inga fynd av neanderthalare i norra Europa. neanderthalarna vistades söderut där vintertemperaturerna var klart högre. Även den moderna människan uppehöll sig i söder.[23]

Vulkanutbrott - naturkatastrofteorin

Vulkanutbrottet av Campanian Ignimbrite är det största vulkanutbrott som ägt rum vid medelhavsområdet under de senaste 200,000 år. Vulkanen är belägen vid sydvästra Neapel i Italien. Utbrottet ägde rum för cirka 37,000 år sedan. Campanian Ignimbrite kastade ut ca 150.000 km3 material. Ett område på ca 30,000 km2 påverkades vid östra Medelhavet och sydöstra Europa. Campanian Ignimbrite fick katastrofala följder. Temperaturerna sjönk mycket och vegetationen påverkades och antalet bytesdjur minskade. Vulkanutbrottet påverkade neanderthalarnas populationsstorlek.[24]

Den medicinska hypotesen

Moderna människan förde med sig tropiska sjukdomar som neandertalarna inte var anpassade till. Ett exempel var Transmissible Spongiform Encephalopathies (TSE),/galna kosjukan/ Creutzfeldt - Jakob) samt andra sjukdomar tillhörande familjen Herpesviridae. Sjukdomen TSE kan ha spridits genom kannibalism (som neanderthalarna troligen praktiserade) eftersom det är så man bland annat tror sjukdomen TSE spred sig.[25][26]

Assimilering

Sexuella kontakter mellan neandertalarna och moderna människor har ägt rum. Den tidigare diskussionen om "blandade" egenskaper hos fossil som korsningar av modern människa och neandertalare.[27] är nu föråldrad. Fynd visar att neandertalare kan ha lärt sig ny teknologi i form av redskapstillverkning av moderna Homo sapiens. I denna diskussion spelar Châtelperronienkulturen en stor roll. Klart är att neandertalarnas kultur förändrades under denna tid men oklart varför. Enligt en artikel i Science från maj 2010 (Neanderthal genome project) delade neandertalarna mer genvarianter med dagens människor i Europa och i västra delarna av Asien än med nutida människor från Afrika, vilket tyder på att neandertalare och moderna människor fått fertil avkomma tillsammans. En teori är att genflödet från neandertalarna till förfäderna till de europeiska och asiatiska folkgrupperna uppstod innan Homo sapiens spred sig vidare till övriga Europa och Asien. En annan teori är att genflödet från neandertalarna härstammar från Europa och sedan spred sig vidare till de västra delarna av Asien.[28][29] Hos dem som har sitt ursprung i Eurasien är det ända upp till omkring fyra procent av genomet som härstammar från neandertalarna[30] 2010 ansågs det vara en risk att kontamination med modernt europeiskt DNA kan förklara de genetiska likheterna.[31][32] Idag är det klart att det inte är moderna föroreningar utan att det finns betydande mängder genetiskt material från neandertalarna i dagens levande moderna människor. Det finns däremot inget som tyder på att assimilering av neandertalarna bidrog till deras försvinnande.

Vissa genetiska data från fossilt neandertal-mtDNA (mitokondriellt DNA) pekar på att neandertalare inte givit upphov till en obruten mor-dotter-linje till dagens européer.[33][34][35][36] Mitokondriellt DNA från totalt åtta neandertalare har kunnat läsas av, och jämförts både med nutida människor, och med Homo sapiens samtida med neandertalarna, utan att man kunnat finna någon överlappning.

Ett andra flöde från neandertalare till modern människa förefaller ha gått över denisovamänniskan. Detta genetiska material finns främst hos melanesier, men tycks å andra sidan vara större än det tidigare upptaget.

Populationsstorlek

Neandertalbefolkningen ska ha varit 70 000 individer[37] enligt en osäker källa men det är mycket osäkert.[38] Studier från senare år visar tvärtom att arten var liten i antal och hade liten genetisk variation. För 50 000 år sedan var arten nära att dö ut, men en liten grupp återkoloniserade sedan Europa med följden ytterst liten genetisk variation hos arten.[39] Ett arbete menar att befolkningsstorleken hos neandertalare och moderna människan spelade en stor roll för inflödet av neandertalgener i moderna människor.[40] Neandertalarnas lilla befolkning talar för att de delade ursprung med arten Denisova under längre tid vilket förklarar deras mer gemensamma genom.[41] Istället för 70 000 var kanske populationen bara 10-15 000 reproduktiva individer.[42]

Liksom moderna människor härstammade neandertalare troligen från en mycket liten befolkning, med en effektiv befolkning —antalet individer som kan bli föräldrar —som kanske bara var 3,000 till 12,000 individer. Neandertalarna behöll denna mycket låga befolkning vilket gynnade skadliga gener som inte slogs ut av ett naturligt urval. Olika studier av mtDNA har gett varierande effektiva befolkningar såsom 1,000 till 5,000; 5,000 till 9,000 och stabil eller 3,000 till 25,000 ökande till för 52,000 år sedan innan den minskade till utrotningen. Många är överens om en låg befolkning, som kan ha varit mindre än en tiondel av den samtida moderna mänskliga befolkningen i västra Europa, möjligen för att neandertalare hade lägre födelsetal. Uppskattningar som har gett en totalbefolkning av många 10 000-tal är inte troliga. En konstant låg befolkning kan förklaras av den så kallade Boserups fälla: En befolknings storlek är begränsad av den mängd föda den kan få fram, vilket begränsas av den teknologi den använder. Innovationer ökar med befolkningen, men om den är för låg, kommer inte innovationer att förverkligas särskilt snabbt och befolkningen kommer att förbli låg. Detta stämmer väl med 150,000 års stagnation i neandertalarnas teknologi med stenredskap.

I ett urval av 206 neandertalare, baserat på överskottet på yngre och vuxna i jämförelse med andra åldersgrupper så dog 80% av de över 20 år innan de fyllt 40 år. Denna höga mortalitet orsakades troligen av deras höga krav från miljön. Man har trots detta ansett att deras ålderspyramid var densamma som den som samtidiga moderna människor hade. Barnadödligheten uppskattades vara mycket hög, upp till 43% i norra Europa och Asien. (jämför engelska wiki).

Fynd av neandertalare

Ambox grammar.svg
 Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2021-03)
Motivering: motivering överflödig
Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan.

Man har hittat tusentals lämningar av neandertalare (876 separata benbitar och tänder bara i Krapinagrottan). Osteologiska fynd finns beräkningsvis från 500 olika neandertalmänniskor, varav ett 20-tal nästan kompletta skelett (Stringer & Andrews 2005: s.154). Deras uppskattade kroppslängd var mellan 155 och 179 cm (Palmer 2000 s. 65). Tidiga fynd gjordes i Tyskland Belgien och på Gibraltar, men nu är det Spanien och Kroatien som gör flest fynd. Arkeologer klädda i skyddskläder gräver fram skelettdelar som genast fryses ner. Sedan till laboratorium för DNA-analys. Denna fyndlista är inte komplett. Den enda nordiska fyndplatsen Varggrottan på Bötombergen i Kristinestad, Österbotten, Finland har inga skelettfynd och platsens status som neandertalboplats är ifrågasatt. Fyndlistan i huvudsak från Varför försvann neandertalmänniskorna? Moderna teorier, tester och tolkningar. av Stina Gestrelius.[43]

Tyskland

  • I Tyskland har flera fynd gjorts varav det mest berömda 1856 i Feldhofgrottan i Neandertal som var det fynd som gav arten namn. Fyndet har benämningen Neanderthal 1. Här har nu hittats ben från tre individer varav en ung individ. Datering av fyndet är cirka 40 000 år. Nya fynd har gjort på senare år. Källa : Schmitz et al. 2002[44]
  • I Türingen i Ehringsdorf i ett stenbrott hittades flera individer. Uppgifter om kvarlevor från fler än sju individer finns. Daterad ålder på fynden omstridd från relativt låg ålder på 71 000 år till närmare 200 000 år. 1928 publicerade Franz Weidenreich Der Schädelfund von Weimar-Ehringsdorf, [45]där han beskrev Ehringsdorf H (eller Ehringsdorf 9) ett skalltak från en vuxen kvinna som han antog dött en våldsam död och att skallbasen brutits bort för att komma åt hjärnan. Källa: Klein 1999 s. 375
  • I Niedersachsen, Salzgitter Lebenstedt, hittades tre? individer med en datering till 54 000-58 000 vid en jaktplats med redskap av ben och mousterienkultur. Källa : Palmer sidan 142.
  • Slutligen hittade A. von Berg 1997 vid Wannenköpfe/Ochtendung tre delar av en skalle från en individ. Wannenköpfe är en grupp vulkaner och fyndet hittades i en kratergrop inom slaggkonen av en vulkan nära byn Ochtendung i Rheinland Pfalz.[46] Fyndet är tidigt daterat och tillhör de äldre neandertalfynden i Europa.

England

  • I Devon England har i Kents Cavern en underkäke hittats som daterades med direkt datering av käken till 37000 års ålder. Dock är fyndet tveksamt om det är neandertalfynd. Källa: Mellars 2006. Se artikel om Kents Cavern.
  • På Jersey i grottan La Cotte de St. Brelade har en slaktplats hittats. Den är daterad till över 127 000 års ålder alltså en tidig plats med Moustérien kultur. Källa Klein 1999 s. 359. Grottan har en artikel på engelska wiki.

Belgien

  • I Belgien hittades redan 1829-1830 fynd i Engis[47] som inte blev erkända som neandertalfynd förrän 1936. Det är ett barns skalle med separat underkäke.
  • 1886 hittades två neandertalfynd i grottan Jemeppe-sur-Sambre vid Spy. Där har på senare tid ytterligare ett fynd Spy 6, en underkäke av en ung individ konstaterats vid genomgång av fossilfynden från grottan.[48] Fynden har en ung datering de yngsta i nordvästra Europa.
  • I Skladina en grotta i Ardennerna hittades två barn som enligt datering levt för 100 000 år sedan. En 100,000 år gammal neandertaltand från Skladina grottan i Meusedalen har analyserats vad gäller DNA. Det är ett av de äldsta proverna av DNA från neandertalare som analyserats.[49]
  • I Meusedalen i grottan Trou de la Naulette har en käke hittats 1866 av den belgiske paleontologen Édouard Dupont. Fyndet var en fragmentarisk tandlös underkäke och ett inte komplett ulna (armbågsben). Fynden finns nu i Bryssels Naturhistoriska Museum.[50] Källa: Klein 1999 s. 371

Gibraltar

  • 1848 hittades i Forbes’ Quarry en skalle efter en vuxen individ som fått benämningen Gibraltar 1.(Klein 1999 s. 368)
  • 1907 hittades grottan Gorham's Cave på Gibraltar med fynd från fyra olika bosättningar varav den äldsta från mousterienkultur. Grottan undersöktes 1951.
  • 1926 hittades ytterligare en skalle av ett barn. Skallen hittades av Dorothy Garrod vid en plats som heter Devil's Tower, mycket nära Forbes Quarry.
  • Vanguard cave nära Gorham´s cave är fyndplatsen för ytterligare ett neandertalbarn. Vanguard grottan grävdes ut första gången 1989. Grottan ligger bara några meter norr om Gorham's Cave.

Frankrike

  • .Biache-Saint-Vaast ligger i Pas-de-Calais Department, Frankrike. Fyndplatsen upptäcktes 1976 under en räddningsgrävning. Platsen var en öppen boplats under en varmare tid. Vid grävningarna påträffades flera människofossil. Alla mänskliga kvarlevor härstammar från lager IIa som har daterats till ca 175 000 år till 250 000 år med olika metoder. Flora och fauna pekar mot en ålder på närmare 200 000 än 150 000 år. Biache-Saint-Vaast 1 vars fragment av parietalben, temporal ben, och ett nästan komplett occipital ben, en del av överkäken och 11 tänder. Lämningar har möjligen tillhört en yngre kvinna. Benen kan bestämmas vara typiska för tiden mellan  sena Homo heidelbergensis och de första Homo neanderthalensis. De andra mänskliga benfragmenten Biache-Saint-Vaast 2 identifierades 1986 då faunabenen studerades. De härstammar från samma lager som de andra mänskliga benen. Olika delar av Biache-Saint-Vaast 2 kan passas ihop och delen av pann-och näsben och nackbenet tillskrevs också samma individ eftersom deras dimensioner var passande och eftersom de hittades nära varandra. Egenskaperna hos hjärnskålen hos rester av Biache-Saint-Vaast 2 är typiska för främst de tidiga och klassiska neandertalarna och de liknar Krapina 3, som är en av de tidiga neandertalarna. Biache-Saint-Vaast 2 kan vara en av de tidigaste företrädarna för neandertalarna som hittills upptäckts i Europa.[51]
  • Jonzac också känt som Chez Pinaud är ett kollapsat grotta i en liten floddal i sydvästra Frankrike. Platsen återupptäcktes på 1990-talet och grävdes ut Airvaux 2004. Isotopstudier över kol och kväveisitoper från kollagen från en neandertaltand och ben från olika arter i faunan från platsen visar att neandertalarna fich sitt protein från stora gräsätare som slidhornsdjur och hästar. Resultaten stämmer med tidigare resultat från Frankrike, Belgien och Kroatien. Resultaten behöver kompletteras med andra resultat från andra miljöer som kustbosättningar för att bekräfta bilden av neandertalarnas diet.[52]
  • La Chaise de Vouton i Charente fynd, ett barn (tänder) cirka 100 000 år gammalt (Tandutvecklingsstudie)
  • Saint-Césaire i Charente. Den ursprungliga undersökningen på platsen leddes av François Lévêque, från 1976 to 1987. Saint-Césaire ligger i sydvästra Frankrike. 1979 hittades lämningar av en ung vuxen manlig Neanderthalare begravd i en mindre grop. Skellettet hittades vid räddningsgrävningar vid Roche-à-Pierrot rock shelter, nära bn Saint-Césaire. Fyndet har tilldragit sig stort intresse då det hittades tillsammans med fynd av Chatelperronienkultur. Det har lett till att vissa forskare anser att Chatelperronienkultutren var en neanderthalkultur medan andra menar att det är en felaktig tolkning av sammanblandade fynd av olika åldrar. Fyndet dateras tilll cirka 36000 års ålder. Den begravde individen dog av våld. Skellettet är krossat men relativt komplett och är en typisk europeisk neanderthalare men med mindre tänder och mindre ögonbrynsbågar och käkar.[53][54]
  • Arcy-sur-Cure/Grotte du Rene, Paris Sydost, fynd av mer än en individ 38000-33000 år gammal
  • Grotte des Fées i Auvergne Châtelperron, ålder 43000-39000 (35 000) år, typfynd artefakter
  • I Le Chapelle aux Saints i region Limousin, Sydfrankrike, hittades 1908 ett helt skelett efter en förmodad begravning nu daterat till omkring 60 000 års ålder. Skelletet var associerat med Moustérienkultur. Skelettet var det första relativt kompletta skelettet av en neandertalare som forskare någonsin hade hittat. Skelettet had bevarat skallen, käken, de flesta kotorna, flera revben, de flesta av de långa benen på hans armar och ben, plus några av de mindre benen på hans händer och fötter. Den välbevarade skallen visar den låga pannan, utskjutande mittansikte ochkraftiga ögonbrynsbågar som är typiska för Homo neanderthalensis. Individen var gammal när han dog vilket visas av av ben hade återvuxit längs tandköttet där han hade förlorat flera tänder.Den ursprungliga rekonstruktionen av "Old Man of La Chapelle" av Pierre Marcellin Boule ledde till den stereotypiserade neandertalare underutvecklade brutala människor. År 1911 rekonstruerade Boule skelettet med en kraftigt böjd ryggrad som indikerar en nedböjd, nedsjunken hållning med böjda knän, framåtböjda höfter och huvudet framåtlutat. Boule trodde att den lågt välvda pannan och de stora ögonbrynsbågarna indikerade en allmänt primitiv tidig människa och brist på intelligens. Senare fynd och undersökningar har visat att skelettet hamnar inom gränserna för den modern människans variation. Den gamle mannen led av grovt deformerande artros. Hållningen i Boules rekonstruktion baserades på en olycklig individ med en sjukligt deformerat skelett. Men det var Boules förutfattade meningar och förkastande av att Neanderthalarna var förfäder till moderna människor som ledde till hans rekonstruktionsfel. Han lät rekonstruera foten med motstående stortå vilket inte fanns någon grund i skelettet för.[55]
  • Le Moustier är en viktig plats för paleoantropologin och arkeologin i Dordogne-regionen i sydvästra Frankrike med viktiga neandertalfynd. På 1860-talet hittades i övre grottan vid Le Moustier en rik samling stenverktyg från den paleolitiska perioden. Det blev mousterienkulturens typboplats.. Den nedre grottan grävdes ut i början av 1900-talet, innehöll en lång sekvens av paleolitiska olika arkeologiska lager. Två ännu inte vuxna neanderthalindivider har gett paleoantropologer information om neandertalarnas biologi särskilt deras tillväxtmönster. Det första skelettet, upptäckt 1908 var lämningar av en tonårig individ. Den har beteckningen Moustier 1 och det mesta av skallen och flera av de stora långa benen var bevarade. Moustier 2, hittades 1914 och är ett istort komplett skelettet av en nyfödd. Båda fynden är mellan 40 000 och 50 000 år gamla. Skeletten har haft olika historia eftrer upptäckten. Le Moustier 1 såldes till ett tyskt museum av en schweizisk antikvitetshandlare, och försvann efter andra världskriget och hittades i material från St Petersburg på 1950-talet. Le Moustier 2 försvann strax efter utgrävningen 1914 men återidentifierades 2002 efter att ha hittats i ett Dordogne-museum.[56]
  • 1909 La Ferrassie Dordogne, fynd av två vuxna och sex barn, gravplats. 70000-38000 år gamla.
  • 1872 La Quina en vuxen och ett barn, knivmärken på ben
  • Pech-del'Azé i Dordogne ett barn 45000-40000 år gammalt. Ockra (röd) och Manganoxid (svart)
  • Abri Peyrony, Roc de Combe i Dordogne, fynd av en individ 45 000-40000 år gammal.
  • Grotte XVI i Dordogne, fynd av fem vuxna 42000-38000 år gamla
  • Combe Grena i Dordogne, fynd av en individ 70000-60000 år gammal, stolphål, mammutbetar, begravning?
  • Combe Sauniere i Dordogne, 42000-38000 år gamla benfynd
  • Roc du Marsal i Dordogne, fynd av ett barn 34 000 år gammalt, eventuellt begravning
  • Regourdougrottan (vid Lascaux) i Dordogne, fynd av en individ 59 000-47 000 år gammal eventuellt begravning
  • Brassempouy i Landes (Abri Dubalen). 37000-30000 år Ben och H sapiens tand 32.
  • Tautavelmänniskan hittades 1971 i byn Tautavel, 30 km från Perpignan, i Sydfrankrike. Ett cirka 450 000 år gammalt skelett från en ung man, med en hjärnvolym på cirka 1 150 kubikcentimeter, och cirka 75 kroppsdelar.[57]

Italien

  • I Verona vid Monti Lessini har ett fynd av 1 individ gjorts, som lämnat mtDNA prov.[58] Genetiskt hade denna individ mera likheter med moderna människor än andra prover som var yngre. Ålder på fyndet 50 000 år, fynden tillhör mousterienkulturen.
  • Fynd av lämningar i Verona Grotta di Fumane daterade till 41 000-37 000 år. [59] Grottan var bebodd under Moustrerien och senare med kulturen Uluzien som möjligen också var en neandertalkultur. Inga fossil av människor.
  • Fynd vid Grotta del Cavallo, i Apulien, med fynd av 1+1 (två tänder) och dentaliumpärlor. Den arkeologiska kulturen kallas Uluzzien.[60]
  • 1939 hittades vid berget Monte Circeo i grottan Guattari , en neandertalare troligen begravd, 60 000-43000 år gammalt fynd.[61] Alberto Carlo Blanc en italiensk paleontolog hittade 1939 skallen av en man i Guattari Cave. Forskare anser att skallen är ett prov på så kallad rituell kanibalism.[62] 2021 hittades lämningar av ytterligare nio individer i Guattari Cave vilket gör grottan till en av viktigaste fyndorterna för neandertalare.[63]
  • 1929 och 1935 vid Saccopastore i Lazio, hittades skallar av två individer, en mogen kvinna och en yngre man, daterade först till 130-100 000 år gamla. En senare datering har gett betydligt högre ålder 250 000 år.[64][65] Skallarna hittades vid Aniene floden. Vid tiden då individerna levde rådde ett milt klimat[66]

Österrike

  • I Donaudalen vid Willendorf på en öppen boplats 42 000 år gammal har hittas spår av neandertalare med chatelperronienkultur. Senare är samma plats boplats för Homo sapiens.

Tjeckien

  • i Mähren har grottan Ku˚na gett ett fynd av en (käke) med dateringar till för 47000 till 38 000 år sedan. Davies et al. 2008[67] Grottan har en stratigrafi med många lager. Neandertalfyndet hittades i lager 7a enligt enligt Jelı´nek, 1980. Detta motsvarar en varmare period under senare istiden. De undre lagret 11 är från mellanistidens maximum med den arkeologiska Taubachienkulturen i detta lager. I alla lager över detta är Micoquienkulturen dominerande med lager 7a som det viktigaste lagret. Försök att datera detta har prioriterats. Micoquian har inte Levalloisteknik utan mera tvåsidigt bearbetade föremål jämfört med Mousterien. Både amino-acid racemisation and ESR datering av lager 7a gav dateringar runt 50 000 år. Detta överensstämmer med tidigare okalibrerat C-14 värde på 46 000 B.P. [68]
  • I Mähren Stránská skála är typboplats för kulturen Bohunicien som har daterats till 41 000-39 000/33 000 år ålder Davies et al. 2008[67]
  • Sydöstra Tjeckien i grottan Šipka med fynd av ett barn, fyndet saknar datering annat än att det omgavs av Moustérien Grottan grävdes under sen 1800-tal och en Mousterienkultur dokumenterades i två eller tre stratigrafiska horisonter tillsammans med en fauna som troligen härrör från den tempererade klimatperioden i tidig glacial tid mest troligt OIS 5a–c. I detta sammanhang hittades ett mindre fragment av ett barns underkäke 1886. Stenteknologin är typiska Mousterien, rik på sidskrapor, med vissa drag av Levalloisteknik men mycket få tvåsidigt (bifacials) bearbetade föremål. Grottan grävdes i sin helhet och moderna revisioner är inte möjliga.
  • I Donaubäckenet ligger Švédůvstůl, Fynd av en käke som saknar datering. Grottan Švédůvstůl ligger i södra delen av Mährens karstområde i floddalen nära Ochoz grottan. Švédůvstůl är en kort genomgångsgrotta i ett mycket stort stenblock- Förutom lämningar av grottbjörnar , hyenor och andra djur, hittades i grottan neandertalare som levde där för omkring 100 000 år sedan. Grottan var senare bebodd under neolitisk tid .Utgrävningar av Bohuslav Klím[69]. Käken var en inkomplett underkäke och den hittades under tidigt 1900-tal utan stratigrafiska uppgifter. Senare undersökningar visade att interglacial och tidiga glaciala sediment i grottan formades av ett komplex med lera och jordsediment, med en paus i sedimentbildningen under interpleniglacial tid. Ett inslag av mousterienkultur hittades i den övre delen av lagerföljden. men innan luckan i stratigrafin och det anses för att vara det troliga lagret för fyndet.[70]

Slovakien

  • Sala är en fyndplats förr två kraniefragment Sala 1 upptäckt 1969 och en annan individ Sala 2 upptäcktes nyligen. De båda fragmenten hittades på olika lokaler i Vah flodens avsättningar, oturligt nog i sekundära positioner, omlagrade och odaterbara.[70]
  • I södra Tatrabergen i grottan Gánovce, hittades fossil av en individ. Först hittades ett mänskligt endocranium med några få associerade kranieben. En systematisk utgrävning hittade en mindre mängd Taubachien artefakter i olika stratigrafiska lager. Tre prov av travertin daterades med Th/U metoden till 130 000 105 000, och 84 000 år, alttså pekar dateringen mot OIS 5e. Liknande Taubachien lokaler i Slovakien, Ungern och Tjeckien, nästan alltid nära travertin källor, har gett ett jämförmaterial av stenredskap till exmepel Ondrej-Horka, Tata, Predmost II.

Ungern

  • Grottan Istalloskö i Bükkbergen. Grottan undersöktes först av Pál Roskó 1911. Det är plats med rika fynd av en ålder mellan 30,000-40,000 år inkluderande grottbjörn och bison, sten och benverktyg och en paleolitisk härd som nu är utställd på ungerska nationalmuseet. Platsen utgrävdes sedan av Ottokár Kadić 1929 och Mária Mottl 1938. Nya planerade och detaljerade utgrävningar startade 1947 och leddes av László Vértes. På grundval av stratigrafi och djurfossil som använts som periodindikatorer har grottans historia kunnat studeras och åldern på de tre kulturlagren har kunnat fastställas och de människor som har bott på platsen har kunnat bestämmas. Grottan blev skyddad 1982. De senaste utgrävningarna startade 2000 och leddes av Árpád Ringer. Grottans vikt inom forskningen är bland annat de 66 olika istidsdjur som hittats i grottan. Grottan har den rikaste faunan för Aurignacien bosättningar i Europa På senare år har tre nya däggdjursarter och 20 nya fågelarter beskrivits baserat på platsens mikrofauna. Grottan avlagringar är daterade till 47 000-38000 års ålder.
  • Suba lyuk är en grotta i Bükkbergen i östra Ungern med fynd en vuxen och ett barn 70 000-60 000 år gamla. Individerna har bestämts att vara en neandertal kvinna och ett treårigt barn. Grottan är V-formad och upptäcktes och utgrävdes på 1930-talet. Grottan var bebodd av neandertalare under olika tider. Under 1900 bodde en laglös person som hette Lukacs Suba som troligen gett namn åt grottan. Neanderthalfossilen består av en underkäke och en skalle och en del av ryggraden av en 25-30 årig kvinna som dog på platsen.
  • Grottan Szeleta har gett typfynden för kulturen Szeletien med en beräknad ålder av 45000-40 000 år. Ottó Herman började utgrävningarna i grottan 1906. Dessa fortsattes sedan 1906 till 1913 av Ottocar Kadić som publicerade resultaten i Ergebnisse der Erforschung der Szeletahöhle.1916..Man hittade vid utgrävningen stenverktyg från istiden. Bland dessa de välkända tvåsidigt huggna spjutspetsarna. Szeleta grottan var Ungerns första grottgrävning. Kulturen har blandade drag från mousterien och övre paleolitiska kulturer. Inga fynd av mänskliga fossil har gjorts på platsen.
  • I Donaubäckenet ligger den öppna boplatsen Tata daterad till 100 000 till 36 000 år. Platsen har alltså använys under mycket lång tid. Platsen har gett fynd av fossila nummuliter, och ockraspår i Moustérienlager. Källa Davies et al. 2008.[67]

Bulgarien

  • I norra Balkanbergen i grottan Batjo Kiro har gjorts fynd som gett namnet åt kulturen Bachokirien. Fynden har daterats till att vara 44 000-38 000 år gamla. Fynd av benhängen har särskilt uppmärksammats, Langley et al. 2008[71]

Rumänien

  • Cioarei-Borosteni är en grotta i Karpaterna daterad till ca 49 000 BP. Användningen av stalagmitfragment som ockra behållare är unikt för denna plats och har inte hittats på någon annan mellanpaleolitisk boplats känd i Europa. Grottans lämningar var i övrigt Moustérienkultur. [72]

Moldavien

  • I resterna av ett kalstensområde, bildat som ett fossilt kalkrev i havet, i nordvästra Moldavien finns ett skyddat naturområde. I detta ligger grottan Butesti där det har gjorts fynd av spetsar av ben med en ålder av 45 000 år.[73]Fynden är några av de fynd som visar att förmoderna människor använde ben och elfenben till spetsar.

Ukraina

  • Kiik-Kobagrottan på Krim har gett fynd av neandertalare, en vuxen och ett barn. Fynden tolkas som begravningar. Dessa två fynd hittades 1924.
  • Starosale på Krim har gett fynd av 1 barn men fyndet är ifrågasatt. Platsen har fynd från mousterienkulturen. Klein 1999 s.486

Slovenien

  • I Divje Babe, en grotta väster om Ljubljana, gjordes ett fynd av en 40 000 år gammal benflöjt, bearbetad av grottbjörnsben, som har tolkats som ett neandertalmusikinstrument.

Kroatien

  • 1899 hittades i grottan Krapina norr om Zagreb, ett flertal fynd av många individer bland annat 150 tänder. Platsen har tolkats som gravplats. Fynden av neandertalfossil är flera hundra, troligen från minst ett dussin olika individer. Platsen har lett till en diskussion om kannibalism. Krapinagrottan har i lager 3–8 gett fynd av mer än 850 skeletrdelar av åtskilliga neadertalindivider främst fragment av kraniet, käkar.tänder men även postkraniala delar. ESR and Urandateringar har gett resultat mellan 178 000 and 120 000 år med medelvärde på 130 000 år, till senaste interglacialens varmaste tid OIS 5e (Rink et al., 1995). Stenteknologi är en variant av mousterien med några få exempel på tvåsidig retusch i lager 4.[68]
  • Veternica är en grotta norr om Zagreb. Äldsta fynd av människor (neandertalare) tillhör kulturen moustérien; Fynden daterades först till en ålder av 43 200 år, men tros de vara mellan 50 000 och 100 000 år gamla. Veternica har sedan 1979 skyddats som ett geomorfologiskt naturmonument. där det har gjorts fynd av 47 000-38000 år gamla fossil.Grottan är 7128 m lång; de första 380 m av grottan är öppen för besökare. Grottan är fjärde längsta grottan i Kroatien.
  • I Vindija en grottan hittades 9 olika individer uppskattningsvis av 44 000 års ålder, mätt via en direkt AMS mätning på fossilen. De tidigare dateringarna för en ålder av bara 28 000 har visat sig vara felaktiga på grund av föroreningar med recent kol. Rena prov har använts till DNA tester inom Neandertalgenomprojektet. Grottan beskrivs på engelska Wikipedia.

Grekland

  • Klissouragrottan (nr 1) på Peloponessos har en lång lagerserie från mellanpaleolitisk, senpaleolitisk och mesolitiska tid. Lagren har tre större luckor mellan vissa av lagren. Kulturen i lagret V liknar Uluzzian från södra Italien. Åldern är osäker men är säkert över 39 000 år BP. Grottan utnyttjades sedan intensivt under Aurignacien då lager IV och III e-g bildades. Karakteristiska för Uluzzian är bågformade böjda ryggade spån.[74]
  • I grottan Lakonis på Peloponnesos som ligger 3 km öster staden Gytheion på östra kusten av halvön Mani har man gjort undersökningar sedan 1999. Grottan ligger i ett kalkområde med en bevarad grotta och flera sammanstörtade, betecknade med nr 1 till 5. I grottan har gjorts ett fynd av en mänsklig tand tand, beteckning LKH 1, som har bestämt vara från en neandertalare. Fyndet har en ungefärlig ålder av 40000 år .[75]

Ryssland

  • Mezmaiskaya är en förhistorisk grottboplats. Grottan har utsikt över den högra stranden av Sukhoi Kurdzhips en biflöde till Kurdzhipsfloden i ryska republiken Adygea , som ligger vid foten av norra Kaukasus i Kaukasusbergen. I Mezmaiskayagrottan i Kaukasus har gjorts flera fynd av neandertalare, bland annat en nyfödd individ. Prover från dessa individer tog till neandertal genome project. De första utgrävningarna i Mezmaiskaya-grottan hittade Mousterianartefakter från den senaste istiden.. De mellanpaleolitiska paleolitiska lagren i Mezmaiskaya indelas stratigrafiskt i 7 lager, som omfattar tiden från ungefär 70 000 till 40 000 BP . Första neandertalare döpt till Mezmaiskaya 1 , hittades 1993 och är ett nästan komplett skelett i välbevarat tillstånd på grund av kalcit som täckte och skyddade skelettet.. Det bedömdes vara ett spädbarn ungefär två veckor gammalt, vilket gjorde det till den yngsta neandertalaren som någonsin har hittats. Ingen gravgrop hittades, men omständigheterna tyder på att kroppen begravdes avsiktligt, vilket förklarar det goda tillståndet för bevarande. Mesmaikaya 1 hittades i lager 3, det äldsta av de sena mellanpaleolitiska lagren på platsen. Mezmaiskaya 1 daterades med indirekt metod till 60 000-70 000 års ålder. Man fann också 24 skallefragment av ett 1- till 2-årigt neandertalbarn - Mezmaiskaya 2 - året efter 1994. En tand klassificerades som Mezmaiskaya 3 . Mezmaiskaya 2 hittades i lager 2, det yngsta av de mellanpaleolitiska lagren och daterades med direkt metod till cirka 44 600-42 960 BP. DNA-analys avslöjar att Mesmaiskaya 2 var en manlig individ. Enligt nyare dateringar överledvde neandertalrna på platsen längre än till ca 39 000 år BPkalibrerat värde.[76]
  • Okladnikov i Altaibergen är en grotta som ligger cirka 50 km norr om Denisovagrottan och är ett komplex av sammankopplade håligheter. 68 fossila benfragment av människor upptäcktes i grottan, majoriteten var vuxna. Fossilen inkluderar fem tänder och nio kraniefragment. Dessa representerar troligen minst fyra olika individer. Det var i början en diskussion om resterna var neandertalare eller människor av Homo erectus. Fyndens fragmentariska status gjorde dem svårare att klassificera, och morfologiska jämförelser med neandertalare gav inga övertygande resultat. Denna fråga löstes genom framgångsrik DNA-testning på några av de fossila resterna. En av orsakerna till diskussionen var att denna platsen är belägen 200 mil öster om neandertalarnas tidigare kända område. Tänderna är daterade till 44 000-30 000 år ålder, benen till 38 000-30 000 års älder.[77]
  • Denisovagrottan har gett fynd av neandertalareoch av en hybriden med Denisovamänniskan. Neandertalarna kommer från äldre lager i grottan, tidsperioden för 140 000–80 000 år sedan.

Uzbekistan

  • I Teshik Tash vid Samarkand upptäcktes 1938 av A. P. Okladnikov. Kvarlevorna hittades i en grund grop och var associerade med fem par horn av sibirisk Ibex (Capra Siberica). Genom analys av tänderna bestämdes skallen till av vara av ett barn 8 till 11 år gammalt. Hornen hittades runt gravens omkrets och omgav lämningarna av kraniet. Detta har tolkats av flera forskare som att barnet blev rituellt begravet. Bristen på adekvat publicerat material från utgrävningen och den stora mängden av ibex horn (761 stycken) hittade på platsen har lett till att detta har ifrågasatts. Paul Mellars ifrågasatte tolkningen av ritual menade att benen inte var avsiktligt placerade där medan Gargett inte tror att det är en begravning ens. Barnet har en daterad ålder på cirka 70 000 år, Platsen hade fem olika lager med Mousterien artefakter. Fyndet är inte daterat och stratigrafisk datering ger inte mycket information.
  • I Obi-Rahmat vid Tasjkent hittades en grotta 1962. Inledande undersökningar utfördes av M. M. Gerasimov och H. K. Nasretdinov och sedan från1964 till 1965 av R. H. Suleimanov. Ett internationellt team återupptog undersökningarna 1998 under ledning av Anatoly Derevyanko, Andrei Krivoshapkin och Patrick Wrinn.[78] Stenteknologin på platsen varkar vara av en övergångsfas från mellan till övre paleolitikum. Dateringarn är osäkra utom för lager 9 som är cirka 42 000 år enligt C-14 datering. Det understa lagret i grottan verka var nära 100 000 år gammalt. 2003 hittades hominidlämningar i lager 16. De bestod av 6 permanenta tänder och 121 kraniefragment från en ung individ.[79]
  • I grottan Anghilak sydväst om Samarkand hittades en obestämbart litet höger metatarsalben (mellanfotsben) nr 5 med beteckningen AH-1.. Bene är troligen från en vuxen individ med en osäker dateringtill 90 000-60 000 år.

Georgien

Gerogien verkar ha många fyndplatser av mousterienboplatser och också flera fynd av humana kvarlevor från mellanpalolitikum.[80]Under övre palelitikum verkar området ha befolkats snabbt av moderna människor som ersatte den äldre neandertalpopulationen.

  • Ortvale Klde är beläget i västra Georgiren i Imeretien i Cherula flodens dal, 530 m.ö.h. och 35 meter över dalens botten. Det är en karst grotta som består av två kamrar med öppning mot öster, Tushabramishvili undersökte först platsen 1973-1992 och grävde ut cirka 40 kvadratmeter i södra kammaren. Ett fynd av en neandertaltand hittades i lager 5 i grottan.

Israel

  • Vid Genesarets sjö ligger grottan Amud, som har gett fynd av många hominidfynd. Amud grottan med utblick mot Wādi el ʿAmud norr om Genesarets sjö. Grottan undersöktes av University of Tokyo expedition 1961 och 1964 som hittade neandertal skelett från tiden för 50,000 till 70,000 år sedan. Ett fynd Amud 1 var en vuxen manlig individ cirka 25 år gammal , samt ett fragment av en annan vuxen käke och skallfragment från två barn. Amud har en hjärnskålsvolym på 1,740 cm-3 vilket är större än den moderna månniskans hjärnskålsvolym. Fastän benen är inkompletta uppskattas längden för Amud 1 till 172–177 cm. 1991 började en Israelisk and amerikansk expedition nya utgrävning. 1992 hittades ett partiellt skelett av en 8- till 10 månaders neandertalbaby, Amud 7 på vars bäcken hade lagt en käke av en hjort. Andra hominid fynd har hittats i närområdet vid Emireh, Shovakh, och Zuttiyeh grottorna. Vid Amud har hittats fynd av 16 individer med en daterad ålder på cirka 45000 år. Vissa fynd är troliga begravningar.
  • I Grottan Kebara i Mount Carmel har hittats ett barn och en man daterade till cirka 60 000 ärs ålder. Troligen en begravning, nästan ett komplett skelett utan skalle och lårben. Tungben återfunnet vilket är det enda tungben som har hittats av en neandetalare.[81]
  • I grottan Tabun nära Mount Carmel har hittats ett när komplett kvinnligt skellet Tabun C1 och en underkäke Tabun C2. Hur dessa fynd ska klassiceras diskuteras fortfarande. De uppskattade åldern är hög cirka 110 000-150 000. Tabun 1 är en trolig begravning. Grottan har moustérien kultur.
  • I Galiléen i Zuttiyehgrottan har ett fynd av en individ som daterats ha levt för över 100 000 år sedan. Grottan heter egentligen Mugharet el-Zuttiyeh Den ligger bara 800 från Nahal Amuds mynnig i sjön, 30 m över wadibädden. I grottan hittades ett fossil kallat The Palestinian Man. Detta hittades 1925 och var det förstaäldre hominidfyndet i Västasien. Tillsammans med fynden från Es Skhul och Wadi el-Mughara grottorna klassificerades det 1939 som Palaeoanthropus palestinensis av bland annat Arthur Keith . Idag är det klassificerat som Homo heidelbergensis.

Syrien

  • 1993 hittades i Dederiyehgrottan i nordvästra Syrien vid gränsen mot Turkiet ett välbevarat skelett med över 200 delar bevarade, efter ett barn. Fynd av ytterligare ett barn cirka 2 år gammalt vid döden, daterade till cirka 60 000 års ålder, troliga begravningar.

Irak

  • I Shanidar, en grotta i Irakiska Kurdistan har fynd av nio vuxna och barn i med daterad ålder på fynden av 60 000-46000 år. En del är troliga begravningar. En viktig fyndplats där stöd för att neandertalare begravde sina döda stärktes av forskningen. Ännu viktigare är att fynden visar att man tog hand om sina skadade och handikappade individer. Ett skelett Shanidar 1 hade spår av sådana skador att individen inte kunnat överleva utan andras stöd och hjälp.[82]

Lagar Velho, Portugal

  • 1999 hittades i Lagar Velho i Portugal, ett skelett av en fyraårig pojke. Pojken hade vissa drag i skelettet som av upptäckarna tolkades som tecken på att han var en hybrid mellan neandertalare och Homo sapiens.[83] Andra forskare tolkar det dock annorlunda.[84] Dateringen av fyndet till 24 000 år BP talade emot hybridhypotesen..Oavsett vilket vet vi idag genom genetiska undersökningar att neandertalare och moderna människan fick gemensamma avkomlingar som åtminstonde i vissa fall var fertila.

Stavning

Neandert(h)alare kan stavas både med och utan ”h” i mitten. Det vetenskapliga namnet Homo neanderthalensis stavas dock alltid med ”h”. Neandertal, dalen i Tyskland där den första hittades, stavades med ”h” när arten beskrevs 1864, men detta ”h” försvann i en senare tysk stavningsreform (1901). Det är inte självklart om populärnamnet ska följa dalens stavning eller artepitetets stavning, och båda stavningarna är i allmänt bruk. Stavningen utan ”h” är dock vanligare på svenska.[85]

Se även

Vidare läsning

  • Hall, Sephen S. (2008). ”Den siste neandertalaren”. National geographic. Sverige (nr. 12): sid. 22-41. 
  • Klein R (1999) The Neanderthals and their contemporaries, i Human Career. Human biological and cultural origins 2 nd Ed, University of Chicago Press, Chicago, 367-493
  • Kragh Jakobsen, Rasmus (2007). ”Neandertalarare eller människa : 0,1% gör hela skillnaden”. Allt om vetenskap (nr. 10): sid. 38-41. 
  • Lans, Karl (2006). ”Kusinen från Neanderdalen”. Populär historia (nr. 7/8): sid. 56-59. https://popularhistoria.se/vetenskap/arkeologi/kusinen-fran-neanderdalen. 
  • Lindblad, Tomas (2009). ”De första européerna : neandertalarna var mer lika oss än vi tidigare förstått”. Allt om vetenskap (nr. 1): sid. 36-45. 
  • Palmer D (2000) Neanderthal, Channel 4 Books, London
  • Stringer C & Andrews P (2005) What happened to the Neanderthals? in The complete world of human evolution, Thames & Hudson,

Referenser

  1. ^ ”The origin of Neandertals”. PNAS. 22 september 2009. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2752594/. Läst 17 msaj 2021. 
  2. ^ ”On the phylogenetic position of the pre-Neandertal specimen from Reilingen, Germany”. Pub med. 14 februari 1998. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9614635/. Läst 18 maj 2021. 
  3. ^ [a b] ”What did Neanderthals look like?”. Nhm.ac.uk. 11 februari 2005. Arkiverad från originalet den 8 januari 2006. https://web.archive.org/web/20060108034402/http://www.nhm.ac.uk/about-us/news/2005/feb/news_3642.html. 
  4. ^ Helmuth H (1998). ”Body height, body mass and surface area of the Neanderthals”. Zeitschrift Für Morphologie Und Anthropologie 82 (1): sid. 1–12. PMID 9850627. 
  5. ^ Kappelman, John (1997) 'They might be giants', Nature 387:126-127
  6. ^ [a b] ”Hominid Species”. Talkorigins.org. 30 april 2010. http://www.talkorigins.org/faqs/homs/species.html#neandertals. 
  7. ^ s. 23 ff ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100622045714/http://www.anth.ucsb.edu/faculty/walker/classes/anth121/121neanderthal.pdf. Läst 14 maj 2010. 
  8. ^ ”Ancient DNA Reveals That Some Neanderthals Were Redheads”. Sciencedaily.com. 26 oktober 2007. http://www.sciencedaily.com/releases/2007/10/071025143311.htm. 
  9. ^ ”Comparing Neanderthals and modern humans”. Ifi.uzh.ch. Arkiverad från originalet den 28 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100328053734/http://www.ifi.uzh.ch/~zolli/CAP/comparingNeand.htm. 
  10. ^ s. 9 ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100622045714/http://www.anth.ucsb.edu/faculty/walker/classes/anth121/121neanderthal.pdf. Läst 14 maj 2010. 
  11. ^ ”"Smycken av smarta neandertalare"”. Sr.se. http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3362121. 
  12. ^ Defleur et al (1999) Neanderthal cannibalism at Moula-Guercy, Ardeche, France, Science 286:128-131
  13. ^ Mann et al (2005) Carnivore and Neandertal Interactions at the Les Pradelles Site, Charente, Southwest France, Abstracts of the Paleoanthropology Society 2005 Meeting [1] Arkiverad 8 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ Gargett, R.~H. (1999). Middle Palaeolithic burial is not a dead issue: the view from Qafzeh, Saint-Cesaire, Kebara, Amud, and Dederiyeh. Journal of Human Evolution 37:27-90
  15. ^ Johansson, Sverker (2005) Origins of language - constraints on hypotheses Amsterdam:Benjamins
  16. ^ [a b] Krause et al (2007) The Derived FOXP2 Variant of Modern Humans Was Shared with Neandertals Current Biology 17:1908-1912 [2]
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 april 2008. https://web.archive.org/web/20080420165400/http://www.illvet.se/Crosslink.jsp?d=184. Läst 2 maj 2008.  "Neandertalarna hade ett komplext språk", "Illustrerad vetenskap", nr 8/2008. Informationen inhämtad 2008-05-02
  18. ^ [a b] Johansson, Sverker (2013) The talking Neanderthals. Biolinguistics 7:035–074
  19. ^ Dediu, Dan & Stephen C Levinson. 2013. On the antiquity of language: the reinterpretation of Neandertal linguistic capacities and its consequences. Frontiers in Psychology 4(397), 1-17, doi:10.3389/fpsyg.2013.00397.
  20. ^ Arensburg et al. (1990). A reappraisal of the anatomical basis for speech in Middle Paleolithic hominids. American Journal of Physical Anthropology 83: 137-146
  21. ^ Bengt Jonsson (7 maj 2006). ”När människan blev bättre på att döda”. SvD. https://www.svd.se/nar-manniskan-blev-battre-pa-att-doda. Läst 3 mars 2021. 
  22. ^ [https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1397925&fileOId=1397956 ”Varför försvann neandertalmänniskorna? Moderna teorier, tester och tolkningar. Stina Gestrelius Lunds Universitet Institutionen för arkeologi och antikens historia ARK K01,”]. Lunds Universitet. vt 2009. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1397925&fileOId=1397956. Läst 3 mars 2021. 
  23. ^ Gilligan, I. (2007). ”Neanderthal extinction and modern human behavior: the role of climate change and clothing.”. World Archaeology, vol, 39:4, ss. 499-514.. 
  24. ^ Fedele, F.G., et al. (2002). ”Ecosystem impact of the Campanian Ignimbrite eruption in late Pleistocene Europe.”. Quaternary Research, vol. 57: 3, ss. 420-424.. 
  25. ^ Underdown, S. (2007). ”A potential role for Transmissible Spongiform Encephalopathies in Neanderthal extinction.”. Medical Hypotheses, vol. 71: 1, ss. 4-7.. 
  26. ^ Wolff, H. & Greenwood, A.D (2010). ”Did viral disease of humans wipe out the Neandertals.”. Medical Hypotheses, vol. 75:1, ss. 99-105.. 
  27. ^ Duarte et al. (1999). The early Upper Paleolithic human skeleton from the Abrigo do Lagar Velho (Portugal) and modern human emergence in Iberia. Proceedings of the National Academy of Sciences 96:7604-7609 http://www.pnas.org
  28. ^ Green et al (2010) A draft sequence of the Neandertal genome. Science 328:710-722 [3]
  29. ^ Roland Johansson/TT (6 maj 2010). ”Våra förfäder hade sex med neandertalare”. DN.se. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/vara-forfader-hade-sex-med-neandertalare-1.1089762. 
  30. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3680305 "Neandertalare lever än i dag - inom oss", "Sveriges Radio", Vetenskap & miljö. Publicerat: 07/05/2010
  31. ^ Lalueza-Fox, Carles. 2009. The Neanderthal genome project and beyond. Contributions to Science 5, 169–175.
  32. ^ Johansson, Sverker (2013) The talking Neanderthals. Biolinguistics 7:035–074
  33. ^ Serre et al (2004) 'No evidence of Neandertal mtDNA contribution to early modern humans', PLoS Biology 2:0313-0317
  34. ^ Krings et al. (1999). DNA sequence of the mitochondrial hypervariable region II from the Neanderthal type specimen. Proceedings of the National Academy of Sciences 96:5581-5585 http://www.pnas.org
  35. ^ Ovchinnikov et al. (2000). Molecular analysis of Neanderthal DNA from northern Caucasus.Nature 404:\,490-493
  36. ^ Knight, A. (2003). The phylogenetic relationship of Neandertal and modern human mitochondrial DNAs based on informative nucleotide sites. Journal of Human Evolution 44:627-632
  37. ^ "Prehistoric empires – the geographic ranges of 5 human species", Abroad in the Yard, läst 2018-09-03.
  38. ^ ”Neandertalmänniskan en sällsynt art”. Dalademokraten. 22 april 2014. https://www.dalademokraten.se/artikel/neandertalmanniskan-en-sallsynt-art. Läst 4 mars 2021. 
  39. ^ Anneli Waara (25 februari 2012). ”Europeiska neandertalare var nära att dö ut redan innan kontakten med moderna människor”. Pressmeddelande Uppsala Universitet. https://www.uu.se/press/pressmeddelande/?id=1604&typ=pm. Läst 10 mars 2021. 
  40. ^ ”The Strength of Selection against Neanderthal Introgression”. PLOS Genetics. 12 november 2016. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5100956/. Läst 4 mars 021. 
  41. ^ ”Better support for a small effective population size of Neandertals and a long shared history of Neandertals and Denisovans”. PNAS. 28 november 2017. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5715791/. Läst 4 mars 2021. 
  42. ^ ”Aug in Aug mit dem Neandertaler”. Max Planck Gesellshaft. 7. JUNI 2017. https://www.mpg.de/11335494/jean-jacques-hublin-neandertaler. Läst 10msars 2021. 
  43. ^ [https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1397925&fileOId=1397956 ”Varför försvann neandertalmänniskorna? Moderna teorier, tester och tolkningar.”]. Lunds Universitet Institutionen för arkeologi och antikens historia uppsats ARK K01, vt 2009. 12 juni 2009. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1397925&fileOId=1397956. Läst 4 mars 2021. 
  44. ^ ”The Neandertal type site revisited: Interdisciplinary investigations of skeletal remains from the Neander Valley, Germany”. PNAS. 1oktober 2002. https://www.pnas.org/content/99/20/13342. Läst 19 mars 2021. 
  45. ^ Weidenreich, Franz (1928). Der Schädelfund von Weimar-Ehringsdorf 
  46. ^ ”Morphological analysis of the neanderthal calotte from Ochtendung, Germany”. Springer com. https://link.springer.com/article/10.1007%2FBF02438906. Läst 19 mars 2021. 
  47. ^ ”Wiley-Blackwell Encyclopedia of Human Evolution, 2volumeset”. Wiley Blackwell. 31 mars 2011. https://books.google.se/books?id=440TmWXToLAC&pg=PT584&lpg=PT584&dq=Engis+2&redir_esc=y&hl=sv#v=onepage&q=Engis%202&f=false. Läst 2 mars 2021. 
  48. ^ ”The Spy VI child: A newly discovered Neandertal infant”. Journal of Human Evolution Volume 59, Issue 6, December 2010, Pages 641-656. 12 juni 2010. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248410001648?via%3Dihub. Läst 2 mars 2021. 
  49. ^ ”Revisiting Neandertal diversity with a 100,000 year old mtDNA sequence”. Current Biology Vol 16 No 11. https://www.cell.com/action/showPdf?pii=S0960-9822%2806%2901559-4. Läst 19 mars 2021. 
  50. ^ ”Aperçu historique des recherches concernant l'homme préhistorique dans le karst belge aux XIXe et XXe siècles: archéologie, géologie, paléoanthropologie, paléontologie, datations”. Research gate. https://www.researchgate.net/figure/Caverne-de-la-Naulette-a-coupe-schematique-du-remplissage-de-la-caverne-dressee_fig1_298097325. Läst 19 mars 2021. 
  51. ^ ”A late Middle Pleistocene hominid: Biache-Saint-Vaast 2, North France”. Human palaeontology and prehistory. jan-feb 2011. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1631068310001223. Läst 21 maj 2021. 
  52. ^ ”Isotopic dietary analysis of a Neanderthal and associated fauna from the site of Jonzac (Charente-Maritime), France”. Research gate. 1 augusti 2008. https://www.researchgate.net/publication/5457017_Isotopic_dietary_analysis_of_a_Neanderthal_and_associated_fauna_from_the_site_of_Jonzac_Charente-Maritime_France. Läst 21 maj 2021. 
  53. ^ [https://www.britannica.com/place/Saint-Cesaire ”Saint-Césaire anthropological and archaeological site, France”]. Brittanica. https://www.britannica.com/place/Saint-Cesaire. Läst 15 maj 2021. 
  54. ^ ”Saint-Césaire - About the Site”. Trent University. https://www.trentu.ca/anthropology/faculty-research/neandertals-and-early-modern-humans-europe/saint-c%C3%A9saire. Läst 15 maj 2021. 
  55. ^ ”La Chapelle-aux-Saints”. Smithsonian National museum of natural history. https://humanorigins.si.edu/evidence/human-fossils/fossils/la-chapelle-aux-saints. Läst 15 maj 2021. 
  56. ^ [https://www.britannica.com/place/Le-Moustier ”Le Moustier antropologisk och arkeologisk plats, Frankrike”]. Encycklopedia Brittanica. https://www.britannica.com/place/Le-Moustier. Läst 17 maj 2021. 
  57. ^ The Tautavel Man
  58. ^ ”Neandertal Genetic Diversity: A Fresh Look from Old Samples”. Current Biology Volume 16, Issue 16, 22 August 2006,. 22 augusti 2006. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0960982206019026. Läst 20 mars 2021. 
  59. ^ ”Age of the final Middle Palaeolithic and Uluzzian levels at Fumane Cave, Northern Italy, using 14C, ESR, 234U/230Th and thermoluminescence methods”. Journal of Archaeological Science Volume 35, Issue 11, November 2008. 1 november 2011. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S030544030800143X. Läst 20 mars 2021. 
  60. ^ ”Behavioural Complexity in Eurasian Neanderthal Populations: a Chronological Examination of the Archaeological Evidence”. Cambridge. 9 oktober 2008. https://www.cambridge.org/core/journals/cambridge-archaeological-journal/article/abs/behavioural-complexity-in-eurasian-neanderthal-populations-a-chronological-examination-of-the-archaeological-evidence/D14063E71EA9962AD574A2AEE0B2F048. Läst 20 mars 2021. 
  61. ^ Aiello & Wheeler, L & P (2004). ”Neandethal thermoregulation and the glacial climate, I Neanderthals and modern humans in the European landscape during the last glaciation”. Neanderthals and modern humans in the European landscape during the last glaciation: archaeological results of the Stage 3 Project. Cambridge: MCDONALD INSTITUTE MONOGRAPHS. sid. 147-166 
  62. ^ ”The Question of Ritual Cannibalism at Grotta Guattari [and Comments and Replies”]. Current Anthropology. 1 april 1991. https://www.jstor.org/stable/2743640?seq=1. Läst 20 mars 2021. 
  63. ^ TT (9 maj 2021). ”Nio neandertalare hittade i italiensk grotta”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nio-neandertalare-hittade-i-italiensk-grotta. Läst 15 maj 2021. 
  64. ^ ”Italy’s first Neanderthal dates back 250,000 years”. The Loca. 4 november 2015. https://www.thelocal.it/20151104/italy-dates-its-first-neanderthal-to-250k-years-ago/. Läst 20 mars 2021. 
  65. ^ ”A new age within MIS 7 for the Homo neanderthalensis of Saccopastorein the glacio-eustatically forced sedimentary successions of theAniene River Valley, Rome”. Quaternary Science Reviews. 19 juni 2015. https://www.researchgate.net/publication/283350226_A_new_age_within_MIS_7_for_the_Homo_neanderthalensis_of_Saccopastore_in_the_glacio-eustatically_forced_sedimentary_successions_of_the_Aniene_River_Valley_Rome. Läst 20 mars 2021. 
  66. ^ ”Paleoneurology of an “early” Neandertal: endocranial size, shape, and features of Saccopastore 1”. Journal of Human Evolution Volume 54, Issue 6, June 2008, Pages 729-742. 6 juni 2008. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0047248407002461?via%3Dihub. Läst 20 mars 2021. 
  67. ^ [a b c] Davies W, Finlayson C, Stringer C (2008). ”) Rise and fall of Neanderthals, October 2008 s 51”. National Geographic. 
  68. ^ [a b] ”The Neanderthal Extinction in Eastern Central Europe”. Quaternary International. Juli 2005. https://www.researchgate.net/publication/223525798_The_Neanderthal_Extinction_in_Eastern_Central_Europe. Läst 20 mars 2021. 
  69. ^ B Klima (1962). ”Die archaologische Erforschung der Höhle Sˇve´du˚ vstu˚ l’’ in Mähren”. Anthropos 13 (Brno). 
  70. ^ [a b] ”The Neanderthal Extinction in Eastern Central Europa”. Quaternary International. juli 2005. https://www.researchgate.net/publication/223525798_The_Neanderthal_Extinction_in_Eastern_Central_Europe. Läst 21 mars 2021. 
  71. ^ ”Behavioural Complexity in Eurasian Neanderthal Populations: a Chronological Examination of the Archaeological Evidence”. 9 oktober 2008. https://www.cambridge.org/core/journals/cambridge-archaeological-journal/article/abs/behavioural-complexity-in-eurasian-neanderthal-populations-a-chronological-examination-of-the-archaeological-evidence/D14063E71EA9962AD574A2AEE0B2F048. Läst 22 mars 2021. 
  72. ^ ”The Cioarei-Borosteni Cave (Carpathian Mountains, Romania): Middle Palaeolithic finds and technological analysis of the lithic assemblages”. Antiquity 76. 1 september 2002. https://www.researchgate.net/publication/270579485_The_Cioarei-Borosteni_Cave_Carpathian_Mountains_Romania_Middle_Palaeolithic_finds_and_technological_analysis_of_the_lithic_assemblages. Läst 22 mars 2021. 
  73. ^ ”Bone and ivory points in the Lower and Middle Paleolithic of Europe”. Journal of Human evolution 2001.41. 1 augusti 2001. https://www.researchgate.net/figure/Middle-Paleolithic-bone-points-a-c-Butesti-and-Budzujeni-d-f-Prolom-II_fig3_11902687. Läst 22 mars 2021. 
  74. ^ ”KLISSOURA CAVE 1 AND THE UP PER PALEOLITHICOF SOUTH ERN GREECE IN CUL TURALAND ECO LOG I CAL CON TEXT”. Eurasian Prehistory. Januari 2010. https://www.researchgate.net/publication/235767305_Klissoura_Cave_1_and_the_Upper_Paleolithic_of_Southern_Greece_in_Cultural_and_Ecological_Contexts. Läst 21 mars 2021. 
  75. ^ ”Late Pleistocene Archaeological and Fossil Human Evidence from Lakonis Cave, Southern Greece”. Journal of Field Archaeology. Januari 2004. https://www.researchgate.net/publication/40852053_Late_Pleistocene_Archaeological_and_Fossil_Human_Evidence_from_Lakonis_Cave_Southern_Greece. Läst 21 mars 2021. 
  76. ^ ”Revised age of late Neanderthal occupation and theend of the Middle Paleolithic in the northern Caucasus”. Proceedings of the National Academy of Sciences. Maj 2011. https://www.researchgate.net/publication/51110770_Revised_age_of_late_Neanderthal_occupation_and_the_end_of_the_Middle_Paleolithic_in_the_northern_Caucasus. Läst 23 mars 2021. 
  77. ^ ”Neandertaler lebten sogar in Sibirien”. Der Spiegel. 1 oktober 2007. https://www.spiegel.de/wissenschaft/mensch/genanalyse-neandertaler-lebten-sogar-in-sibirien-a-508801.html. Läst 23 mars 2021. 
  78. ^ ”THE LITHIC INDUSTRY OF OBI-RAKHMAT GROTTO, UZBEKISTAN”. Actes du XIV Congres UISPP, 2–8 septembre 2001. BAR International 1240: 203-214. 12 juni 2001. http://paleo.sscnet.ucla.edu/KrivoshapkingBrantUISPP2004.pdf. Läst 24 mars 2021. 
  79. ^ ”New hominin remains from Uzbekistan”. Journal of Human Evolution 5. Juni 2008. https://www.researchgate.net/publication/5351393_New_hominin_remains_from_Uzbekistan. Läst 24 mars 2021. 
  80. ^ N.Tushabramisbvili D.Lordkipanidze A.Vekua M. Tvalcherlidze A. Muskhelishvili och D. S.Adler (1999). ”The Middle Palaeolithic rockshelter of Ortvale Klde, Imereti Region, the Georgian Republic”. Prehistoire &tropeenne, volume 15, 1999,. 
  81. ^ ”Sites of Human Evolution at Mount Carmel: The Nahal Me’arot / Wadi el-Mughara Caves”. Unesco. http://whc.unesco.org/en/list/1393/. Läst 24 mars 2021. 
  82. ^ ”The Skeletons of Shanidar Cave”. Smitsonian Magsine. https://www.smithsonianmag.com/arts-culture/the-skeletons-of-shanidar-cave-7028477/?no-ist=&page=1. Läst 24 mars 2021. 
  83. ^ Duarte et al (1999) 'The early Upper Paleolithic human skeleton from the Abrigo do Lagar Velho (Portugal) and modern human emergence in Iberia', Proc Nat Acad Sci 96:7604-7609
  84. ^ Tattersall, I & Schwartz, J H (1999) 'Commentary: hominids and hybrids: the place of Neanderthals in human evolution', Proc Nat Acad Sci 96:7117-7119
  85. ^ neandertalare i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 maj 2017.

Externa länkar

v • r
Människoarter
Sahelanthropus tchadensis 7-6 miljoner år · Orrorin tugenensis 6 miljoner år
Ardipithecus
6-4 miljoner år
Ardipithecus kadabba 5,8-5,2 miljoner år · Ardipithecus ramidus 5,4-4,4 miljoner år
Australopithecus
4,2-2,0 miljoner år
Australopithecus anamensis 4,2-3,9 miljoner år · Australopithecus afarensis 3,9-2,9 miljoner år · Australopithecus bahrelghazali 3,5-3 miljoner år · Australopithecus africanus 3-2 miljoner år · Australopithecus garhi 3-2 miljoner år · Australopithecus sediba 1.95-1.78 miljoner år
Paranthropus
2,7-1,2 miljoner år
Paranthropus aethiopicus 2,7-2,5 miljoner år · Paranthropus boisei 2,6-1,2 miljoner år · Paranthropus robustus 2-1,2 miljoner år
Homo
2,8 miljoner år - nu
Homo habilis 2,8-1,4 miljoner år · Homo rudolfensis 1,9-1,8 miljoner år · Homo erectus 1,9 miljoner - 143 000 år · Homo heidelbergensis 800 000 - 300 000 år · Homo neanderthalensis 500 000 - 30 000 år · Homo floresiensis 95 000 - 12 000 år · Homo sapiens 195 000 - nu
Katalogdata
 • EoL: 4454114  • GBIF: 4827584  • Inaturalist: 490960  • Fossilworks: 83087
Auktoritetsdata

Information

Het artikel Neandertalmänniska in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Om sidan

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-06-14 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=5118