Mordet på Orientexpressen (Murder on the Orient Express) | |
Genre | Thriller Deckare |
---|---|
Regissör | Sidney Lumet |
Producent | John Brabourne Richard Goodwin |
Manus | Paul Dehn |
Baserad på | Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie |
Skådespelare | Albert Finney Lauren Bacall Martin Balsam Ingrid Bergman Jacqueline Bisset Jean-Pierre Cassel Sean Connery John Gielgud Wendy Hiller Anthony Perkins Vanessa Redgrave Rachel Roberts Richard Widmark Michael York |
Originalmusik | Richard Rodney Bennett |
Produktionsbolag | EMI films Universal Pictures |
Distribution | Universal Pictures |
Premiär | 22 november 1974 (Storbritannien) 24 november 1974 (USA) |
Speltid | 128 minuter |
Land | Storbritannien |
Språk | Engelska |
Intäkter | 35 700 000 amerikansk dollar och 27 634 716 amerikansk dollar |
IMDb SFDb Elonet |
Mordet på Orientexpressen (engelska: Murder on the Orient Express) är en brittisk mysteriefilm från 1974 i regi av Sidney Lumet. Filmen är baserad på Agatha Christies Hercule Poirot-deckare, med samma titel, från 1934.[1] I huvudrollerna ses Albert Finney, Lauren Bacall, Ingrid Bergman, Sean Connery, John Gielgud, Vanessa Redgrave, Michael York, Jacqueline Bisset, Anthony Perkins och Wendy Hiller.
Året är 1935 och det är vinter. Ångvisslan tjuter när Orientexpressen dundrar fram på sin väg mellan Istanbul och Calais med bland annat Hercule Poirot (Albert Finney) ombord som har lyckats få en kupé i förstaklassvagnen trots fullbokning. Ombord frotterar sig de rika och berömda i prakten och överflödet.
Mitt i natten stannar tåget plötsligt till då spåret är blockerat av snömassor. Intet ont anande fortsätter passagerarna att sova. På morgonen hittas industrimagnaten Ratchett (Richard Widmark) mördad med tolv knivhugg, fast kupén var låst från insidan.
Nu gäller det för Hercule Poirot att snabbt lösa mysteriet innan ovädret bedarrat och gruppen upplöses. Alla hade motiv, alla är misstänkta – till och med butlern.
Filmen fick flera Oscarsnomineringar: bästa huvudroll, kvinnliga biroll, manus, musik, foto och kostym. Ingrid Bergman fick en Oscar för bästa kvinnliga biroll (som Greta Ohlsson). I Sverige drog filmen 260 000 biobesökare.
|
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2023-01-03 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=780382