Mikail Yüksel | |
Innehar befattningen | |
Tillträdde befattningen 2019 | |
Född | 10 september 1982[1] Kulu, Konya, Turkiet |
---|---|
Politiskt parti | Partiet Nyans |
Övrig politisk anknytning |
Centerpartiet (till 2018) |
Utbildning | Fil. kand. i Europa- och statsvetenskap
Master i offentlig förvaltning |
Alma mater | Göteborgs universitet |
Mikail Yüksel[uttal saknas], född 10 september 1982[1] i Kulu i Turkiet,[2][3] är en turkisk-svensk politiker, som grundade Partiet Nyans 2019, och är dess partiledare sedan dess.[4] Han var tidigare medlem av Centerpartiet men uteslöts 2018 av detta parti, som hävdade att han dolt sitt samröre med den ultranationalistiska turkiska organisationen Grå vargarna.
Yüksel är uppvuxen i Turkiet som son till en MHP-politiker och kom till Sverige 2001 då han var i ett förhållande med en svensk-turkisk kvinna.[2] Inledningsvis arbetade han som diskare, pizzabagare, taxiförare, lagerarbetare och datatekniker. Han har beskrivit att han "levde i en turkisk bubbla" i drygt tio år, men fick upp blicken för Sverige och svensk politik när han började läsa statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har senare avlagt kandidatexamen i Europa- och statsvetenskap och masterexamen i offentlig förvaltning.[5]
Yüksel gick med i Centerpartiet och gjorde en snabb karriär och toppade inför valet 2018 deras riksdagslista i Göteborg tillsammans med partiledaren Annie Lööf.[2] Kort före valet 2018 uteslöts han ur Centerpartiet som menade att han dolt sitt samröre med den turkiska ultranationalistiska och islamistiska organisationen Grå vargarna.[6] Efter att han tvingats lämna Centerpartiet inför valet 2018 bildade Mikael Yüksel Partiet Nyans i Göteborg, vilket registrerades 2019 för deltagande i politiska val 2022.[7][8]
Utrikespolitiskt betecknar Yüksel sig själv och partiet Nyans som Turkietvänliga, men tar (2022) avstånd från sin tidigare turknationalistiska inställning.[9] När det gäller Turkiets brott mot armenier år 1915 vill han inte kalla det folkmord, och stödjer därmed allianspartiernas inställning vid riksdagsomröstningen 2010, då de röstade mot förslaget att det skulle benämnas folkmord.[10] 2020 ställde han sig bakom Turkiets stöd till Azerbajdzjans offensiv mot separatisterna i det andra Nagorno-Karabach-kriget, med hänvisning till FN:s och EU:s resolutioner i frågan.[11] I diskussionen kring Turkiets krav på Sverige i samband med Sveriges Nato-ansökan 2022 menar han att Turkiets krav om utlämningar och vapenexport från Sverige är rimliga.[9]
Inrikespolitiskt vill han och det parti han leder värna muslimers rättigheter i Sverige.[12] Han stödjer också den kampanj som under 2022 har hävdat att socialtjänsterna missbrukar LVU (Lagen om vård av unga) för att på otillräckliga grunder omhänderta barn från muslimska familjer.[13][14][15]
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2022-09-23 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=8634274