Maria Leissner
| Maria Leissner | |
_(cropped).jpg) Maria Leissner 2015.
| |
| Ämbetsperiod 4 februari 1995–15 mars 1997 | |
| Företrädare | Bengt Westerberg |
|---|---|
| Efterträdare | Lars Leijonborg |
| Mandatperiod 1985–1991 | |
| Valkrets | Stockholms kommun |
| Född | Annika Maria Leissner 21 januari 1956 Göteborg, Sverige |
| Politiskt parti | Folkpartiet – nuvarande Liberalerna |
| Yrke | Ambassadör, tidigare partiledare. |
.jpg)
Annika Maria Leissner, född 21 januari 1956 i Oscar Fredriks församling i Göteborg, är en svensk politiker (folkpartist), ämbetsman och diplomat.[1] Mellan 1995 och 1997 var hon partiordförande för Folkpartiet (nuvarande Liberalerna).
Biografi
Efter gymnasiestudier på Göteborgs högre samskola studerade Maria Leissner på internationella ekonomilinjen vid Uppsala universitet. Leissner blev VD-assistent vid British-Swedish Chamber of Commerce 1981.
Politisk karriär
Maria Leissner var förbundssekreterare i Liberala ungdomsförbundet 1981–1983, dess ordförande 1983–1985, organisationssekreterare i Rädda Barnen från 1985, styrelseledamot i Svensk volontärsamverkan från 1985.
Leissner blev ledamot av Folkpartiets partistyrelse 1983 och som politiker har hon främst visat ett stort intresse för utrikesfrågorna. 1985–1991 var hon riksdagsledamot och verkade bland annat i riksdagens utrikesutskott.
I folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994 ledde Leissners Folkpartiets kampanj som stod för ett medlemskap i unionen.[2]
Efter den borgerliga valförlusten i riksdagsvalet 1994 avgick Bengt Westerberg som partiledare och Maria Leissner blev 1995 Folkpartiet Liberalernas första kvinnliga partiordförande. Westerberg hade velat samarbeta med socialdemokraterna efter valet 1994, men under Leissners tid blev den borgerliga profilen tydligare. Partiet blev också mer engagerat i utrikespolitiken. Leissner kritiserade bland andra statsminister Göran Persson för hans uttalanden om Kina.
Hon lyckades dock inte vända de vikande opinionssiffrorna och avgick 1997. Hon fick aldrig pröva sitt ledarskap i ett riksdagsval. Hennes avgång har använts som exempel på hur opinionsinstitutens makt ökade under 1990-talet. Hennes sambo, fysikern Hans Holmgren, omkom den 24 februari 1996 i en bilolycka i Dalarna där hon själv blev skadad.[3] Ett år senare avgick hon som partiledare.[3]
Karriär efter politiken
Efter ett uppdrag som rådgivare inom Sida kom Leissner 2000 till Utrikesdepartementet med stationering som ambassadör i Guatemala.
Under perioden 2004–2005 ansvarade hon för ett internationellt demokratiseringsprojekt i Bagdad i Irak, organiserat av det amerikanska National Democratic Institute for International Affairs (NDI).[4]
I december 2006 förordnades hon som ordförande i delegationen för romska frågor av integrationsminister Nyamko Sabuni.[5]
I januari 2007 meddelade biståndsminister Gunilla Carlsson, att hon bett Leissner att vara hennes särskilda ambassadör i arbetet med demokrati och utveckling.[6]
Leissner utsågs på våren 2007 till ordförande för Högskolan i Borås.[7]
Sommaren 2012 blev hon generalsekreterare för Community of Democracies med säte i Warszawa.[8]
Den 5 oktober 2017 utsågs hon till ambassadör i Porto-Novo i Benin, men är stationerad i Stockholm.[9]
Referenser
Noter
- ^ Svenska släktkalendern. Årg. 21 (1978). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 1978. sid. 284. Libris 3684379. ISBN 91-0-042816-7
- ^ ”Leissner EU-general i fp”. DN.SE. 24 juni 1994. https://www.dn.se/arkiv/politik/leissner-eu-general-i-fp/. Läst 7 april 2020.
- ^ [a b] ”Hennes man dog i halkan”. http://www.aftonbladet.se/vader/article10886873.ab. Läst 5 juli 2016.
- ^ ””Jag har blivit skadad, påverkad och förändrad” - dagen.se”. www.dagen.se. http://www.dagen.se/livsstil/jag-har-blivit-skadad-paverkad-och-forandrad-1.236111. Läst 5 juli 2016.
- ^ ”Intervju med Maria Leissner, ordförande för delegationen”. Delegationen för romska frågor. http://arkiv.minoritet.se/romadelegationen/www.romadelegationen.se/extra/pod/index2bbd.html. Läst 5 juli 2016.
- ^ ”Leissner ska sprida demokrati”. http://www.svd.se/leissner-ska-sprida-demokrati. Läst 5 juli 2016.
- ^ ”Leissner ny ordförande för Borås högskola”. http://www.expressen.se/nyheter/leissner-ny-ordforande-for-boras-hogskola/. Läst 5 juli 2016.
- ^ ”Leissner får demokratitoppjobb | Sändaren”. www.sandaren.se. http://www.sandaren.se/nyhet/leissner-far-demokratitoppjobb. Läst 5 juli 2016.
- ^ ”Ny ambassadör i Benin”. Regeringskansliet. 5 oktober 2017. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/10/ny-ambassador-i-benin/. Läst 12 oktober 2017.
Tryckta källor
- Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251, s. 177-178.
- Svenska släktkalendern. Årg. 21 (1978). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 1978. sid. 284. Libris 3684379. ISBN 91-0-042816-7
- Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Maria Leissner.- Maria Leissner i Söndagsintervjun på P1. Läst 18 april 2021.
Maria Leissner på Sveriges riksdags webbplats
| Företrädare: Peter Örn |
Folkpartiets ungdomsförbunds ordförande 1983–1985 |
Efterträdare: Torbjörn Pettersson |
| Företrädare: Bengt Westerberg |
Folkpartiet liberalernas partiledare 1995–1997 |
Efterträdare: Lars Leijonborg |
| ||||||||||||||||||||||||||||
|
Om sidan
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-06-14 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=28847