Lil Terselius

	Lil Terselius
	Lil Terselius på Guldbaggegalan 2013.
Född	5 november 1944; Stockholm, Sverige
Död	26 oktober 2021 (76 år);
Aktiva år	1968–2021
Betydande roller
	Teater: ; Mariane i Tartuffe (Dramaten, 1971) ; Anna i Tiden är vårt hem (Dramaten, 1992); Film: ; Lydia i Den allvarsamma leken (1977) ; Eli Laupstad i Förföljelsen (1981)
	Guldbaggen Bästa kvinnliga huvudroll ; 1977 – Sök
	IMDb SFDb

Lil Poldi Terselius, född 5 november 1944 i Stockholm, död 26 oktober 2021,^[1]^[2] var en svensk skådespelare. Terselius medverkade i en rad tv-, film- och teaterföreställningar från slutet av 1960-talet fram till sin död.

Biografi

Lil Terselius föddes i Stockholm men bodde i Borås mellan fyra och fjorton års ålder där föräldrarna arbetade som försäljningschef respektive sekreterare.^[3] Som fjortonåring kom hon åter till Stockholm och studerade dans för Lia Schubert och jazzdans hos Graham Tainton. Efter studenten började hon med språkstudier vid universitet efter att bland annat arbetat som au pair och turistguide i England. Hon kom i kontakt med studentteatern vilket efterföljdes av utbildning 1967–1970 vid Scenskolan i Stockholm.^[4]

Direkt efter examen fick hon fast anställning vid Dramaten 1970 där hon fick sitt genombrott 1973 i Gruffet i Chiozza. Samma år fick hon en bemärkt roll i Jolos beredskapsserie i tv Någonstans i Sverige och följande år var hon en mystisk dansös i De tre från Haparanda. Åren 1975–1977 spelade hon vid Helsingborgs stadsteater. År 1977 spelade hon huvudrollen i filmen Den allvarsamma leken.^[4]

Värt att nämna är hennes gästspel i tv-serier som Rederiet och Varuhuset och hennes roll som tv-programledare i Teatercaféet från Örebro tillsammans med Per Eric Nordquist.^[5]

Terselius Guldbaggebelönades 1977 för rollen som Lydia i Den allvarsamma leken och hon tilldelades Dramatens O'Neill-stipendium 2000. År 2004 tilldelades hon Litteris et Artibus-medaljen.^[5]

Lil Terselius översatte dessutom pjäser från franska och engelska, några för Dramaten, däribland Zelda som sedan spelades med Terselius i titelrollen.^[6] Hon var ett tag fackligt aktiv ordförande i Dramatens artistklubb.^[3]

Privatliv

Under en tid var hon gift med skådespelaren och regissören Hans Klinga, tidigare skolkamrat på scenskolan.^[4] Hon har även varit sambo med dramatikern Lars Norén.^[7]

Filmografi i urval

1968 – Komedi i Hägerskog
1969 – Miss and Mrs Sweden
1970 – Kvinnomänniska
1970 – Som hon bäddar får han ligga
1973 – Håll alla dörrar öppna
1973 – Någonstans i Sverige (TV-serie)
1974 – De tre från Haparanda (TV-serie)
1975 – Garaget
1977 – Den allvarsamma leken
1979 – Selambs (TV-serie)
1980 – Snövit och de sju dvärgarna (röst i nydubbning)
1981 – Förföljelsen
1981 – Pank (TV-serie)
1987 – Träff i helfigur (TV-serie)
1989 – Det var då... (TV-serie)
1991 – Kopplingen (TV-serie)
1998 – Rederiet (TV-serie)
2011 – Bibliotekstjuven (TV-serie)
2014 – Gentlemen
2016 – Gentlemen & Gangsters (TV-serie)

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1971	Mariane	Tartuffe Molière	Mimi Pollak	Dramaten
1972	Värdshusvärdens hustru	Mäster Olof August Strindberg	Alf Sjöberg	Dramaten
1975	Olivia	Trettondagsafton William Shakespeare	Ingmar Bergman	Dramaten
1976	Betty Lemarchand/Afrodite	Pariserliv Göran O. Eriksson	Hans Polster	Helsingborgs stadsteater^[8]
1977	Kristina	Mäster Olof August Strindberg	Lars Svenson	Helsingborgs stadsteater^[9]
1978	Sally Bowles	Cabaret John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff	Leif Söderström	Helsingborgs stadsteater^[10]
1979	Grynet	Vem är rädd för Virginia Woolf? Edward Albee	Jan Lewin	Dramaten
1985	Bolette	Frun från havet Henrik Ibsen	Gunnel Lindblom	Dramaten
1986	Lady Macbeth	Macbeth William Shakespeare	Christian Tomner	Dramaten
1986	Mary	Ett gästabud i pestens tid Alexander Pusjkin	Jurij Ljubimov	Dramaten
1988	Den yngre kvinnan	I lodjurets timma Per Olov Enquist	Göran Graffman	Dramaten
1989	Ann	Höst och vinter Lars Norén	Brigitte Ornstein	Dramaten
1991	Yvonne Tennier	I nöd och lust Georges Feydeau	Ingvar Kjellson	Dramaten
1992	Nita	Alla dagar alla nätter Margareta Garpe	Margareta Garpe	Dramaten
1992	Anna	Tiden är vårt hem Lars Norén	Björn Melander	Dramaten
1993	Hustrun	Blodsbröllop Federico Garcia Lorca	Eva Bergman	Dramaten
1995	B	Tre långa kvinnor Edward Albee	Björn Melander	Dramaten
1996	Omega	Backanterna Euripides	Ingmar Bergman	Dramaten
1997	Hanna	Hannas midsommar Margareta Garpe	Margareta Garpe	Dramaten
1998	Elicia	Celestina Fernando de Rojas	Robert Lepage	Dramaten
1999	Mama Morton	Chicago John Kander, Fred Ebb och Bob Fosse	Walter Bobbie Scott Faris	Eriksbergshallen/ Oscarsteatern^[11]
2002	Zelda	Zelda Paul Robinson Hunter	Lena Söderblom	Dramaten
2004	Fru Stenholm	Valpen Henning Mankell	Ellen Lamm	Dramaten/ Strindbergs Intima Teater
2004	Hertiginnan av Wei	Tre knivar från Wei Harry Martinson	Staffan Valdemar Holm	Dramaten
2005	Sonja	Efterspel Brian Friel	Lena Söderblom	Dramaten
2006	Miranda	Pinocchios aska Jokum Rohde	Anna Novovic	Dramaten
2007	Halie	Hem till gården Sam Shepard	Stefan Larsson	Dramaten
2008	Kaj	Svenskt landskap med kinesiska detaljer Lucas Svensson	Carolina Frände	Dramaten
2008	Lisa	Små äktenskapliga brott Eric Emmanuel Schmitt	Eva Dahlman	Dramaten
2009	Matrjona	Mörkrets makt Lev Tolstoj	Michaela Granit	Dramaten
2009	M	Törst Sarah Kane	Nadja Weiss	Dramaten
2010	Hillary Rodham Clinton	Jerusalem 2010 Eva Bergman	Eva Bergman	Dramaten
2010	Kvinnan	En sommardag Jon Fosse	Gunnel Lindblom	Dramaten
2011	Fru Schmidt	Tjuvar Dea Loher	Jenny Andreasson	Dramaten
2012	Fru Yang Kvinnan	Den goda människan i Sezuan Bertolt Brecht	Eva Dahlman	Dramaten
2012	Baronessan de la Berche	Chéri Colette	Jenny Andreasson	Dramaten
2014	Dottern	Dödspatrullen Marie-Louise Ekman	Marie-Louise Ekman	Dramaten
2015	Nina	Idioten Mattias Andersson efter Fjodor Dostojevskij	Mattias Andersson	Dramaten
2016	Fru Blenda Vergérus	Fanny och Alexander Ingmar Bergman	Stefan Larsson	Dramaten
2017	Valerie	Petra von Kants bittra tårar Rainer Werner Fassbinder	Sunil Munshi	Dramaten
2017		De sista vittnena Svetlana Aleksijevitj	Ulla Kassius	Dramaten

Priser och utmärkelser

1977 – Guldbagge för Bästa skådespelerska, Den allvarsamma leken
1981 – Filmkritikernas pris Premio Pasinetti, Venedigs filmfestival, Förföljelsen
2000 – O'Neill-stipendiet
2004 – Litteris et Artibus

Källor

^ https://www.expressen.se/noje/skadespelerskan-lil-terselius-ar-dod/
^ Nyheter, S. V. T. (27 oktober, 2021). ”Skådespelaren Lil Terselius är död”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/lil-terseilus-ar-dod. Läst 27 oktober 2021
^ [a b] Granestrand, Lasse. ”Lill Terselius – Tacksamhet ger mig utslag”. Vetaren. SPF Seniorerna. http://www.veteranen.se/kultur/lill-terselius-tacksamhet-ger-mig-utslag/. Läst 23 april 2015.
^ [a b c] ”Lil Terselius”. Svensk Filmdatabas. Svenska Filminstitutet. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=68196&iv=BIOGRAPHY. Läst 23 april 2015.
^ [a b] ”Lil Terselius”. Skådespelarfakta. Dramaten. Arkiverad från originalet den 18 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150618105153/http://www.dramaten.se/Medverkande/Skadespelare/Terselius-Lil/. Läst 23 april 2015.
^ Christina Kellberg (17 maj 2010). ”Den politiska teatern är på väg tillbaka”. Fokus. http://www.fokus.se/2010/05/den-politiska-teatern-ar-pa-vag-tillbaka/. Läst 23 april 2015.
^ Niklas Svensson (19 december 2002). ”Lars Norén skiljer sig igen”. Expressen. https://www.expressen.se/noje/lars-noren-skiljer-sig-igen/. Läst 1 november 2021.
^ Bengt Jahnsson (16 oktober 1976). ”'Pariserliv' i Helsingborg: Förenklad komplikation men vilken operett!”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-10-16/282/18. Läst 10 augusti 2021.
^ Leif Zern (31 mars 1977). ”Deprimerande 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-03-31/88/24. Läst 10 augusti 2021.
^ Marcus Boldemann (2 maj 1978). ”Övertydlig 'Cabaret'”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1978-05-02/117/20. Läst 10 augusti 2021.
^ Martin Nyström (19 februari 1999). ”Mästerlig "Chicago" i Göteborg. Den briljanta ensemblen sänder rysningar i salongen redan från start.”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/masterlig-chicago-i-goteborg-den-briljanta-ensemblen-sander-rysningar-i-salongen-redan-fran-start/. Läst 24 mars 2018.

Externa länkar

Lil Terselius på Svensk Filmdatabas
Lil Terselius på Internet Movie Database (engelska)
Lil Terselius på Dramaten

[1] ttps://www.expressen.se/noje/skadespelerskan-lil-terselius-ar-dod/

[2] Nyheter, S. V. T. (27 oktober, 2021). ”Skådespelaren Lil Terselius är död”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/lil-terseilus-ar-dod. Läst 27 oktober 2021

[Lill_Terselius_–_Tacksamhet_ger_mig_utslag_–_Veteranen_–_När_insidan_räknas-3] [a b] Granestrand, Lasse. ”Lill Terselius – Tacksamhet ger mig utslag”. Vetaren. SPF Seniorerna. http://www.veteranen.se/kultur/lill-terselius-tacksamhet-ger-mig-utslag/. Läst 23 april 2015.

[Lil_Terselius-4] [a b c] ”Lil Terselius”. Svensk Filmdatabas. Svenska Filminstitutet. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=68196&iv=BIOGRAPHY. Läst 23 april 2015.

[Terselius_Lil_–_Dramaten-5] [a b] ”Lil Terselius”. Skådespelarfakta. Dramaten. Arkiverad från originalet den 18 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150618105153/http://www.dramaten.se/Medverkande/Skadespelare/Terselius-Lil/. Läst 23 april 2015.

[»Den_politiska_teatern_är_på_väg_tillbaka«_–_Fokus-6] Christina Kellberg (17 maj 2010). ”Den politiska teatern är på väg tillbaka”. Fokus. http://www.fokus.se/2010/05/den-politiska-teatern-ar-pa-vag-tillbaka/. Läst 23 april 2015.

[7] Niklas Svensson (19 december 2002). ”Lars Norén skiljer sig igen”. Expressen. https://www.expressen.se/noje/lars-noren-skiljer-sig-igen/. Läst 1 november 2021.

[8] Bengt Jahnsson (16 oktober 1976). ”'Pariserliv' i Helsingborg: Förenklad komplikation men vilken operett!”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-10-16/282/18. Läst 10 augusti 2021.

[9] Leif Zern (31 mars 1977). ”Deprimerande 'Mäster Olof'”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1977-03-31/88/24. Läst 10 augusti 2021.

[10] Marcus Boldemann (2 maj 1978). ”Övertydlig 'Cabaret'”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1978-05-02/117/20. Läst 10 augusti 2021.

[11] Martin Nyström (19 februari 1999). ”Mästerlig "Chicago" i Göteborg. Den briljanta ensemblen sänder rysningar i salongen redan från start.”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/masterlig-chicago-i-goteborg-den-briljanta-ensemblen-sander-rysningar-i-salongen-redan-fran-start/. Läst 24 mars 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]