Komorerna

Union des Comores
Udzima wa Komori
الاتحاد القمر
Union des Comores; Udzima wa Komori ; الاتحاد القمر
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: Unité - Justice - Progrès ; (Franska: Enighet - rättvisa - framsteg)
	Nationalsång: Udzima wa ya Masiwa;
Huvudstad	Moroni
Officiella språk	komoriska, franska, arabiska
Statsskick	Förbundsrepublik
Självständighet	från Frankrike
Area
Befolkning
BNP (PPP)	2003 års beräkning
HDI (2018)	0,538 (156:a)
Valuta	komoransk franc (KMF)
Tidszon	UTC+3
	Topografi
Nationaldag	6 juli
Nationalitetsmärke	COM
Landskod	KM, COM, 174
Toppdomän	.km
Landsnummer	269

För ögruppen med samma namn, se Komorerna (ögrupp).

Komorerna (alternativt Comorerna) (arabiska: جزر القمر), formellt Unionen Komorerna^[3] (komoriska: Udzima wa Komori, franska: Union des Comores, arabiska: الاتحاد القمري), är en östat på ögruppen med samma namn i Indiska oceanen utanför Afrikas östkust, på den norra änden av Moçambiquekanalen mellan nordöstra Moçambique och nordvästra Madagaskar. Andra länder i närheten till Komorerna är Tanzania i nordväst och Seychellerna till nordost. Huvudstaden är Moroni på Grande Comore.

Med en yta på 1862 km² (exklusive Mayotte),^[4] är Komorerna till ytan den tredje minsta afrikanska nationen. Invånarantalet uppgår till cirka 798 000 (exklusive Mayotte). Dess namn härstammar från det arabiska ordet قمر qamar ("måne").^[5] Arkipelagen är känd för sin mångsidiga kultur och historia, där nationen bildades i korsningen av många civilisationer. Det är den sydligaste medlemsstaten i Arabförbundet. Landet har tre officiella språk: komoriska, arabiska och franska.

Landet består officiellt av de fyra öarna i den vulkaniska komoriska arkipelagen: nordvästra Grande Comore eller Ngazidja, Mohéli eller Mwali, Anjouan eller Nzwani och sydöstligaste Mayotte eller Maore, liksom många mindre öar. Men regeringen i Komorerna (eller dess föregångare sedan självständigheten) har aldrig förvaltat ön Mayotte, som är ett franskt utomeuropeiskt departement. Mayotte var den enda ön i arkipelagen som röstade mot självständighet från Frankrike 1974; den senare har inlagt veto mot FN:s säkerhetsråds resolutioner som skulle bekräfta Komorernas suveränitet över ön.^[6]^[7]^[8]^[9] Den 29 mars 2009 hölls en ny folkomröstning i vilken folket på Mayotte röstade för deras ö skulle uppgraderas till departement, och året därpå fick ön en sådan status.

Komorerna är den enda staten som är medlem i samtliga av följande: Afrikanska unionen, Francophonie, Islamiska konferensorganisationen, Arabförbundet och Commission de l'océan Indien. Landets historia har präglats av ett flertal statskupper sedan självständigheten 1975. Från och med 2008 lever omkring hälften av befolkningen under den internationella fattigdomsgränsen på $1,25 per dag.^[10]

Historia

Under århundradena har Komorerna bebotts av olika folkgrupper från Afrikas östkust, Persiska viken, Indonesien och Madagaskar. Portugisiska upptäcktsresande besökte ögruppen 1505. Vid ungefär samma tid introducerade persiska muslimer islam på öarna. 1841-1912 inlemmade Frankrike öarna i sitt afrikanska kolonialvälde och lät dem administreras av generalguvernören på Madagaskar. Franska invandrare och företag samt rika arabiska köpmän skapade tillsammans en ekonomi baserad på export av grödor från stora plantager på öarna.

I juli 1975 förklarade Komorernas parlament att man avsåg att bryta med kolonialmakten Frankrike. Ahmed Abdallah valdes till landets förste president och utropade Komorerna som en självständig stat den 5 september samma år. Sedan dess har Komorerna upplevt 19 kupper eller kuppförsök. 1997 deklarerade öarna Anjouan och Mohéli sin självständighet från Komorerna. 1999 tog den militäre befälhavaren överste Azali makten. Han försökte klara av krisen med Anjouan och Moheli genom att skapa en konfederation som kallas Fomboni-överenskommelsen. I slutet av 2001 godkändes den nya konstitutionen och presidentval ägde rum på våren 2002. Varje ö i landet valde då sin egen president och en ny unionspresident svor presidenteden den 26 maj 2002.

Mohamed Bacar tog 2001 makten på Anjouan och utropade öns självständighet. Komoriska styrkor, med förstärkning från Afrikanska unionen (AU), lyckades först i mars 2008 återta kontrollen över ön och tvinga Bacar på flykt. Den 29 juni 2008 hölls en andra valomgång i presidentvalet på Anjouan. Den politiske veteranen Mohamed Djaanfari besegrade då utmanaren Moussa Toybou^[11].

Geografi

Komorerna.

Republiken Komorerna består av tre av öarna i ögruppen Komorerna. Landet har i stort sett inga naturtillgångar.

Klimat och miljö

Klimatet är ett tropiskt havsklimat med en regntid som varar från november till maj. Cykloner kan förekomma under denna tid. Ett stort miljöproblem är jorderosion på grund av att man odlar på bergssluttningarna utan att terrassera. Komorerna ligger i Moçambiquekanalen och består av fyra större vulkanöar. Öarna är huvudsakligen uppbyggd av basalt och är omgivet av korallrev. Det högsta berget är den aktiva vulkanen Karthala på 2361 meter över havet. Öarna har ett tropiskt, maritimt klimat med små årliga temperaturvariationer och mycket nederbörd. Den ursprungliga däggdjursfaunan består av sex fladdermusarter och två halvaparter. 150 fågelarter har registrerats där nästan häften av de 43 arterna finns endast på öarna och är utrotningshotade. Den ursprungliga vegetationen var en blandning av skog och gräsmark. All skog är idag borta och majoriteten av jorden används till jordbruket. Ett stort miljöproblem är jorderosionen på grund av odling i bergsdalarna utan terrassering.

Administrativ indelning

Huvudartikel: Lista över Komorernas öar

Komorerna är indelat i tre distrikt som också är tre öar: Grande Comore (Njazidja), Anjouan (Nzwani) och Moheli (Mwali). Det finns också fyra kommuner: Domoni, Fomboni, Moroni och Moutsamoudou.

Ekonomi

Komorerna är ett av världens fattigaste länder, bland annat beroende på en ung och snabbt växande befolkning och mycket få naturtillgångar. 60 % av befolkningen är mycket fattig. Arbetskraftens låga utbildningsnivå medför hög arbetslöshet och ett starkt beroende av utländsk hjälp. Jordbruket, inklusive fiske, jakt och skogsbruk, utgör 40 % av BNP, sysselsätter 80 % av arbetskraften och står för det mesta av exporten. Landet är inte självförsörjande på mat, och ris är en stor importvara.

Genom ett avtal om monetärt samarbete från 1979 mellan Frankrike och Komorerna har den komoriska valutan en fast växelkurs mot euron, EUR 1 = KMF 491,967 75. Detta ojämna belopp kommer sig av att den tidigare, hade fast växelkurs mot den franska francen, FRF 1 = KMF 50. Kursen ändrades 1994 till FRF 1 = KMF 75, vilket har omräknats till euro.

90 % av landets elektricitet produceras av fossila bränslen och resterande av vattenkraft.

Politik

Komorerna gör anspråk på ön Mayotte som ingår i Frankrike.

Demografi

Befolkningens medelålder: 18,6 år (2002)
Spädbarnsdödlighet: nästan 8 % (2003)
Befolkningens medellivslängd: 61,2 år (2003)
Etniska grupper: antalote, cafre, makoa, oimatsaha, sakalava
Religiös tillhörighet: sunnimuslimer 98 %, katoliker 2 %
Språk: arabiska, franska, shikomoro (en blandning av swahili och arabiska)
Analfabetism: över 40 % av befolkningen äldre än 15 år var analfabeter 2003

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	124 av 180
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2019	56 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	144 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	156 av 189

Referenser

^ exkl. Mayotte
^ ”Human Development Report 2019” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 300-303. http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf. Läst 8 januari 2019.
^ ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 80. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 5 april 2018
^ Frémy, Dominique; Frémy, Michelle (2005). Quid (Robert Laffont). sid. 1175
^ ”Histoire des Comores - The Island of the moon” (på engelska). Comores-online.com. http://www.comores-online.com/mwezinet/histoire/islandsofthemoon.htm. Läst 11 november 2011.
^ Den första FN:s generalförsamlings resolution om ärendet, "Question of the Comorian island of Mayotte (PDF)," FN:s generalförsamlings resolution A/RES/31/4, (21 oktober 1976) anger "ockupationen av Frankrike på komoriska ön Mayotte utgör ett flagrant intrång i den nationella enheten av den komoriska staten, en medlem av Förenta nationerna," avvisar de franskadministrerade folkomröstningarna och fördömer den franska närvaron i Mayotte.
^ Enligt definitionen av Organisationen för afrikansk enhet, De alliansfria staternas organisation, Islamiska konferensorganisationen, FN:s generalförsamling: den senaste FN:s generalförsamlings resolution om ärendet, "Question of the Comorian island of Mayotte," FN:s generalförsamlings resolution A/RES/49/18, (6 december 1994) anger "resultatet av folkomröstningen den 22 december 1974 fick anses på global basis och inte ö efter ö,...Bekräftar suveränitet över Islamiska förbundsrepubliken Komorerna över ön Mayotte". Flera resolutioner som uttrycker liknande stämningar fattades mellan 1977 (31/4) och 1994 (49/18).
^ ”Subjects of UN Security Council Vetoes” (på engelska). Global Policy Forum. Arkiverad från originalet den 17 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080317010910/http://www.globalpolicy.org/security/membship/veto/vetosubj.htm. Läst 27 mars 2008.
^ ”Article 33” (på engelska) (Portable Document Format). Untreaty.un.org. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111075030/http://untreaty.un.org/cod/repertory/art33/english/rep_supp5_vol2-art33_e.pdf. Läst 11 november 2011.
^ ”Human Development Indices, Table 3: Human and income poverty” (på engelska) (Portable Document Format). Hdr.undp.org. sid. 35. Arkiverad från originalet den 19 december 2008. https://web.archive.org/web/20081219191319/http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf. Läst 1 juni 2009.
^ ”Lugnt presidentval i Komorerna”. Helsingborgs Dagblad. 29 juni 2008. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524192452/http://hd.se/utrikes/2008/06/29/lugnt-presidentval-i-komorerna. Läst 11 november 2011.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Komorerna.
Bilder & media
Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Komorerna
Kartor

[1] xkl. Mayotte

[hdirapport2019-2] ”Human Development Report 2019” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 300-303. http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf. Läst 8 januari 2019.

[3] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 80. http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 5 april 2018

[4] Frémy, Dominique; Frémy, Michelle (2005). Quid (Robert Laffont). sid. 1175

[5] ”Histoire des Comores - The Island of the moon” (på engelska). Comores-online.com. http://www.comores-online.com/mwezinet/histoire/islandsofthemoon.htm. Läst 11 november 2011.

[GA31_first-resolution-6] Den första FN:s generalförsamlings resolution om ärendet, "Question of the Comorian island of Mayotte (PDF)," FN:s generalförsamlings resolution A/RES/31/4, (21 oktober 1976) anger "ockupationen av Frankrike på komoriska ön Mayotte utgör ett flagrant intrång i den nationella enheten av den komoriska staten, en medlem av Förenta nationerna," avvisar de franskadministrerade folkomröstningarna och fördömer den franska närvaron i Mayotte.

[7] Enligt definitionen av Organisationen för afrikansk enhet, De alliansfria staternas organisation, Islamiska konferensorganisationen, FN:s generalförsamling: den senaste FN:s generalförsamlings resolution om ärendet, "Question of the Comorian island of Mayotte," FN:s generalförsamlings resolution A/RES/49/18, (6 december 1994) anger "resultatet av folkomröstningen den 22 december 1974 fick anses på global basis och inte ö efter ö,...Bekräftar suveränitet över Islamiska förbundsrepubliken Komorerna över ön Mayotte". Flera resolutioner som uttrycker liknande stämningar fattades mellan 1977 (31/4) och 1994 (49/18).

[GlobalPolicy_SC-Vetoes-8] ”Subjects of UN Security Council Vetoes” (på engelska). Global Policy Forum. Arkiverad från originalet den 17 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080317010910/http://www.globalpolicy.org/security/membship/veto/vetosubj.htm. Läst 27 mars 2008.

[article33-9] ”Article 33” (på engelska) (Portable Document Format). Untreaty.un.org. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111075030/http://untreaty.un.org/cod/repertory/art33/english/rep_supp5_vol2-art33_e.pdf. Läst 11 november 2011.

[10] ”Human Development Indices, Table 3: Human and income poverty” (på engelska) (Portable Document Format). Hdr.undp.org. sid. 35. Arkiverad från originalet den 19 december 2008. https://web.archive.org/web/20081219191319/http://hdr.undp.org/en/media/HDI_2008_EN_Tables.pdf. Läst 1 juni 2009.

[11] ”Lugnt presidentval i Komorerna”. Helsingborgs Dagblad. 29 juni 2008. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524192452/http://hd.se/utrikes/2008/06/29/lugnt-presidentval-i-komorerna. Läst 11 november 2011.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]