Kai Gullmar
| Kai Gullmar | |
 Kai Gullmar (1950) | |
| Födelsenamn | Gurli Maria Bergström |
|---|---|
| Pseudonym(er) | Kai Gullmar |
| Född | 2 april 1905 Sundsvall |
| Död | 25 mars 1982 (76 år) Stockholm |
| Bakgrund |  |
| Genre | schlager |
| Instrument | piano |
| År som aktiv | 1928–1961? |
Kai Gullmar, pseudonym för Gurli Maria Bergström, född 2 april 1905[1] i Sundsvall, död 25 mars 1982 i Stockholm,[2] var en svensk schlagerkompositör, sångare och skådespelare.
Biografi
Tidiga år
Kai Gullmar föddes som dotter till direktör Karl Bergström (med smeknamnet Kol-Kalle) och hans hustru Lydia, född Lax. Fadern drev kol- och kokshandel, modern hade en kaférörelse. Redan som barn medverkade Gullmar i Sundsvalls Barnens Dags-revyer och hon lärde sig även att spela piano. Hon gjorde sin debut på hotell Knaust i Sundsvall.[3][4]
1924–1925 skickades hon till London på handelsutbildning. Hon fick under tiden i London smak för tidens engelska och amerikanska dansmusik, och dansade på Savoy Hotel till Jack Hyltons orkester. Vid hemkomsten skrev hon sin första låt med engelsk text.
Hon arbetade på faderns kontor i några år, men flyttade sedan till Stockholm och fick plats som expedit i Audofons grammofonaffär. 1928 provsjöng hon för revykungen Ernst Rolf, blev antagen, och i revyn sjöng hon sången "När de flaggar på slottet, är kungen i sta'n". Emellertid tog karriären slut då föräldrarna kom till Stockholm och tog med sig henne hem till Sundsvall igen.
Tidig karriär
Ett år senare fick hon lov att flytta tillbaka till Stockholm. Nu fick hon plats som biträde på grammofonavdelningen i Lundholms pianomagasin. Affären hade en högtalare ut mot gatan och ibland roade sig Gurli med att själv sjunga så det hördes ut på trottoaren. En dag passerade operadirigenten Nils Grevillius. Han gick in i butiken och frågade vem det var som sjöng så bra och övertygade den unga expediten att provsjunga på grammofonbolaget Husbondens Röst, HMV.
Inspelningschefen Vera Åkerman tyckte inte att Gurli Bergström var ett särskilt spännande artistnamn. Så Gurli Maria fick bli Gullmar, och till förnamn valde hon själv Kai. Hennes artistnamn blev således Kai Gullmar och med det debuterade hon som grammofonsångerska. Inspelningsdagen var den 14 februari 1931.
På nästa skiva sjöng hon den egna kompositionen "Kan du inte sjunga – så vissla!", där hon även svarade för texten. Men i framtiden skulle hon helst komma komponera utifrån färdiga texter och ofta i samarbete med textförfattaren Gus Morris, eller Gustaf Wahlenius som han egentligen hette. Utöver Kai Gullmar använde hon även pseudonymen d'Alvarez-Carter.
Genombrott och senare framgångar
Kai Gullmars första stora succé kom 1933 med På Ancora Bar med text av Fritz Gustaf, pseudonym för Gustaf Sundelöf. Den sjöngs då in av Karin Juel, som debuterade med den låten och kom att bli en av Sveriges första schlagersångerskor.
På 1930- och 40-talen hade Kai Gullmar stora framgångar då hon samarbetade och umgicks med landets ledande artister och revymakare som Karl Gerhard och Gustaf Wally. Hennes sånger kom att spelas in av Sveriges populäraste artister som Sven-Olof Sandberg, Ulla Billquist, Marguerite Viby, Alice Babs, Sigurd Wallén, Edvard Persson, Nils Poppe, Zarah Leander, Harry Brandelius, Adolf Jahr, Sickan Carlsson, Brita Borg och många fler.[5] Bland hennes mest kända kompositioner finns "Jag har en liten melodi" (1939), "Swing it, magistern" och "Med dej i mina armar" (båda 1940).[6]
Hon medverkade ofta i radio, första gången 1930 och från 1931 ofta tillsammans med Pim-Pim Falck som Kai och Len. Hon sjöng in flera av sina melodier på skiva, medverkade i revyer och turnerade på somrarna. Hon skrev också musik till 47 svenska filmer.[7]
Sista tid
Kai Gullmar avled 1982, 76 år gammal. Hennes begravning ägde rum i Gustaf Adolfskyrkan i Stockholm, och hon är gravsatt i minneslunden på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[8][9]
Betydelse och eftermäle
Som kvinnlig schlagerkompositör var Kai Gullmar en av de första i Sverige. Sammanlagt skrev hon cirka 500 schlagermelodier.[10] 2018 invaldes hon i Swedish Music Hall of Fame.[11]
Kai Gullmar var på sin tid ovanlig inom den svenska musikbranschen. Hon var kvinna men klädde sig ofta som en man och levde öppet som homosexuell.[11][3] Hon sammanlevde under många år med före detta balettdansösen Rita Rosenberg.[10][3]
Radiomannen Bengt Haslum skrev boken "Jag har en liten melodi" : en bok om Kai Gullmar , som utkom 1982. Den innehåller även en omfattande verkförteckning. Efter en idé av Lars Löfgren och Nils Johan Tjärnlund producerades en jubileumsutställning Swing it! Gurli Bergström blir Kai Gullmar – en kvinna i musiklivet som visades på Sundsvalls museum 2005 och på Musikmuseet i Stockholm 2006.
Produktioner
Kända kompositioner
- "Blonda Charlie"
- "En natt på Ancora bar"
- "En viol, monsieur"
- "I Heidelberg"
- "Jag har en liten melodi"
- "Med dej i mina armar"
- "Med käckhet och fräckhet"
- "Ordning på torpet"
- "På en byväg om våren"
- "Solen lyser även på liten stuga"
- "Swing it, magistern"
- "Ungmön på Käringön" (se Käringön)
- "Uti Rio, Rio de Janeiro"
- "Vart tar alla vackra flickor vägen?"
- "Permissionsvalsen"
- "Blå ögon som förgätmigej"
Diskografi
- Kai Gullmar sjunger egna visor. LP. Cupol. CLP 98. 1973.
- Med dej i mina armar. Yngve Forssells orkester. LP. Decca SKL 5255. 1976.
- Jag har en liten melodi. Lily Berglund ; Göte Wilhelmsons orkester. LP. Goodwill. GWLP 2038. 1980.
- Jag har en liten melodi. Vol. 1. CD. Ancha. ANC 9901-2. 1999. - Inspelningar från 1933-1949.
Filmografi
Roller
- 1947 – Den långa vägen
- 1949 – Lattjo med Boccaccio
- 1950 – Anderssonskans Kalle
- 1951 – 91 Karlssons bravader
- 1951 – Spöke på semester
- 1957 – Enslingen Johannes
- 1961 – Åsa-Nisse bland grevar och baroner
Musik (urval)
- 1938 – Adolf klarar skivan
- 1939 – Melodin från Gamla Stan
- 1940 – Swing it magistern
- 1940 – Med dej i mina armar
- 1940 – Hennes melodi
- 1940 – Karusellen går
- 1941 – Fröken Kyrkråtta
- 1943 – En flicka för mej
- 1943 – Sonja
- 1943 – Kajan går till sjöss
- 1945 – Sussie
- 1947 – Djurgårdskvällar
- 1948 – Soldat Bom
- 1948 – Lilla Märta kommer tillbaka
- 1950 – Anderssonskans Kalle
- 1954 – Åsa-Nisse på hal is
- 1960 – Åsa-Nisse som polis
Teater (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1947 | Medverkande | Alltid pippi, revy Stig Bergendorff och Gösta Bernhard |
Gösta Terserus | Casinoteatern[12] |
| 1948 | Medverkande | Oh, eller Olympiska hetsen, revy Stig Bergendorff och Gösta Bernhard |
Gösta Terserus | Casinoteatern[13] |
| 1950 | Medverkande | Komik på liten gata, revy Nils Perne och Sven Paddock |
Sven Paddock | Scalateatern[14] |
| 1951 | Medverkande | Vi valsar igen, revy Nils Perne och Sven Paddock |
Sven Paddock | |
| 1955 | Medverkande | C:55, revy Stig Bergendorff och Gösta Bernhard |
Gösta Bernhard | Casinoteatern[15] |
Referenser
Tryckta källor
- Bergström, Gulli i Vem är det 1977
Webbkällor
Noter
- ^ Persson, Lennart K (14 april 2020). ”Gurli Maria Bergström (Kai Gullmar)”. skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/GurliMariaBergstromKaiGullmar0. Läst 13 februari 2021.
- ^ Sveriges dödbok 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 978-91-87676-64-2
- ^ [a b c] ”Swing it, Kai Gullmar, swing it”. Sveriges Television. https://www.svtplay.se/video/19859454/swing-it-kai-gullmar-swing-it. Läst 3 oktober 2020.
- ^ ”Kai Gullmar - Sveriges schlagerdrottning”. Nils Johan Tjärnlund. http://www.nilsjohantjarnlund.se/sidor/kai-gullmar--sveriges-schlagerdrottning.aspx. Läst 3 oktober 2020.
- ^ Haslum, Bengt (1982). "Jag har en liten melodi": en bok om Kai Gullmar. Stockholm: STIM:s informationscentral för sv. musik. Libris 7749380. ISBN 91-85470-44-9
- ^ ”Kai Gullmar - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kai-gullmar. Läst 13 februari 2021.
- ^ Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 7, Gabo-Hageg. Höganäs: Bra böcker. 1991. Libris 7665085. ISBN 91-7752-265-6 (Wiken (Bra böcker) S. 213-214.
- ^ Hitta graven
- ^ SvenskaGravar
- ^ [a b] Marcusson, Helena (16 mars 2017). ”Schlagerdrottningen Kai Gullmar: Orädd, envis valde hon aldrig den enkla vägen”. Minnenas Journal. http://www.minnenasjournal.nu/schlagerdrottningen-kai-gullmar-oradd-envis-valde-hon-aldrig-den-enkla-vagen/. Läst 11 juni 2018.
- ^ [a b] ”Broder Daniel och Titiyo invalda i Swedish Music Hall of Fame”. SVT Nyheter. 3 maj 2018. https://www.svt.se/kultur/broder-daniel-och-titiyo-invalda-i-swedish-music-hall-of-fame. Läst 11 juni 2018.
- ^ Lbk (4 september 1947). ”Teater Musik Film: 'Alltid pippi' på Casinoteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1947-09-04/238/9. Läst 13 september 2020.
- ^ Wenner (2 september 1948). ”Teater Musik Film: Casino: 'Oh!'”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1948-09-02/237/9. Läst 13 september 2020.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 30. 29 september 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-09-29/263/30. Läst 5 augusti 2017.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 33. 9 september 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-09-09/244/33. Läst 4 september 2020.
Vidare läsning
- Haslum, Bengt (1982). "Jag har en liten melodi": en bok om Kai Gullmar. Stockholm: STIM:s informationscentral för sv. musik. Libris 7749380. ISBN 91-85470-44-9
- Persson, Lennart K : Kai Gullmar i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Externa länkar
|
Om sidan
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-06-14 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=84809