Influensa

Ej att förväxla med bakterien Haemophilus influenzae.

Influensa
latin: influenza
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	J10, J11
ICD-9	487
DiseasesDB	6791
Medlineplus	000080
eMedicine	med/1170  ped/3006

Influensa

influensa hästinfluensa svininfluensa fågelinfluensa influensavirus typ A influensavirus typ B influensavirus typ C

Exempel på subtyper av influensavirus typ A

H1N1 H1N2 H2N2 H3N2 H3N8 H5N1 H7N3 H7N7

Influensa är en infektionssjukdom orsakad av influensavirus, en grupp virus i familjen ortomyxovirus. Influensa är en sjukdom som ska betecknas som en zoonos, det vill säga en sjukdom som smittar mellan människa och annat djurslag. Influensa i olika former drabbar regelbundet människor och andra djur, främst fåglar, svin och hästar. Influensavirus är som regel artspecifika, men viruset kan förändras genom mutation eller genom att kombinera sig med andra subtyper av influensavirus. Detta gör att de kan överföras från en art till en annan.

Namn

Namnet på sjukdomen är baserat på medeltidslatinets influentia, "att flöda in i". Ordet var ursprungligen en term från astrologin, eftersom dåtidens astrologer antog att himlakropparna producerade flytande ämnen i samband med vissa konstellationer. Dessa ämnen skulle också starkt påverka människor. I början av 1500-talet användes det italienska ordet influenza för första gången i skriven text i samband med en sjukdom som man ansåg var orsakad av inflytandet (ett svenskt ord som lånats in 1749 som översättningslån från latin^[1]) från stjärnor.^[2]

I svensk skrift introducerades ordet influensa 1783, då via italienskans influenza.^[3] Stavningen är än idag den vanliga i exempelvis engelska (vid sidan om kortformen flu), men i vissa språk används andra ord. Ryskans грипп (gripp), efter ordet för heshet (chripu), exporterades bland annat till tyska (die Grippe) och franska (la grippe) och noterades som gripp i svensk skrift 1788, parallellt med influenza.^[4]

Engelskans kortform flu motsvaras på svenska närmast av vardagsförkortningen flunsa eller flunsan.^[5]

Systematik

Influensavirus klassificeras enligt följande:

• Influensavirus typ A - Virus som kan spridas över flera världsdelar och ligger bakom de stora epidemierna (se även pandemi)
• Influensavirus typ B - Virus som får lokal eller regional spridning
• Influensavirus typ C - Virus som bara ger en kraftig förkylning

Subtyper

Influensaviruset typ A delas in i flera subtyper, och klassificeras efter variationen av två olika ytproteiner (antigener) som finns på ytan av viruset. Dessa är hemagglutinin (H) och neuraminidas (N), som vardera finns i 16 respektive 9 varianter, exempelvis H1N1 etc. Detta borgar för minst 144 olika virustyper. Proteinerna påverkar virusets förmåga att tränga in i celler, samt för frigörandet av nya viruspartiklar.

Virusen namnges sedan efter hur de olika typerna av dessa protein kombineras. Det vill säga H1N1 består av den första upptäckta typen av proteinet hemagglutinin, och den första kända typen av proteinet neuraminidas.

Influensavirus hos djur

Influensa finns som permanent smitta med global utbredning hos tre däggdjur.

• människa
• häst se hästinfluensa
• svin se svininfluensa

Influensa förekommer också lokalt eller har förekommit under perioder hos andra djurarter som exempelvis mink, valar, sälar, hundar och katter.

Influensavirus typ A orsakar influensa hos en mängd däggdjur, inklusive människan. Influensavirus typ B är bara kända att orsaka influensa hos människan och sälar, medan Influensavirus typ C bara är känd att orsaka influensa hos människan och grisar.

Alla subtyper av influensavirus typ A förekommer också hos vilda fåglar och då främst hos andfåglar. Detta gör att man också kallar influensa som orsakas av influensvirus typ A för fågelinfluensa.

Influensa hos människan

Influensan ger, efter inkubationstiden på ett par dagar, snabbt kraftiga symptom. Inom ett par timmar kan man gå från fullt frisk till feberfrossa. Hög feber är vanlig, liksom muskelsmärtor och huvudvärk. Hosta förekommer i de flesta fall som ett typiskt symptom. Influensa kan även ge nysningar och rinnande näsa, som en vanlig förkylning gör, men symptomen är mindre uttalade. I allvarligare fall påverkas cirkulationsorganen så att till och med döden kan inträffa.

Efter tre till fem dagar avtar oftast febern. Om febern kommer tillbaka eller kvarstår är det sannolikt komplikationer i form av bakteriella angrepp av streptokocker eller pneumokocker. De ger ofta symptom i form av lunginflammation och problem med mage och tarmar.

Misskötande av sjukdom kan leda till död, främst i kraft av de komplikationer som kan uppstå i kölvattnet av den akuta infektionen. Främst är det då frågan om bakteriell lunginflammation, som är den vanligaste komplikationen. Det är framförallt bland äldre människor som influensa och komplikationer av influensan kan visa sig vara farliga.

Spridning

Spridningen av influensaviruset (den period då en person kan smitta en annan person) börjar dagen innan symtomen uppkommer och virus sprids sedan mellan fem och sju dagar, även om vissa personer kan sprida viruset under längre perioder. Personer som blivit smittade av influensaviruset är som mest smittsamma mellan den andra och tredje dagen efter smittotillfället.^[6] Mängden virus som sprids tycks hänga samman med feber och när kroppstemperaturen är som högst sprids det mest virus.^[7] Barn är mycket smittsammare än vuxna och sprider viruset från strax innan de utvecklar symtom till två veckor efter infektionen.^[6][8] Spridningen av influensa kan beräknas med hjälp av matematiska modeller vilket hjälper till att förutse hur viruset kommer att spridas bland befolkningen.^[9]

Influensa sprids huvudsakligen på tre olika sätt:^[10][11] genom direkt spridning (då en infekterad person nyser och den personens slem kommer direkt in i en annan persons ögon, näsa eller mun); genom luften (då någon andas in aerosol som kommer ut då en smittad person hostar, nyser eller spottar; samt genom att man tar med sin hand antingen på ögonen, näsan eller munnen efter att ha vidrört en yta som blivit kontaminerad eller direkt från en smittad person genom exempelvis ett handslag. Hur viktig de tre olika delarna är i förhållande till varandra vid spridningen av smittan är oklart.^[12][13]

Säsongsinfluensa

Influensa orsakar årligen återkommande epidemier, av vilka vissa får stor spridning globalt och utvecklas till pandemier. Det sker i regel vid spridning av nya influensastammar som människor saknar antikroppar mot.^[14] Läkemedelsverket har i samarbete med Referensgruppen för antiviral terapi (RAV) och inbjudna experter tagit fram behandlingsrekommendationer för den årliga återkommande influensan ("säsongsinfluensan").^[15] Efter de ofta pandemiska utbrotten via nya virusstammar återkommer de under en längre tid via årliga, mindre svåra säsongsinfluensor.^[14]

Under en normal säsongsinfluensa insjuknar en stor del av världens befolkning, av vilka över 300 000 avlider.^[16] Dödligheten i säsongsinfluensa är ofta cirka 1 promille (gällde även influensapandemierna 1957 och 1968),^[17] medan andra pandemier med nya virusstammar har en cirka tio gånger högre dödlighet (gällde 2009 års svininfluensapandemi^[18]). I USA insjuknar årligen mellan 3 och 11 procent, vartill tillkommer cirka 10 procent av befolkningen som smittas utan att få några sjukdomssymptom.^[19]

Ett vanligt år dör några hundra till några tusen personer i Sverige,^[20], säsongen 2017/2018 avled ca 3000 personer av influensa^[21], de flesta inte av själva influensainfektionen utan av följdsjukdomar som lunginflammation, hjärtinfarkt och hjärtsvikt.^[22] Närmare 90 procent av dem som dör är över 75 år.

Influensa säsongen 2020-21

Under vinterhalvåret 2020-21 uteblev säsongsinfluensan över stora delar av norra halvklotet, liksom för övrigt även de andra två säsongsjukdomarna RS-virusinfektionen och vinterkräksjuka. Folkhälsomyndigheten rapporterade endast 29 laboratorieverifierade influensafall i Sverige mot det vanliga antalet, som kan variera mellan 8 000 och 14 000. Det historiskt låga antalet bedöms bero på informationskampanjer och åtgärder mot covid-19, som förändrat människors beteenden med minskad smittspridning som följd^[23].

Influensavaccin

I mitten av februari varje år fattas ett beslut inom Världshälsoorganisationen (WHO) om vilka tre virusstammar nästa säsongs vaccin ska ge skydd för. Beslutet baseras på information som insamlas från nationella smittskyddsorgan och som bearbetats inom regionala WHO-laboratorier för olika världsdelar. Det rör sig alltså om en kvalificerad gissning om vilka stammar som kan utbreda sig fram till nästa influensasäsong på norra halvklotet. Det tar sedan ett halvt år att odla fram tillräckligt stora mängder av det nya vaccinet.

Det finns vissa riskgrupper som anses löpa en större risk att drabbas särskilt allvarligt av en influensasjukdom. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att personer som tillhör någon av följande grupper vaccinerar sig en gång per år mot influensa:

• barn äldre än 6 månader samt vuxna som lider av kronisk hjärtsjukdom, KOL eller annan kronisk lungsjukdom, kronisk njur- eller leversvikt, har svår astma eller annan sjukdom som gör att lungfunktionen eller hostkraften är nedsatt, har diabetes eller har kraftigt nedsatt immunförsvar till följd av en behandling eller sjukdom.
• äldre personer (över 65 år)
• gravida kvinnor (efter vecka 16 av graviditeten)

Anledningen till att just personer över 65 års ålder rekommenderas att årligen vaccinera sig mot influensa är att man vet att vaccinering av personer i denna åldersgrupp är effektiv.^[24]

Symptom vid vaccinering

Vanliga symptom vid influensavaccinering är rodnad, svullnad och ömhet vid injektionsområdet. Det är även vanligt med en allmän lätt sjukdomskänsla. Symptomens tidsperiod skiljer sig mellan olika individer och preparat men kan sitta i upp till två dagar. Om man är allergisk mot ägg ska man prata med den vaccinerande doktorn innan vaccinering. Detta är för att det föreligger risk för en allergisk reaktion då de flesta influensavaccin är odlade i hönsägg. Se FASS för exakt information.

Historia

Den av Hippokrates beskrivna Perinthushostan 412 före Kristus kan vara det första skriftliga omnämnandet av en influensa. En epidemi drabbade romarna under belägringen av Syrakusa 212 före Kristus. Under 800-talet drabbades Karl den stores trupper av "febris italica".

Influensaviruset kan ha förekommit hos människan i tusentals år. Redan Hippokrates beskriver^[25] cirka 400 f.Kr. något som kan ha varit en influensaepidemi.^[26] 1510 kom den första epidemin som någorlunda säkert var influensa (rapporterad från Spanien, Italien, Ungern, Tyskland, Frankrike och England). Minst tre pandemier per århundrade drabbade världen under 1700-, 1800- och 1900-talen. De fyra senaste större pandemierna, Ryska snuvan 1889–92, Spanska sjukan 1918–20, Asiaten 1957–58 samt Hongkonginfluensan 1968–70, uppvisar både likheter och skillnader. De drabbade världen med en initial våg av samtida insjuknanden, som pågick med störst intensitet under sex till åtta veckor, varefter infektionen fortskred i mindre omfattning under flera månader. Influensan återkom sedan i flera vågor.^[27]

Influensaepidemier slår ofta till under vinterhalvåret och varar upp till 16 veckor. En vanlig förklaring till att influensan ofta bryter ut på vintern skulle kunna vara att människan då i större utsträckning vistas tillsammans inomhus. Nyare forskning visar att både luftfuktighet och temperatur också påverkar virusspridningen. Idealiskt väder för influensavirusen är 5 plusgrader och låg luftfuktighet. Kyla och torr luft gör att den som är infekterad alstrar nya virus under längre tid. I kylan stelnar också slemhinnan i näshålan, och näsans flimmerhår som ska hålla inkräktare borta rör sig trögare än vid varmare temperaturer. Hög luftfuktighet och sommarvärme motverkar däremot virusspridning. Den höga lufttemperaturen mjukar upp slemhinnorna, och hög fuktighet gör att virus kapslas in i vätska, något som minskar risken för luftburen smitta.^[28]

Epidemierna får ofta namn efter orten där forskarna identifierat och isolerat viruset. Detta gäller många i nedanstående lista av epidemier/pandemier:

• 1889–1892 – Ryska snuvan (cirka 1 miljon döda)
• 1918–1920 – Spanska sjukan (50–100 miljoner döda)
• 1957–1958 – Asiaten (1–4 miljoner döda)
• 1968–1970 – Hongkonginfluensan (1 miljon döda)

• 2009 – H1N1-pandemin 2009 ("svininfluensan" eller "den nya influensan"; 150000–575000 döda^[29])

Antal döda per år i Sverige

Följande antal personer dog i influensa i Sverige åren 1960 till 1996, enligt dödsorsaksregistret på SCB:^[30]

År	1969	1970	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984	1985	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996
Män	183	133	110	61	77	101	199	345	56	63	26	14	98	12	115	35	110	66	22	120	84	32	26	67	218	85	50	143
Kvinnor	192	126	103	85	107	133	162	462	67	83	46	17	126	19	141	35	128	95	27	171	107	75	42	78	348	111	81	187
Båda könen	375	259	213	146	184	234	361	807	123	146	72	31	224	31	256	70	238	161	49	291	191	107	68	145	566	196	131	330
Pågående influensa- epidemier	Hongkong- influensan						Svininfluensa i USA 1976		Ryska snuvan 77-78

Följande antal personer dog i influensa i Sverige åren 1997 till 2018, enligt socialstyrelsen:

	År	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	Medel
Enligt det öppna dödsorsaksregistret[31]	Män	93	134	208	201	24	80	34	50	71	15	26	13	39	7	25	59	62	26	146	126	199	286	87,5
	Kvinnor	137	224	314	299	44	118	45	58	120	22	33	24	50	5	24	98	90	16	175	120	234	366	118,9
	Båda könen	230	358	522	500	68	198	79	108	191	37	59	37	89	12	49	157	168	42	321	246	433	652	207,1
Med allvarlig bakomliggande orsak[32]	Båda könen			674	620	98	252	141	146	251	60	107
Pågående influensa- epidemier														H1N1-pandemin 2009 "Svin- influensan"

Se även

• Endemi
• Epidemi
• Pandemi
• Pågående epidemier

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Influenza, 13 oktober 2010.

Noter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Influensa.
  Bilder & media
• Influensa Center vid Stanford University
• Länk till Smittskyddsinstitutets influensainformation
• ”Influensa”. 1177.se. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Influensa/. 

Auktoritetsdata • LCCN: sh85066127 • GND: 4022090-4 • HDS: 022714 • NDL: 00569893 • NKC: ph119236