Hédi Fried

Denna artikel handlar om en nyligen avliden person. Uppgifterna i artikeln kan vara inaktuella och komma att ändras. Mallen bör tas bort när uppgifterna är uppdaterade och inga större redigeringar görs i artikeln, det vill säga efter ungefär en vecka. (2022-11)

Hédi Fried
Hédi Fried 2015, på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm på seminariet "Vägen till Förintelsen" med anledning av 70-årsdagen av Fredsdagen i Europa.
Född	15 juni 1924 Sighet,  Rumänien
Död	19 november 2022 (98 år) Bromma, Stockholm, Sverige
Yrke	Författare Psykolog
Framstående priser	Serafimermedaljen Raoul Wallenberg-priset Natur & Kulturs Kulturpris
Webbplats	hedifried.se

Hédi Fried, född Szmuk den 15 juni 1924 i Sighet i Rumänien, död 19 november 2022 i Bromma, Stockholm,^[1] var en svensk författare och psykolog. Hon var känd för sin verksamhet mot rasism och sina böcker där hon lyfte fram sina erfarenheter som en av allt färre^[2] överlevare av Förintelsen.

Biografi

Hédi Fried var av judisk börd. Hon föddes och växte upp i staden Sighet, dagens Sighetu Marmației. Staden ligger i ett landområde som efter första världskriget överfördes från Ungern till Rumänien. År 1928^[3] föddes nobelpristagaren Elie Wiesel i samma stad.

Under andra världskriget överfördes staden Sighet 1940^[3] tillbaka till Ungern, som då styrdes av en fascistisk regim allierad med Nazityskland. Ett judiskt getto etablerades i staden den 18–20 april 1944, efter att Tyskland ockuperat Ungern. Uppskattningsvis 14 000 judar från staden och byarna runtomkring trängdes in i gettot.

En månad senare, den 17–21 maj^[3] (i Frieds fall ibland noterat som 14 maj^[2]) deporterades alla gettots invånare till Auschwitz, där de flesta av dem omedelbart gasades till döds. Frieds båda föräldrar avled antingen på väg till Auschwitz eller i lägret.^[2] Hédi Fried och hennes yngre syster Livia tillhörde dock överlevarna, och de fick därefter tillbringa en tid i Bergen-Belsen^[2] innan de den 15 april 1945 befriades från lägertillvaron av brittiska trupper.^[4] De fördes i juli samma år till Sverige med Röda kors-båten^[2] M/S Rönnskär.

Föreläsande och författarskap

Vid ankomsten till Malmös hamn möttes de före detta lägerfångarna av smörgåsar och varm choklad. Detta stod i skarp kontrast till Frieds liv de senaste åren, som ända sedan de sista åren i Sighet varit utan sådan "lyx".^[4]

Efter ankomsten till Sverige tog Hédi Fried upp sitt skrivande igen. Hon hade sedan tolv års ålder skrivit dagbok, men i lägret fanns inget papper att skriva på. Det återupptagna skrivandet var ett sätt för henne att bearbeta sina erfarenheter, som en sorts självanalys.^[4]

Senare utbildade hon sig till psykolog. Vid sidan av sin yrkesgärning som psykolog har hon under senare delen av sitt liv informerat om sin tid i koncentrationsläger och verkat mot rasism.^[2] Hon har sedan tidigt 1990-tal varit flitig föreläsare kring demokratifrågor och Förintelsen.

Sedan 1992 har hon publicerat ett antal böcker, med texter omkring demokratifrågor och hennes erfarenheter som förintelseöverlevare. Detta inkluderar den lösa trilogin Skärvor av ett liv (1992), Livet tillbaka (1995) och Ett tredje liv (2002), som kretsar kring olika delar av hennes liv. 2003 års Livets pendel är en mer filosofisk betraktelse kring ondskans, lyckans och minnets kännetecken.

2017 kom Frågor jag fått om Förintelsen, där hon besvarar frågor som hon fått från läsare, åhörare från föreläsningar och allmänhet. Två år senare kom Historien om Bodri, en barnbok om ett barn (Hédi), hennes hund (Bodri) och hur deras 1930-tal alltmer hamnar i skuggan av en politiker (Adolf Hitler) som anser att människor inte är lika mycket värda. Illustrationerna är av Stina Wirsén.^[5]

Andra aktiviteter, utmärkelser

I sin verksamhet som författare, demokratiförespråkare och öppenhjärtig förintelseöverlevare har Hédi Fried fått ta emot ett antal priser och utmärkelser. 1998 fick hon Illis Quorum av Sveriges regering och året därpå utmärkelsen Årets europé i Sverige. 2002 blev hon hedersdoktor vid Stockholms universitet, 2015 mottog hon Raoul Wallenbergs pris och fyra år senare Serafimermedaljen.^[2]

År 2015 var Fried värd för Sommar i P1.^[6]

Efter ett möte mellan Fried och Ulf Kristersson, strax innan valet 2018, citerade Dagens Nyheter Fried med "Han bedyrade att han aldrig, aldrig kommer gå med på något samröre med SD."^[7][8] Kristersson skrev senare att han hade misstolkats,^[9] vilket Fried höll med om.^[10][11]

Död

Fried avled den 19 november 2022, 98 år gammal.^[12][13][14]

Bibliografi

• 1992 – Skärvor av ett liv. Vägen till och från Auschwitz, Natur & Kultur, ISBN 91-27-02963-8
• 1995 – Livet tillbaka, Natur & Kultur, ISBN 91-27-05353-9
• 2002 – Ett tredje liv: från jordbävning i själen till meningsfull tillvaro, Natur & Kultur, ISBN 91-27-09280-1
• 2003 – Livets pendel. Fragment, erfarenheter, insikter, Lärarhandledning Natur & Kultur, ISBN 91-27-09398-0
• 2017 – Frågor jag fått om Förintelsen, Natur & Kultur, ISBN 978-91-27-15085-0
• 2019 – Historien om Bodri, Natur & Kultur

Utmärkelser

• 1998 – Medaljen Illis Quorum i guld av 8:e storleken^[15]
• 1999 – Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens Eldh-Ekblads fredspris^[16]
• 1999 – Svenska Europarörelsens utmärkelse Årets europé^[17]
• 2000 – Natur & Kulturs kulturpris^[2]
• 2002 – Hedersdoktor vid Stockholms universitet^[2]
• 2015 – Raoul Wallenberg Academys Raoul Wallenberg-priset^[18]
• 2016 – Riddare av Rumänska Stjärnans orden^[19]
• 2017 – Olof Palmepriset från Olof Palmes minnesfond^[20]
• 2017 – Officer av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden^[21]
• 2018 – Stockholm stads hederspris^[22]
• 2018 – Aaron Isaac-priset^[23]
• 2019 – Serafimermedaljen för synnerligen förtjänstfulla och mångåriga insatser i kampen för demokrati och mänskliga värden.^[24]
• 2019 – Torgny Segerstedts frihetspenna^[25]

Referenser

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Hédi Fried.
  Bilder & media
• Hédi Fried i Libris
• Officiell webbplats