Hunnestadsmonumentet

Hunnestadsmonumentet
R-runan.svg
Hunnestadsmonumentet
SignumDR 282-285 samt den försvunna †DR 286
RAÄ-nr Skårby 7:1
OmrådeSkåne, Sverige
PlaceringKulturen i Lund, Skåne, Sverige
Koordinater55°28′20″N 13°43′32″Ö / 55.47223°N 13.72556°Ö / 55.47223; 13.72556
Tillkomsttid970-1020
Ristad av"Hunnestadsristaren"

Hunnestadsmonumentet var, när det var intakt, Skånes mäktigaste vikingatida monument. Det bestod ursprungligen av åtta stenar, varav två runstenar och tre bildstenar. Monumentet har åtminstone varit känt sedan 1620-talet då det avbildades av Ole Worm inför hans arbete med sitt Monumenta Danica. 1716 var det fortfarande intakt då det avbildades av Magnus Dublar Rönnou. Johan Göransson uteslöt av okänd anledning två av de ristade stenarna i sitt verk Bautil. 1814 fann Nils Henrik Sjöborg monumentet sönderslaget i ett gärde vid Marsvinsholms slott. Bara den mindre runstenen och en bildsten var oskadda. Den större runsten som föreställer en man med yxa har efter hand kompletterats och det senaste fragmentet upptäcktes 1855 cirka 60 meter från den plats där de övriga bitarna hittades. 1874 flyttades de stenar man funnit till en park nära Marsvinsholm för att sedan, 1913, flyttas till Runhallen i Lunds universitets Historiska museum. Idag står de kvarvarande stenarna inomhus i entrén till Kulturen i Lund.[1]

Två av bildstenarna var försvunna, men en av dem, DR 285, återfanns den 16 december 2020 vid en avloppsgrävning i Hunnestad. Bildstenen hittades vid bron över en bäck i Hunnestad, som en av stenarna i ett gammat brofundament. Bildstenen som fortfarande saknas eftersöktes senare utan resultat på brons motsatta sida.[2][3]

Bildstenarna

DR 282 (Hunnestad-sten 1)

En translitterering av inskriften lyder:

ãsburn × ãuk × tumi × þaiR × sautu × stain × þansi × a(f)[t]iR × rui × auk × laikfruþ × sunu × kunu × han[t]aR

Normalisering:

Æsborn auk Tomi þæR søtu stæin þænsi æftiR Roi auk Lækfrøð, sunu Gunnu HandaR

Tolkning:

Esbern och Tomme de satte sten denna efter Roi och Lekfröjd, söner (till) Gunne Hand.

DR 283 (Hunnestad-sten 2)

En translitterering av inskriften lyder:

ãsburn × snti × stain × þansi × aftiR × tuma × sun × kuna × hantaR ×

Normalisering:

Æsborn satti stæin þænsi æftiR Toma, sun Gunna HandaR

Tolkning:

Esbern satte sten denna efter Tomme, son (till) Gunne Hand.

DR 284 (Hunnestad-sten 3)

Bildstenen visar en kvinna som rider på en varg och hon använder ormar som tömmar. Av den anledningen har många tolkat bilden som den mytiska trollkunniga jättinnan Hyrrokkin som dyker upp i Snorres Edda i samband med Balders död.

DR 285 (Hunnestad-sten 4)

Bildstenen visar tillsynes ett större djur.

DR 286 (Hunnestad-sten 5)

Bildstenen föreställde möjligen ett lejon eller en varg, med gapet mot en ansiktsmask eller sammanflätade krans. Möjligen är det Ragnaröks motiv med framställningen av solen som slukas av Fenrisulven. En äldre tolkning är att fjättern Gleipner som skildrades med flätor.[4]

Galleri

Noter

  1. ^ Enoksen, Lars Magnar, Skånska runstenar (Lund 1999), s. 98ff.
  2. ^ TT, Anna Karolina Eriksson / (16 december 2020). ”Grävde avlopp – hittade unikt vikingafynd”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/gravde-avlopp--hittade-unikt-vikingafynd. Läst 16 december 2020. 
  3. ^ Roos, Ida (16 december 2020). ”Försvunnen runsten hittad efter 300 år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/forsvunnen-runsten-hittad-efter-300-ar. Läst 2 januari 2021. 
  4. ^ Källström, Magnus (2016). Bär den norska Vangstenen ett Ragnaröksmotiv?. http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/11101. Läst 21 december 2020. 

Litteratur

Se även

Externa länkar

Information

Het artikel Hunnestadsmonumentet in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-06-14 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=812619