Hudiksvall

För andra betydelser, se Hudiksvall (olika betydelser).

Hudiksvall
Tätort · Centralort
Storgatan
Slogan: Glada Hudik
Land	Sverige
Landskap	Hälsingland
Län	Gävleborgs län
Kommun	Hudiksvalls kommun
Distrikt	Hudiksvalls distrikt, Hälsingtuna distrikt, Idenors distrikt
Koordinater	61°43′44″N 17°6′44″Ö / 61.72889°N 17.11222°Ö / 61.72889; 17.11222
Area
- tätort	1 326 hektar (2018)[4]
- kommun	4 524,18 km² (2019)[1]
Folkmängd
- tätort	16 570 (2020)[3]
- kommun	37 587 (2021)[2]
Befolkningstäthet
- tätort	12,496 inv./hektar
- kommun	8 inv./km²
Grundad	1582
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Hudiksvall
Tätortskod	T7120[5]
GeoNames	2704613
Ortens läge i Gävleborgs län
Se kartdata överlagrat på... Google Kartdata
Wikimedia Commons: Hudiksvall
SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata

Hudiksvall är en tätort och centralort i Hudiksvalls kommun, i landskapet Hälsingland och regionen Gävleborg.

Hudiksvall ligger längs kusten, längst inne i Hudiksvallsfjärden, vid E4 cirka 80 km söder om Sundsvall och cirka 130 km norr om Gävle. Hudiksvall är Sveriges 79:e största tätort, den största tätorten i Hälsingland och den tredje största i Gävleborgs län. Vid SCB:s senaste tätortsindelning år 2015 var invånarantalet 16 081 personer.^[6]

Historia

Från järnåldern har man funnit elva gravhögar. Dessa ligger delvis på ett litet gravfält. Vid sjön Lillfjärden har man funnit grunder efter den äldsta kyrkan. Man har också anträffat rester efter annan bebyggelse kring den äldsta kyrkan. Vidare har kulturlager under mark från den äldsta staden grävts ut. Ett flertal runstenar finns i området, Lista över Hälsinglands runinskrifter.

Staden Hudiksvall grundades 1582 av Johan III genom hopslagning av byarna Hudik och Vallen vid Hornåns mynning i Lillfjärden. Namnet "Hvdigsval" finns dock redan utmärkt på Carta Marina, den äldsta kartan över Norden, som trycktes i Venedig 1539. Då hade platsen länge varit en hamnplats med marknader och en knutpunkt i det nord-sydliga kommunikationsnätet. Spår av den första bebyggelsen är nästan helt förlorade.

Under början av 1600-talet flyttades staden, men det finns vitt skilda uppfattningar om vad detta berodde på och exakt när det skedde. Ett brev från 1615 anger att utflyttning skedde och att rådhuset hade rivits. En annan teori är att staden återuppbyggdes och flyttades som ett led i Gustav II Adolf stadsgrundningar från och med 1620-talet. 1622 finns ett kungligt beslut om att flytta staden och en kungsgård anlades. Stadsplanen med rutnätsmönster har troligen utförts av Olof Bure men den uppgiften är mycket osäker. Av den äldre stadsbilden finns Fiskarstan och östra stadskärnan; Rådhusparken var torgplats, lägena för Marknadsgatan, Fiskaregatan och Långgatan är desamma. Flera planer på att göra gatorna rakare strandade.^[7]

Fiske, sjöfart, handel och hantverk var huvudnäringar. Den nya staden omgavs av ett tullstaket på land och en tullbom mot sjösidan. Liksom många andra städer i Norrland och Finland under 1600- och 1700-talet påverkades även Hudiksvall av det bottniska handelstvånget.

Hudiksvall har härjats av bränder åtskilliga gånger, bland annat 1670, 1714, 1792 och 1879.^[8] Den mest omfattande branden anlades 1721 av ryssar. Endast kyrkan och en enda liten stuga, Rysstugan, kom att stå kvar efter den branden. Staden fick en ny stadsplan 1792 vid återuppbyggnaden efter ytterligare en storbrand. I östra delen av staden genomfördes då rätvinkligt rutnätsmönster, men de delar som inte brunnit fick behålla sitt tidigare utseende. De västra delarna reglerades med en stadsplan år 1823.^[9]

Under 1800-talets sista hälft myntades uttrycket "Glada Hudik", till följd av träpatronernas livliga fester och stadens stora sällskapsliv.

Administrativa tillhörigheter

Hudiksvalls stad omslöts av Idenors socken och Hälsingtuna socken där också delar av ortens bebyggelse kom att ligga. Före bildandet av staden 1582 låg Hudiksvall i Hälsingtuna socken. Vid kommunreformen 1862 blev staden en stadskommun och för socknarna inrättades landskommuner. Åviks municipalsamhälle inrättades 23 november 1906 i de två landskommunerna och denna utbröts ur landskommunerna 1911 och uppgick då i stadskommunen. I stadskommunen uppgick 1952 Idenors socken/landskommun och 1965 Hälsingtuna socken/landskommun med 1952 varefter Hudiksvalls bebyggelsen bara upptog en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Hudiksvalls stad i Hudiksvalls kommun med Hudiksvall som centralort.^[10]

I kyrkligt hänseende hörde orten före 2002 till Hudiksvalls församling med mindre delar i Hälsingtuna församling och Idenors församling. Från 2002 tillhörde orten Hudiksvall-Idenors församling med delar från 2010 i Hälsingtuna-Rogsta församling. Och från 2014 till den sammanslagna Hudiksvallsbygdens församling.^[11][12]

Orten ingick till 1945 i domkretsen för Hudiksvalls rådhusrätt, därefter till 1948 i Hudiksvalls, Forsa och Bergsjö tingslag, för att därefter till 1971 ingå i Norra Hälsinglands domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Hudiksvall i Hudiksvalls domsaga.^[13]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Hudiksvall 1950–2015[14][15]
År			Folkmängd	Areal (ha)
1950			8 756
1960			11 961
1965			12 667
1970			14 351
1975			15 004
1980			14 675
1990			14 949	987
1995			15 395	971
2000			14 996	971
2005			14 850	971
2010			15 015	1 008
2015			16 081	1 299
Anm.: Sammanvuxen med Sanna 1970 och med Maln, Hede och Sörrå, Måsta och Björka 2015.

Ortnamnet

År 1560 stavades ortnamnet Hoffvidvickzvaldh, vilket i sig har bynamnet Hudik, som ursprungen bestod av ordet Huvudvik, vilket är ett namn på nuvarande Lillfjärden. Efterledet vall åstyftar vall = "grässlänt". Namnet betyder Hudiks del av vallen.

Geografi

Av tätorten ligger stadsdelarna Djuped, Sandvalla, Sanna, Håstahöjden, Håsta samt Visvall i området för Hälsingtuna socken och Förorten Idenor inom Idenor sockenområde.

Tätorten genomkorsas av Ostkustbanan. Dellenbanan utgår från Hudiksvall mot Ljusdal. Området ligger kring den inre delen av Hudiksvallsfjärden. Europaväg 4 passerar utanför tätorten.

Det var i Hudiksvall, tillsammans med Kalmarsund, som man först började plantera ut Kanadagåsen i Sverige på 1930-talet. Under vår och sensommar kan man vid Lillfjärden observera ett stort antal av en av Sveriges mest sällsynta fåglar, fjällgåsen, som valt denna lilla sjö mitt i en tätort som rastplats.

Stråsjöleden, en av många pilgrimsleder till Nidaros, börjar i Hudiksvall. Leden går till Storsjö, där den sedan uppgår i Jämt-Norgevägen.

Öar och skärgård

Helt avskiljt från tätorten ligger öarna Agön, Drakön, Olmen, Kråkön och Bålsön i Bottenhavet.

Bålsön ligger utanför Hornslandet, vilket tillhör Rogsta församling. Bålsösundet avskiljer ön från fastlandet. Bålsö fiskeläge ligger på ön, som i övrigt är en del av Bålsöns naturreservat.

Agöarkipelagen ligger i sydost och gränsar till Njutånger socken i väster. Sockengränsen mellan Njutånger och Hudiksvall går i Kråksundet mellan Innerstön (i Njutånger) och Kråkön (i Hudiksvall). Emellerid ligger Lindmansudden på Innerstön samt Granskären i Hudiksvalls stad. Den största ön, Agön, samt Kråkön ingår i Agön-Kråköns naturreservat medan den däremellan liggande mindre Drakön ingår i Drakön-Tihällarnas naturreservat.

Trossamfund

I Hudiksvall finns Svenska kyrkan med Hudiksvall-Idenors församling och Hudiksvalls kyrka, Katolska kyrkan med Jesu Hjärtas katolska kapell i Sörforsa^[16], Pingstkyrkan med Höglidenkyrkan ^[17] samt Missionskyrkan^[18] och Baptistkyrkan^[19].

Idrott och motion

Tre motionsspår finns på olika sidor av stan, på väster vid Fridhem, i norr strax ovanför gymnasiet, och i öster vid Björkberg, varav den östra har stått som värd för SM i längdskidor ett antal gånger, senast i januari 2005. I västra delen av staden finns också en skidbacke, Hede Vid norra infarten ligger Hagmyrens travbana.

I centrum finns ett badhus med gym, solarium och inomhushall. 1939 byggdes Glysisvallen med fotbollsplan, läktare, löparbanor och hockeyrink. 1989 fick Hudiksvall där sin första ishockeyhall och 2007 anlades även en konstgräsplan på Glysisvallen. 1999 fick Hudiksvall också en stor och modern inomhushall i det f.d. såghuset på industriområdet Håstaholmen, det som på 1960-talet var norra Europas största sågverk.

Flera idrottsföreningar finns, Strands IF, fotbollslaget Hudiksvalls Förenade Fotboll (HUFF), hockeylaget HHC och innebandylaget Hudik/Björkberg IBK. Framgångsrikast på senare år är Hudiksvalls IF:s skidsektion vars sprintåkare Björn Lind vann två OS-guld i Turin 2006. I vinter-OS 2010 i Vancouver vann Daniel Richardsson OS-guld i stafett och upprepade detta vid OS 2014 i Sotji. Där vann han också brons på 15 km. Vasaloppet 2010, 2011 och 2012 vanns av Jörgen Brink.

Kända personer från Hudiksvall

se även Personer från Hudiksvall

• Jens Ahlbom, bilderboksillustratör
• Alfred Berg, anförare för Lunds Studentsångförening, director musices vid Lunds universitet
• Erik Brodén, musiker
• Tomas Brolin, fotbollsspelare
• Py Bäckman, musiker, textförfattare
• Rolf Engströmer, möbeldesigner och inredningsarkitekt
• Henny Fager, politiker
• Lars Ragnar Forssberg, journalist
• Elisabeth Frisk, skådespelare
• Ragnar Frisk, regissör
• Kjell E. Genberg, deckarförfattare
• Oskar Gyllenhammar, musiker
• Zilas Görling, jazzmusiker
• Eira Hellberg, författare
• Sigge Hill, artist
• Oskar Humlebo (Moto Boy), musiker
• Gösta Hådell, musiker
• Agi Lindegren, arkitekt
• Barbro Lindkvist, gitarrist
• Mats Melin, skådespelare
• Jan-Olov Nyström, författare
• Johan Persson, musiker
• Hjalmar Peters, skådespelare
• Noomi Rapace, skådespelare
• Daniel Richardsson, längdskidåkare
• Jonas Sima, journalist
• Agneta Sjödin, författare, programledare
• Agneta Enström, författare, skribent
• Gösta Skoglund, politiker
• Anita Strandell, sångerska
• Fredrik Sundfors, fotbollsspelare
• Anders Sundström, politiker, f.d. minister, VD i Folksam
• Hans Vestberg, f.d. VD och koncernchef för Ericsson
• Anders Wesström, tonsättare
• Eric Westberg, kompositör
• Karl-Erik Mattsson, kompositör och musiker
• Pär Johansson, Grundare av Glada Hudik-teatern
• Erik Myrlund, programledare
• Eric Sundin, entreprenör, grundare av Sundins skidor och HIAB.
• Sverker Martin-Löf, VD SCA och Modo, ordförande Industrivärlden. Vice ordförande Ericsson. Flertalet gånger näringslivets mäktigaste man.^[20]

Se även

• Glada Hudik-teatern
• Hudiksvalls distrikt
• Hälsingtuna distrikt
• Idenors distrikt
• Hudiksvalls församling
• Lista över fasta fornminnen i centrala Hudiksvall (för omfattning av detta område, se Hudiksvalls stad#Sockenkod)

Noter

Externa länkar

• Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

• Wikimedia Commons har media som rör Hudiksvall.
  Bilder & media
• Hudiksvalls hembygdsförening
• Kulturbyggnader i Söderhamn och Hudiksvall

v • r Hudiksvalls kommun i Gävleborgs län Distrikt Bjuråker · Delsbo · Enånger · Forsa · Hudiksvall · Hälsingtuna · Hög · Idenor · Njutånger · Norrbo · Rogsta Tätorter Delsbo · Enånger · Fredriksfors · Friggesund · Hudiksvall · Iggesund · Njutånger · Näsbyn · Näsviken · Sörforsa Småorter Bjuråker · Edsta · Finnflo · Fiskeby · Hamre · Håcksta · Hålsjö · Johannesberg · Lindefallet · Lingarö · Malsta · Mellanbyns fritidsområde · Mikje · Nordenholm · Norrbobyn · Rogsta · Saltvik, Nätvik och Enoksnäs · Smälsk · Storbyn · Svedja · Trogsta · Ulvsta · Via och Bro · Vik · Vintergatans fritidsområde · Välsta · Västansjö · Åsak och Hjortsta · Ängebo och Ståläng Övriga orter Arnöviken · Borka · Brännås · Gammelsträng · Hedvigsfors · Hede · Hållsta · Idenor · Maln · Strömbacka

v • r Stationer längs Ostkustbanan Sundsvall C – Gnarp – Hudiksvall – Iggesund – Söderhamn – Ljusne – Gävle C – Tierp – Uppsala C – Knivsta – Märsta – Stockholm C För lokaltågsstationer, se Upptåget och Stockholms pendeltåg.