Hastighetsåkning på skridskor

Hastighetsåkning på skridskor
	Tävlingsscen från Nederländerna 2006
Högsta förbund	ISU
Först utövad	Europa
Egenskaper
Kontaktsport	Nej
Könsmixad	Nej, separata tävlingar
Kategorisering	Skridskosport; Vintersport
Utrustning	Skridskor
Spelplats	Inomhus, skridskobana (oftast utomhus till 1980-talets slut-1990-talets början)
OS	1924

Hastighetsåkning på skridskor, eller skridskolöpning (äldre benämning), är en idrottsgren på is med skridskor. Sporten går ut på att deltagarna skrinnar en förutbestämd sträcka så snabbt som möjligt. Tidigare tävlade man ofta på utomhusbanor även på världsnivå, till exempel spolades is på Nya Ullevi, vilket var världens första konstfrusna 400 m-bana för hastighetsskridsko. Sedan slutet av 1980-talet hålls dock de flesta större tävlingar i inomhushallar. Numera går nästan samtliga internationella mästerskap inomhus. Sverige saknar komplett inomhushall för hastighetsskridsko. Dock är banan i Ruddalens idrottscentrum, där VM gick 2003, nästan helt inbyggd.

Banan

Skridskobana är en isbelagd rundsträcka som har oval form. Sträckan är delad i två tävlingsbanor med 25 respektive 29 m radie (varianter förekommer). Ett varv med en ytter- och en innerkurva är 400 meter långt. I Sverige förekommer även banor som är 333 1/3 m och 250 m i omkrets. Den senare får plats inom ramen för en bandyplan. Två deltagare tävlar som regel samtidigt. De tävlande växlar banor på bortre långsidan på varje varv utom det första varvet vid tävling på 1 000 och 1 500 m. Avståndet mellan de tävlande jämförs således alltid bäst varje varv på upploppet. Vid växling av bana har den som kommer från innerbanan ansvaret för växlingen och får inte på något sätt hindra tävlande som kommer från ytterbanan.

Internationella tävlingar

I VM och EM allround tävlar herrarna på distanserna 500 och 5 000 m första dagen och 1 500 och 10 000 m andra dagen. Damernas distanser är 500 och 3 000 m första dagen och 1 500 och 5 000 m andra dagen. Då tävlingarna avgörs i Holland händer det att tävlingarna fördelas på tre tävlingsdagar. Endast de tolv bästa efter tre distanser får deltaga på den avslutande längsta distansen.

I tävlingar om VM för sprinters tävlas det på sträckorna 500 och 1 000 m båda dagarna. EM förekommer inte för sprinters. Här får alla startande fullfölja alla fyra distanserna.

I OS tävlas det på distanserna 2x500, 1 000, 1 500, 3 000 (endast damer), 5 000 och 10 000 m (endast herrar) samt förföljelselopp 6 varv för damer och 8 varv för herrar. År som det inte är OS tävlas det i ett distans-VM på samma sträckor. Vid tävlingar över 2x500m ska de tävlande byta banor så att den som startar på innerbanan i första loppet startar på ytterbanan i andra loppet på samma sträcka och vice versa.

I världscupen förekommer tävlingar på 100 m. Vid förföljelselopp startar två tremannalag på var sin långsida och kör sex respektive åtta varv för damer respektive herrar. Man använder då bara den inre tävlingsbanan.

Nationella tävlingar

Sverige är ensamt om i världen att tävla i stafett på Hastighetsskridskor. När tävlingsformen infördes 1920 var distansen 5x1 000 m fram till och med 1980. Efter några års varierande har det tävlats på 3x1 000 m sedan 1986. Ungdomar i Sverige tävlar även på 300 m och ungdomar i Norge på 400 m.

Poängberäkning vid sammanlagd tävling

I alla sammanlagda tävlingar adderas tiden i sekunder per 500 m på varje distans. Det vill säga att tiden i sekunder på 1 500 m divideras med tre och tiden i sekunder på 3 000 m divideras med sex osv. Den som därvid erhåller den lägsta poängsumman vinner.

Lottning / Parsammansättning

Inför de två första sträckorna rangordnas de tävlande i grupper efter tidigare uppnådda resultat på respektive sträcka. Lottning av par sker sedan gruppvis. Den grupp med de sämsta kvalificeringstiderna startar först och de med de bästa tiderna sist. Andra dagen sker parsammansättning efter uppnådda resultat dittills under tävlingen. På sprintertävlingar tas även hänsyn till vilken bana man startat på så att man får starta på den andra banan på respektive sträcka andra dagen.

Starten / Målet

Tävlande skall vara helt stilla mellan kommandot ”färdiga” och innan skottet kommer. Den som gör den andra felstarten diskvalificeras oavsett vem som gjort den första. Felstart kan till exempel bero på att man inte stått stilla eller att man tagit för god tid på sig att komma i färdigställning. Tävlande får ha en eller båda händerna i isen vid start, men alla delar som rör isen måste vara helt bakom startlinjen.

När man införde Sprinter-tävlingar i början av 70-talet beslöt man sig för att flytta målet för 1 000 m till mitt på upploppssidan. Detta för att slippa få starten precis i början av en kurva. Där har man nu också lagt start och mål för förföljelselopp. För alla övriga distanser är målet i slutet av upploppet.

Utrustning

Klappskridsko

Skridskon för hastighetsåkning är naturligtvis det viktigase redskapet i sporten. Den har sett mer eller mindre lika ut från slutet av 1800-talet till 1996. Skridskobladet är längre än för de skridskor som används för ishockey och konståkning och själva skon är låg, ännu lägre än för bandyskridskor. Experiment med stålet och kängan har gjorts för att få något som dels har minsta möjliga friktion mot isen och dels ger bästa tänkbara stöd trots den låga skon. Det var dock när holländarna började med klappskridskon, som innebär att hälen är lös likt en längdskida, som resultaten började förbättras påtagligt. Redan innan säsongen 1996/97 var slut hade hela skridskoeliten gått över till den nya modellen.

Den stora vinsten med klappskridskon är att varje skär blir något längre men framför allt att när tröttheten sätter in så bromsar inte bristande teknik farten lika mycket.

Kläder

Förutom skridskorna, har åkarna särskilda tävlingsdräkter som är utformade för att ge så lite luftmotstånd som möjligt, overaller i kroppsnära spandextyg som täcker hela kroppen inklusive delar av händerna och huvudet utom ansiktet.

Herrar

500 m	33,98	Pavel Kulizjnikov	Ryssland	Salt Lake City i Förenta staterna	20 nov 2015
2x500 m	68,26	Ronald Mulder	Nederländerna	Calgary i Kanada	25-26 feb 2017
1 000 m	1.06,42	Shani Davis	USA	Salt Lake City i Förenta staterna	7 mar 2009
1 500 m	1.41,02	Denis Juskov	Ryssland	Salt Lake City i Förenta staterna	9 dec 2017
3 000 m	3.37,28	Eskil Ervik	Norge	Calgary i Kanada	5 nov 2005
5 000 m	6.01,56	Nils van der Poel	Sverige	Salt Lake City i Förenta staterna	3 dec 2021
10 000 m	12.30,74	Nils van der Poel	Sverige	Peking i Kina	11 feb 2022
Sprintkombination	136,065	Kai Verbij	Nederländerna	Calgary i Kanada	25-26 feb 2017
Liten kombination	146,365	Erben Wennemars	Nederländerna	Calgary i Kanada	13 augusti 2005
Allroundkombination	145,742	Shani Davis	USA	Calgary i Kanada	18-19 mar 2006
Förföljelselopp (åtta varv)	3.35,60	Jan Blokhuijsen Sven Kramer Koen Verweij	Nederländerna	Salt Lake City i Förenta staterna	16 nov 2013

Damer

500 m	36,80	Lee Sang-Hwa	Sydkorea	Calgary i Kanada	20 jan 2013
2x500 m	73,55	Nao Kodaira	Japan	Calgary i Kanada	26 feb 2017
1 000 m	1.12,09	Nao Kodaira	Japan	Salt Lake City i Förenta staterna	10 dec 2017
1 500 m	1.50,85	Heather Richardson-Bergsma	USA	Salt Lake City i Förenta staterna	21 nov 2015
3 000 m	3.53,34	Cindy Klassen	Kanada	Calgary i Kanada	18 mar 2006
5 000 m	6.42,66	Martina Sábliková	Tjeckien	Salt Lake City i Förenta staterna	18 feb 2011
10 000 m	13.48,33	Martina Sábliková	Tjeckien	Calgary i Kanada	15 mar 2007
Sprintkombination	146,390	Nao Kodaira	Japan	Calgary i Kanada	25-26 feb 2017
Minikombination	155,576	Cindy Klassen	Kanada	Calgary i Kanada	15-17 mar 2001
Allroundkombination	154,580	Cindy Klassen	Kanada	Calgary i Kanada	18-19 mar 2006
Förföljelselopp (sex varv)	2.50,87	Ayano Sato Miho Takagi Nana Takagi	Japan	Salt Lake City i Förenta staterna	8 dec 2017

Historia

Den första allmänna tävlingen i Sverige hölls på Djurgårdsbrunnsviken 26 feb 1882. Internationella Skridsko Unionen (ISU) bildades i Scheweningen samma år. I detta deltog svensken Viktor Balck som också blev dess ordförande 1895-1924. Sverige representerades i ISU vid starten av Stockholms Allmänna Skridskoklubb.

Första VM på skridskor gick 1893 i Amsterdam med Jaap Eden från Nederländerna som segrare. Första EM gick i Berlin 1893 med svensken Rudolf Ericsson som segrare. Redan 1894 arrangerade Sverige VM för första gången. Det gick på Neglingeviken i Saltsjöbaden.

Svenska skridskoförbundet bildas 1904.

De första åren på 1900-talet utövades skridskosporten uteslutande på sjöisar. 1908 flyttade sporten upp på land, till bland andra Östermalms IP.

Första VM för damer gick i Stockholm 1936 med Kit Klein från USA som segrare och Södermalms IK:s Lissa Bengtson på 13:e plats.

1959 invigdes världens första konstfrusna 400 m-hastighetsbana på Ullevi.

Första allround-EM för damer gick 1970 i Heerenveen med Nina Statkevitj från Sovjetunionen som segrare.

Första sprinter-VM för både herrar och damer gick 1972 i Eskilstuna med Leo Linkovesi från Finland och Monika Pflug från Västtyskland som segrare.

Hastighetsåkning på skridskor ingår sedan 1924 i de olympiska vinterspelen. För damer sedan 1960. 1988 i Calgary var första gången skridskotävlingarna vid OS gick inomhus och alltsedan 1994 i Hamar har det fortsatt så.

Till OS i Calgary 1988 byggdes den första inomhusarenan med 400 m-bana. Och nu tog utvecklingen en ordentlig fart. Några år senare följde klappskridskon och man kan med fog påstå att sporten har helt andra förutsättningar än tidigare även om grundidén är densamma, att ta sig runt en isoval så fort som möjligt. 1996 på hösten börjar några damer i Holland att köra på klappskridskon. Innan vintern 1997 är slut har samtliga i eliten gått över till dessa. Och en ny rekordslakt tar sin början.

Sedan 1990 avgörs allround-EM i ett gemensamt arrangemang för herrar och damer.

Det första distans-VM för både herrar och damer gick i Hamar 1996. Sedan 1996 i Inzell avgörs herrarnas och damernas allround-VM som ett gemensamt arrangemang. Sprinter-VM har alltid varit gemensamt.

Första gången det tävlades i förföljelselopp på OS var i Turin 2006 med italienska herrarna och tyska damerna som segrare. VM har arrangerats sedan 2005.

Svenska segrare

Allround-VM

1955	Moskva	Sigvard Ericsson
1963	Karuizawa	Jonny Nilsson
1973	Deventer	Göran Claeson*

*Göran Claeson blev amatörernas mästare, när världens 16 bästa åkare tecknat kontrakt med ISSL, där åkarna belönades ekonomiskt. Världsmästare blev den som dominerat sporten under många år - Ard Schenk, som då också var innehavare till många (de flesta) världsrekorden.

Distans-VM

2021 Heerenveen 5000m Nils van der Poel

2021 Heerenveen 10000m Nils van der Poel

Sprinter-VM

1976	Västberlin	Johan Granath

OS

1948	S:t Moritz	10 000 m	Åke Seyffarth
1956	Cortina	10 000 m	Sigvard Ericsson
1964	Innsbruck	10 000 m	Jonny Nilsson
1968	Grenoble	10 000 m	Johnny Höglin
1984	Sarajevo	5 000 m	Tomas Gustafson
1988	Calgary	5 000 m	Tomas Gustafson
1988	Calgary	10 000 m	Tomas Gustafson
2022	Peking	5 000 m	Nils van der Poel
2022	Peking	10 000 m	Nils van der Poel

Allround-EM

1893	Berlin	Rudolf Ericsson
1907	Davos	Mauritz Öholm
1908	Klagenfurt	Mauritz Öholm
1947	Stockholm	Åke Seyffarth
1955	Falun	Sigvard Ericsson
1973	Grenoble	Göran Claeson
1974	Eskilstuna	Göran Claeson
1982	Oslo	Tomas Gustafson
1988	Den Haag	Tomas Gustafson

Svenska världsrekord

1891	500 m	50,8	Oscar Grundén	Stockholm
1894	10 000 m	19.22,8	Frithjof Ericsson	Stockholm
1941	5 000 m	8.13,7	Åke Seyffarth	Davos
1942	3 000 m	4.45,7	Åke Seyffarth	Davos
1963	5 000 m	7.34,3	Jonny Nilsson	Karuizawa
1963	10 000 m	15.33,0	Jonny Nilsson	Karuizawa
1963	Allround komb	178,447	Jonny Nilsson	Karuizawa
1963	3 000 m	4.27,6	Jonny Nilsson	Tolga
1965	5 000 m	7.33,2	Jonny Nilsson	Oslo
1969	Allround komb	171,758	Göran Claeson	Inzell
1970	500 m	38,9	Hasse Börjes	Davos
1970	500 m	38,87	Hasse Börjes	Medeo
1970	500 m	38,46	Hasse Börjes	Inzell
1972	Sprint komb	163,300	Hasse Börjes	Kongsberg
1972	500 m	38,0	Hasse Börjes	Inzell
1982	10 000 m	14.23,59	Tomas Gustafson	Oslo
1988	10 000 m	13.48,20	Tomas Gustafson	Calgary
2021	10 000 m	12.32,95	Nils van der Poel	Heerenveen
2021	5 000 m	6.01,56	Nils van der Poel	Salt Lake City
2022	10 000 m	12.30,74	Nils van der Poel	Beijing

Allround-SM

1895	Stockholm	Frithiof Ericsson	Stockholms AF
1896	Stockholm	Frithiof Ericsson	SASK
1897	Stockholm	Ernst Westling	Norrköpings SS
1902	Göteborg	David Jahrl	AIK
1904	Stockholm	Birger Carlsson	Djurgårdens IF
1906	Göteborg	Mauritz Öholm	SASK
1907	Stockholm	Mauritz Öholm	SASK
1908	Falun	Mauritz Öholm	AIK
1909	Stockholm	Mauritz Öholm	SASK
1910	Falun	Mauritz Öholm	SASK
1911	Västerås	Otto Andersson	IFK Nyköping
1912	Nyköping	Otto Andersson	IFK Nyköping
1913	Stockholm	Petrus Axelson	SASK
1915	Stockholm	Paul Zerling	SASK
1931	Eskilstuna	Ingvar Lindberg	Eskilstuna IK
1932	Stockholm	Gunnar Almer	Södermalms IK
1933	Eskilstuna	Ingvar Lindberg	Eskilstuna IK
1934	Stockholm	Gustaf Gabeling	Södermalms IK
1963	Uppsala	Ivar Nilsson	IK Wega
1964	Göteborg	Jonny Nilsson	Bofors CK
1965	Vänersborg	Jonny Nilsson	Bofors CK
1966	Örnsköldsvik	Jonny Nilsson	IK Wega
1967	Eskilstuna	Jonny Nilsson	IK Wega
1968	Karlstad	Johnny Höglin	Karlstad SK
1969	Eskilstuna	Göran Claeson	Södermalms IK
1970	Uppsala	Göran Claeson	Södermalms IK
1971	Strömsund	Göran Claeson	Södermalms IK
1972	Göteborg	Göran Claeson	Södermalms IK
1973	Stockholm	Göran Claeson	Södermalms IK
1974	Karlstad	Göran Claeson	Södermalms IK
1975	Kiruna	Göran Claeson	Södermalms IK
1976	Rättvik	Lennart Carlsson	IK Wega
1977	Örnsköldsvik	Jan Junell	IFK Rättvik
1978	Stockholm	Tomas Gustafson	Eskilstuna IK
1980	Eskilstuna	Ulf Ekstrand	IK Wega
1981	Göteborg	Jan Junell	IFK Rättvik
1982	Karlstad	Tomas Gustafson	Eskilstuna IK
1983	Sala	Tomas Gustafson	SK Pollux
1986	Hagaström	Tomas Gustafson	Eskilstuna IK
1987	Askersund	Joakim Karlberg	IK Wega
1988	Eskilstuna	Tomas Gustafson	Eskilstuna IK
1989	Strömsund	Tomas Gustafson	Eskilstuna IK
1990	Sala	Tomas Gustafson	Eskilstuna IK
1991	Strömsund	Tomas Gustafson	Eskilstuna IK
1992	Göteborg	Per Bengtsson	IFK Sala
1993	Sundsvall	Jonas Schön	SK Pollux
1994	Karlstad	Jonas Schön	SK Pollux
1995	Karlstad	Jonas Schön	SK Pollux
1996	Göteborg	Jonas Schön	SK Pollux
1997	Eskilstuna	Jonas Schön	SK Pollux
1998	Stockholm	Sebastian Falk	Sandvikens SK
1999	Sundsvall	Johan Röjler	SK Winner
2000	Göteborg	Johan Röjler	SK Winner
2001	Sundsvall	Sebastian Falk	Sandvikens SK
2002	Sandviken	Sebastian Falk	Sandvikens SK
2003	Stockholm	Johan Röjler	SK Winner
2004	Hagaström	Johan Röjler	SK Winner
2005	Hagaström	Johan Röjler	SK Winner
2006	Göteborg	Sebastian Falk	Sandvikens SK
2007	Stockholm	Johan Röjler	SK Winner
2008	Göteborg	Johan Röjler	SK Winner
2009	Hagaström	Johan Röjler	SK Winner
2010	Stockholm	Johan Röjler	SK Winner
2011	Sundsvall	Johan Röjler	SK Winner
2012	Östersund	Johan Röjler	SK Winner
2013	Stockholm	David Andersson	SK Trollhättan
2014	Uppsala	David Andersson	SK Trollhättan
2015	Göteborg	David Andersson	SK Winner
2016	Göteborg	David Andersson	SK Winner
2017	Stockholm	Nils van der Poel	SK Trollhättan

Se även

Källor

Tävlingsregler för International Skating Union
Svensk Skridsko 2007
Södermalms IK:s jubileumsskrift 2002
Evert Stenlund
40 år på skridskor

Externa länkar

Jonny Nilsson nybliven världsmästare 1963 berättar Sveriges Radio Värmland