| Göta kanal
|
|
|
|
|
v • r
|
|
|
m
|
Sluss
|
|
|
|
Trollhätte kanal/Göta älv
|
|
|
|
Vänern
|
|
|
|
   
|
|
|
2,9
|
Sjötorp 1
|
|
|
4,8
|
Sjötorp 2-3(dubbelsluss)
|
|
|
4,8
|
Sjötorp 4-5(dubbelsluss)
|
|
|
2,4
|
Sjötorp 6
|
|
|
4,6
|
Sjötorp 7-8(dubbelsluss)
|
|
|
|
    
|
|
|
2,9
|
Norrkvarn nedre
|
|
|
2,9
|
Norrkvarn övre
|
|
|
5,1
|
Godhögen(dubbelsluss)
|
|
|
7,5
|
Riksberg(tre slussar)
|
|
|
5,1
|
Hajstorp nedre(dubbelsluss)
|
|
|
5
|
Hajstorp övre(dubbelsluss)
|
|
|
0,2
|
Tåtorp
|
|
|
3,3
|
Forsvik
|
|
|
|
 
|
|
|
|
Vättern
|
|
|
|
 
|
|
|
0,1
|
Motala
|
|
|
15,3
|
Borenshult(fem slussar)
|
|
|
|
Boren
|
|
|
0,2
|
Borensberg
|
|
|
|
|
|
|
5,2
|
Heda(dubbelsluss)
|
|
|
5,3
|
Brunnby(dubbelsluss)
|
|
|
5,5
|
Karl Ludvig Eugéns sluss(dubbelsluss)
|
|
|
4,8
|
Oscarsslussen i Berg(dubbelsluss)
|
|
|
18,8
|
Carl Johans slussar(sju slussar)
|
|
|
|
Roxen
|
|
|
0,8
|
Norsholm
|
|
|
|
|
|
|
2,3
|
Bråttom
|
|
|
3,2
|
Hulta
|
|
|
0,1
|
Klämman
|
|
|
4,7
|
Carlsborg övre(dubbelsluss)
|
|
|
5,1
|
Carlsborg nedre(dubbelsluss)
|
|
|
2,6
|
Mariehov övre
|
|
|
2,1
|
Mariehov nedre
|
|
|
2,4
|
Duvkullen övre
|
|
|
2,3
|
Duvkullen nedre
|
|
|
|
|
|
|
2,4
|
Söderköping
|
|
|
2,3
|
Tegelbruket
|
|
|
3
|
Mem
|
|
|
|
Östersjön
|
Göta kanal är en 190,5 km lång kanal som sedan 1832 löper genom Götaland i Sverige. Därav är 87,3 km grävd och sprängd kanal. Nivåskillnaden är 91,8 m. Tillsammans med Trollhätte kanal och Göta älv bildar Göta kanal en 390 km lång vattenväg tvärs genom Sverige, från Östersjön till Kattegatt. Totalt har kanalen 58 slussar. Den är Sveriges största byggnadsprojekt genom tiderna. Göta kanal är systerkanal till Kaledoniska kanalen i Skottland, som ritades av Thomas Telford som också medverkade i projekteringen av Göta Kanal.
Göta kanal är Sveriges längsta upplevelseområde och idag ett internationellt välkänt besöksmål med mer än tre miljoner besökare årligen.
Historia
Göta kanals skapare Baltzar von Platen (1766-1829).
Del av Göta kanal den 1 mars 1833
Så vitt man vet var biskop Hans Brask den förste som 1525 föreslog en kanal som skulle förbinda Vättern med Vänern och därmed skapa en direkt förbindelse mellan Östersjön och Kattegatt[1] för att slippa Öresundstullen och besvär med Hansan. Den avgörande personen som initiativtagare och pådrivare blev Baltzar von Platen. År 1801 invaldes von Platen i styrelsen för Trollhätte kanal, och med tiden utvecklades hos honom tanken på en samfärdsled mellan Vänern, Vättern och Östersjön. Efter att genom resor studerat de för kanalen aktuella trakterna presenterade han sina tankar 1806 i sin epokgörande Afhandling om canaler genom Sverige. Planerna fick stöd av Gustav IV Adolf, som i februari 1808 beslöt att "i hela dess vidd företaga och fullborda det riksgagneliga ärendet". Den 12 april 1810 fick Baltzar von Platen tillstånd att bygga kanalen.
Kungen gav i uppdrag åt von Platen att tillsammans med den av regeringen inkallade brittiske kanalbyggaren Thomas Telford att närmare utstaka farleden mellan Östersjön och Vänern. Till Sverige hade Telford kommit på kunglig inbjudan 1806 för att tillsammans med sina ingenjörer leda och genomföra projekteringen av Göta kanal. Det var kanalens initiativtagare Baltzar von Platen som tillsammans med sin övermekanikus Samuel Bagge kommit i kontakt med Telford. von Platen, som inte var utbildad ingenjör, fick sedermera genom en omfattande brevväxling med Telford stöd i det fortsatta kanalarbetet. Von Platen var även ordförande i det 1810 bildade kanalbolaget samt ägnade sig, efter att 1812 ha lämnat statsrådet, helt åt kanalverkets fullföljande och stred i flera riksdagsdebatter mot projektets motståndare, vilka blev allt fler i takt med att kostnaderna steg. Han fick se endast kanalens ena hälft, Västgötalinjen, öppnas för trafik (september 1822).
I maj 1810 togs de första spadtagen vid Motala och Forsvik. Med hjälp av ett förberedande förslag av vattenbyggaren Daniel af Thunberg från 1780-talet[2], som i stort sett följdes av Thomas Telford, stakades kanalen ut. Den var tänkt att göra det möjligt för de fartyg som annars var tvungna att färdas genom Öresund eller danska vatten - och därmed även betala Öresundstullen till Danmark för att ta sig mellan Kattegatt och Östersjön – att istället kunna färdas genom Sverige. Det brittiska mudderverk som muddrade sjöbottnarna behövde repareras, vilket medförde att Motala Verkstad anlades.
Kanalen öppnades 26 september 1832 till en kostnad av 9 miljoner riksdaler (cirka 13,5 miljarder kronor i 2005 års penningvärde, omräknat efter konsumentpriser. Notera att det är svårt att jämföra penningvärden med 1820-talet. BNP per capita räknat i varor var mycket lägre, det vill säga samma vara var värdefullare än nu. Som andel av landets BNP var kanalen enormt dyr).
Sammanlagt under de 22 byggnadsåren deltog 58 000 indelta soldater från 16 olika regementen och arbetade med grävningen. En mindre del av arbetsstyrkan bestod av ryska desertörer och krigsfångar som frivilligt hade anslutit sig[3] och privata arbetare, såväl kvinnor som män. De gjorde tillsammans 7 miljoner dagsverken med kanalen. Ett dagsverke varade 12 timmar. Grävningen av kanalen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar,[4] men en hel del tekniska redskap fanns såväl för land- som vattenarbete. Bland de tyngre arbetena var att hugga sten till slussar mm. Som mest grävde cirka 7 000 man samtidigt men arbetsstyrkan bestod normalt av 2 000–3 000 soldater.
Bland de utkommenderade trupperna upprätthölls sträng disciplin. Regementena ägnade fyra timmar på helgdagarna åt exercis och fyra dagar i veckan åt målskjutning. Dagpenningen för de meniga soldaterna uppgick till 13 skilling och 4 runstycken, som utbetalades av kanalbolaget.
Varje soldat som deltagit i arbetet erhöll en silvermedalj med Karl XIV Johans bild och inskriptionen "För verksamt biträde till Hafvens förening. Given av Göta-kanal-Bolaget".
Tage Danielsson har skrivit en dikt som heter De händer som grävde på Göta Kanal.
Förband som deltog under arbetet
Baltzar von Platen fick dock aldrig se Göta kanal färdig eftersom han dog 1829. Kanalen invigdes 1832 av Karl XIV Johan. Invigningsmiddagen för 300 inbjudna gäster och ett fyrverkeri kostade kanalbolaget 10 837 riksdaler.[6]
Samhällsbetydelse
Carlsborgs övre sluss i Söderköpings kommun på 1860-talet.
Xylografi.
Historisk karta från 1811 över Göta Kanal som bland annat visar höjdprofiler för kanalen.
Sin storhetstid hade kanalen under ett halvsekel i den tidiga industrialismen i Sverige. Vid sidan av uppgiften som transportled från kust till kust innebar kanalen en möjlighet till tyngre transporter och effektiv godsbefordran i ett i våra[vem?] ögon närmast väglöst land. Kanalen blev bestämmande för lokaliseringen av ett flertal industrier av vilka Motala Verkstad är en av de mest betydelsefulla men kanalen borde i helt avgörande grad även stimulerat verksamheten i såväl Göteborg (Lindholmens varv etc.) som i Stockholm (Samuel Owens verkstäder etc.).
Inledningsvis hade Göta kanal stor betydelse genom att kanalfrakterna var stora jämfört med den tidens samlade transportarbete. Totalt uppnådde godsmängden 100 000 ton per år och först på 1870-talet överträffades denna volym av järnvägen.[7] Järnvägens tillkomst innebar samtidigt att kanalfrakterna i ett slag minskade med 80 % och var nu begränsade till endast tre typer av last - skogsprodukter, kol och malm, vilka inte behövde snabb transport. Såväl passagerar- och godstrafiken stagnerade och återhämtade sig aldrig. Öresundstullen avskaffades i och med Öresundstraktaten 1857. Göta Kanal fick nya men kortvariga uppsving i samband med avspärrningsperioderna under första och andra världskrigen, då farvattnen utanför svenska västkusten och delar av Östersjön var minerade.[4]
Även om kanalfrakterna minskade behöll kanalen sin betydelse för sjöfrakter till kuststäder vid de stora sjöarna, på 1930-talet dock med allt större konkurrens från buss- och lastbilstrafik. Efter 1950 avtog nyttotrafiken snabbt[3] och med undantag av Trollhätte kanal återstod snart endast turisttrafiken. Båtlivets snabba tillväxt under 1970-talet väckte Göta kanal ur sin törnrosasömn: Kanalen rustades upp och turisterna, som så smått hade börjat intressera sig för kanalen redan under 1920-talet, kom i allt större skaror. På senare år har kanalbolaget gjort stora satsningar på att återskapa den gamla kanalmiljön, och idag är kanalen ett av Sveriges mest värdefulla kulturhistoriska objekt. Kanalen fick 2007, samma år som den firade 175-årsjubileum, flest röster i två omröstningar om Sveriges sju underverk.
2007 gick cirka 10 passagerarfartyg i regelbunden trafik längs kanalen, som då passerades av ungefär 5 200 fritidsbåtar. Under högsäsong tar det cirka 5-7 dagar att åka genom kanalen, under lågsäsong endast 3–4 dagar. De gamla dragvägarna utgör numera en populär cykelled.
Även i vår tids näringsliv märks den betydelse kanalen haft: Genom Göta kanal tillkom som nämnts Motala verkstad, genom Otto Carlsund avgörande för utvecklingen av modernt skeppsbyggeri. Företaget startade år 1878 en lokomotivverkstad, en tradition som fortsattes av ASJ (AB Svenska Järnvägsverkstäderna, 1907) i Linköping som år 1930 startade ASJA (AB Svenska Järnvägsverkstädernas Aeroplanavdelning) med flygplanstillverkning. 1939 slogs ASJA samman med SAAB som så småningom fick betydelse även för Volvo osv[källa behövs]. Göta kanal hade säkert betydelse också för Trollhättans mekaniska verkstad som grundades 1847 intill Trollhättans kanal. Genom ett samarbete mellan detta företag, som senare kallades NOHAB, och ASJA bildades Saab.
Sträckning
Göta Kanal, vid Motala. Vid sidan om kanalen syns den gamla dragvägen, idag en fin vandringsled.
Göta kanal sträcker sig från Sjötorp vid Vänerns östra strand i Västergötland, via sin högsta punkt (91,8 m ö.h.[8]) vid Lanthöjden väster om Viken via Bottensjön till Vättern, och vidare via Boren och Roxen. Kanalen fortsätter genom Söderköping och mynnar sedan ut i Slätbaken vid Mem i Östergötland.
På denna sträcka finns sammanlagt 58 slussar. De i Tåtorp och Borensberg är än idag handdrivna och de övriga är automatiserade. Det finns också två akvedukter längs kanalen, en i Ljungsbro och en utanför Borensberg.
Göta kanals sträckning i blått, med vissa slussar samt kanalens högsta punkt utmärkta.
Göta kanal kallas ibland för "Sveriges blå band". Den kallas också skämtsamt för "skilsmässodiket" eftersom diskussioner kan uppstå vid slussning. Bergs slussar utanför Linköping är Göta kanals största sevärdhet och turistmål. Det var i dammen i Berg som en av båtarna körde upp på land i filmen Göta kanal och det var vid Carl Johans slussar som en slussvakt (Bertil Norström) sa på klingande östgötska "Hörru du din galning vad gör du!" På Göta Hotell i Borensberg utspelas en scen.
Rullbro över Göta kanal vid Gastorp strax väster om Töreboda.
Korsningar med vägar och järnvägar
Göta kanal korsar fyra järnvägslinjer. Dessa är Södra stambanan vid Norsholm, Godsstråket genom Bergslagen i Motala, Västra stambanan vid Töreboda och Kinnekullebanan i Lyrestad. Samtliga dessa järnvägsbroar är öppningsbara och öppningar sker vid fasta tider för att undvika att tågen särskilt på stambanorna tvingas stå stilla. I samband med planeringen av Ostlänken (som inte får ha öppningsbar bro) diskuteras om Södra stambanan eventuellt skall flyttas i ett sådant läge att bron inte skall behöva vara öppningsbar, antingen i höjden eller som tunnel. Tidigare har det funnits ytterligare två rörliga järnvägsbroar, båda för smalspåriga järnvägar. Den ena i Söderköping för Norrköping-Söderköping-Vikbolandets Järnväg vid nuvarande landsvägsbron och den andra i Motala för Mellersta Östergötlands Järnväg, strax öster om Godsstråket genom Bergslagen. Den smalspåriga bron i Motala byggdes om 1959-1960 för att bära även normalspårstrafik och levde tack vare detta vidare som del av ett industrispår till Electrolux anläggningar långt efter det att smalspårstrafiken på MÖJ upphörde 1962. Bron har varit permanent öppen sedan järnvägstransporterna till Electrolux upphörde.
Två akvedukter (där vägen går under kanalen) finns. En på riksväg 34 vid Borensberg och den andra på gamla riksväg 36 (dagens 34:a) inne i Ljungsbro. Ytterligare en kommer att byggas vid Söderköping inom ramet för projektet Förbifart Söderköping som planeras att starta 2024. Beslutet att bygga akvedukten togs 2016 och projektet beräknas vara färdigt 2027[9].
Vägbroarna som korsar Göta kanal är desto fler. Samtliga vägbroar är öppningsbara utom Norsholmsbron där E4 passerar 22,5 meter över kanalen. Detta är den begränsande faktorn för fartygstrafiken på höjden.
Kryssningsfartyg på Göta kanal
Linjer trafikerade 2007
Gästhamnar
Gästhamnar finns på följande ställen:
Slussarna
Bergs slussar. Tömd slussbassäng
Varje sluss fick vid byggnaden ett dopnamn, men gradvis har de geografiska namnen blivit de som används.
Östergötland från öster
| Sluss |
Dopnamn |
Byggår |
Slusstyp |
Fallhöjd |
Höjd över havet
|
| Mem |
Bengt Erland Franc Sparre |
1831-1832 |
Enkelsluss |
3,0 |
0,0
|
| Tegelbruket |
Göta Kanal Direktion |
1832 |
Enkelsluss |
2,3 |
|
| Söderköping |
Söderköping |
1832, 1847 |
Enkelsluss |
2,4 |
|
| Duvkullen nedre |
Gustaf Lagerheim |
1832 |
Enkelsluss |
2,3 |
|
| Duvkullen övre |
Erik Hagström |
1832 |
Enkelsluss |
2,4 |
|
| Mariehov nedre |
Mariestad |
1832 |
Enkelsluss |
2,1 |
|
| Mariehov övre |
Örebro |
1831 |
Enkelsluss |
2,6 |
|
| Carlsborg nedre |
Skandinavien |
1829-1831 |
Dubbelsluss |
5,1 |
|
| Carlsborg övre |
Norrköping |
1829-1830 |
Dubbelsluss |
4,7 |
27,0
|
| Klämman |
Linköping |
1826 |
Nivåsluss |
0,1 |
27,0
|
| Hulta |
Göteborg |
1827 |
Enkelsluss |
3,2 |
30,2
|
| Bråttom |
Stockholm |
1826 |
Enkelsluss |
2,3 |
|
| Norsholm |
Biskop Brask |
1826 |
Nivåsluss |
0,8 |
33,3
|
| Carl Johans slussar |
Carl Johan |
1815-1818 |
Kopplade slussar (7) |
18,8 |
|
| Oscars slussar |
Oscar |
1815 |
Dubbelsluss |
4,8 |
|
| Berg |
Karl Ludvig Eugen |
1819-1820 |
Dubbelsluss |
5,5 |
|
| Brunnby |
Frans Gustav Oscar |
1820 |
Dubbelsluss |
5,3 |
|
| Heda |
Oscar Fredrik |
1818-1820 |
Dubbelsluss |
5,2 |
|
| Borensberg |
Nicolaus August |
1820 |
Nivåsluss |
0,2 |
73,1
|
| Borenshult |
Minnets fem slussar |
1823-1825 |
Kopplade slussar (5) |
15,3 |
|
| Motala |
Föreningen |
1818 |
Nivåsluss |
0,1 |
|
Västergötland från öster
| Sluss |
Dopnamn |
Byggår |
Slusstyp |
Fallhöjd |
Höjd över havet
|
| Forsvik |
Carl XIII |
1813 |
Enkelsluss |
3,5 |
|
| Tåtorp |
Daniel Thunberg |
1814 |
Bestämmande sluss |
0,2 |
|
| Hajstorp övre |
Thomas Telford |
1822 |
Dubbelsluss |
5,0 |
91,8
|
| Hajstorp nedre |
Krigsmakten |
1821 |
Dubbelsluss |
5,1 |
|
| Riksberg |
Baltzar Bogislaus von Platen |
1819-1820 |
Kopplade slussar (3) |
7,5 |
|
| Godhögen |
Vetenskaperna |
1822 |
Dubbelsluss |
5,1 |
|
| Norrkvarn övre |
|
|
|
2,9 |
|
| Norrkvarn nedre |
Samuel Bagge |
1822 |
Enkelsluss |
2,9 |
|
| Sjötorp 7-8 |
|
|
Dubbelsluss |
4,6 |
|
| Sjötorp 6 |
Jordbruket |
1820 |
Enkelsluss |
2,4 |
|
| Sjötorp 4-5 |
|
|
Dubbelsluss |
4,8 |
|
| Sjötorp 2-3 |
Adeln, Prästerna |
1816-1817 |
Dubbelsluss |
4,8 |
|
| Sjötorp 1 |
Konstitutionen |
1817 |
Enkelsluss |
2,9 |
43,8
|
Bilder
Restriktioner
Maxgränser för fartyg:[10]
- Längd 30 m
- Bredd 7 m
- Djupgående 2,82 m
- Fart 5 knop
Den segelfria höjden är 22 m
Se även
Referenser
Noter
Webbkällor
Tryckta källor
Vidare läsning
- Brage, Christina (1987). Skrivet om Göta kanal 1516-1986 : en bibliografi från forskningsprojektet Göta kanal. Göta kanalforskning, 0283-6173 ; 2. Linköping: Univ. Libris 695129
- Ahlberg, Birgitta (1959). Göta kanal: en färd med kanalbåt Göteborg - Stockholm (3. uppl.). Stockholm: Sv. turistfören. Libris 1568167
- Dahlberg, Folke (1954). Göta kanal. Stockholm. Libris 417598
- Eklund, Petter (2002). Göta kanal guide : Mem-Sjötorp : kanalhistorik, sevärdheter med kartor och sjökort. Stockholm: Byggförl. Libris 8907269. ISBN 91-7988-218-8
- Göta kanals historia. Del 1-2 / på uppdrag av direktionen över Göta kanalverk och under medverkan av Nils Ahlberg ... ; utgiven av Samuel E. Bring. Uppsala. 1922-1930. Libris 8594
- Johansson, Lars Erik (2007). Göta kanal : historik & teknik. Töreboda: Föreningen Göta kanals vänner. Libris 10740124
- Lindgren, Hans (1993). Kanalbyggarna och staten : offentliga vattenbyggnadsföretag i Sverige från medeltiden till 1810. Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 90. Linköping: Tema, Univ. Libris 7671071. ISBN 91-7871-073-1
- Mem-Göteborg : seglingsbeskrifning öfver kanalleden från Mem till Göteborg innefattande Göta kanalled, leden öfver Venern, Trollhätte kanalled och Göta Älf. Norrtälje. 1907. Libris 8242728
- Nerman, Gustaf (1895-1896). Göta kanals historia från äldsta tider till våra dagar : en teknisk-ekonomisk skildring af nämnda företags uppkomst, utveckling och fullbordan under tre århundraden. Stockholm. Libris 1764971
- Nilson, Allan T. (2007). Sjöfart på vattenleder : studier kring Vänern och Göta kanal. Lidköping: Vänermuseet. Libris 10525611. ISBN 978-91-88048-18-9
- Palander, Claes-Göran (1996). Göta kanal : kulturvandring i von Platens spår. [Linköping]: [Göta kanalbol.]. Libris 7451499. ISBN 91-630-4689-X
- Platen, Baltzar von (1806). Afhandling om canaler genom Sverige med särskildt afseende å Wenerns sammanbindande med Östersjön. Örebro. Libris 8231126. http://runeberg.org/pbcanaler
- Platen, Baltzar von; Telford, Thomas (1809). Berättelser samt kostnads- och ersättnings-förslag rörande den föreslagna Göta kanalen. Stockholm. Libris 2408975. http://runeberg.org/pbgotak
- Strömbäck, Lars (1993). Baltzar von Platen, Thomas Telford och Göta kanal : entreprenörskap och tekniköverföring i brytningstid. Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 92. Stockholm: Symposion graduale. Libris 7607450. ISBN 91-7139-136-3 (inb.)
- Svahn, Willy; Nordholm, Brita (2004). Göta kanal : den blå vattenvägen genom Sverige. Örebro: Gullers. Libris 9746980. ISBN 91-88238-45-8 (Ny uppdaterad upplaga 2020.)
- Torgny, Ove (2001). Göta kanal : en resa på tvärs. Ängelholm: Skåneförl. Libris 8381272. ISBN 91-87976-16-1
- Torgny, Ove (2002). ”Kryssning för landkrabbor”. Populär historia 2002:4,: sid. 14-23 : färgill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. Libris 8526349
- Åkesson, Gert; Brusewitz Gunnar, Linders Anders, Skeat Anthony (1987) (på engelska). Sweden's wonderful waterway: Gothenburg-Stockholm by canal steamer. Malmö: Stenvall. Libris 7630199
Externa länkar
Sverige
.png)
Svenskspråkiga Wikivoyage om Göta kanal
Wikimedia Commons har media som rör Göta kanal.