Flakpanzer Gepard | |
---|---|
Flakpanzer Gepard | |
Typ | Luftvärnskanonvagn |
Ursprungsplats | Västtyskland |
Produktionshistoria | |
Producerad | 1976 |
Specifikationer | |
Vikt | 47,5 ton |
Längd | 7,68 |
Bredd | 3,71 |
Besättning | 3 |
Pansar | Konventionellt stål |
Primär beväpning | 2x35 mm automatkanoner |
Sekundär beväpning | 2x76 mm rökgranater |
Motor | MTU MB 838 CaM 500, 10-cylinder, 37,4 liter, "multi fuel"-motor 819 hästkrafter, 610 kW |
Effekt/vikt | 17,5 PS/t |
Upphängning | Torsionsstav |
Operativ räckvidd | 550 km |
Hastighet | 65 km/h |
Flugabwehrkanonenpanzer Gepard (förkortat Flakpanzer Gepard) är en tyskutvecklad luftvärnskanonvagn baserad på chassit från stridsvagnen Leopard 1. Gepard användes under kalla kriget av flera NATO-länder men har idag avvecklats av de flesta ursprungliga användarna till förmån för mer moderna system.[1]
I mitten av sextiotalet började arbetet med att hitta en ersättare för de då ålderstigna M42 Duster-vagnar som dittills använts av tyska arméns luftvärnstrupper. Man beslöt sig för att använda chassit och drivlinan från den då nyutvecklade Leopardstridsvagnen för att den nya luftvärnsvagnen skulle kunna hålla samma förflyttningstakt som arméns vanliga manöverbataljoner.[2] Beväpningen bestod av två stycken 35 mm automatkanoner som levererades av schweiziska Oerlikon, för radarriktning och eldledning stod tyska Siemens AG.
Originalversionen förbandsattes i tyska, holländska och belgiska arméerna 1976–1977, den uppgraderades under systemets livslängd flera gånger. 1985 tillfördes ny sambandsutrustning och laseravståndsmätare. Planer fanns på att lägga till luftvärnsrobotar av Stingermodell monterade i tandem på de båda kanonkåpornas utsida (2x2 st) för att förbättra räckvidden hos systemet, men dessa skrinlades på grund av höga kostnader.[3]
De exemplar av Gepard som avrustats ur tyska armén i slutet av 2000-talet har sålts vidare till bland andra Brasilien och Rumänien. Tyskland har kvar ett knappt hundratal vagnar i malpåse tills det att den planerade ersättaren SysFla är i bruk.[4]
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2022-05-06 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=4909150