Fadime Şahindal

Fadime Şahindal
Född	2 april 1975[1][2][3] Elbistan, Kahramanmaraş, Turkiet
Död	21 januari 2002[1][2][3] (26 år) Uppsala[2], Sverige
Begravd	Uppsala gamla kyrkogård[4][5] kartor
Medborgarskap	Sverige[3]
Utbildad vid	Mittuniversitetet, 2002[2]
Sysselsättning	Socionomstudent
Politiskt parti	Socialdemokraterna[2]
Föräldrar	Rahmi Şahindal
Redigera Wikidata

Fadime Şahindal^{[a][uttal saknas]}, född 2 april 1975^[7] i Elbistan i Kahramanmaraş i Turkiet, död 21 januari 2002^[8] i Uppsala (folkbokförd i Östersund^[8]), var en svensk kvinna som dödades i ett hedersrelaterat mord i Uppsala.^[9] Fadern mördade henne eftersom hon, enligt honom brutit mot familjens hederskoder och uttalat sig offentligt om hederskulturen.^[10] Hennes far dömdes för mordet till livstids fängelse.

Fadime Şahindal tillhörde en kurdisk familj som invandrade till Sverige från Turkiet när hon var sju år gammal.^[11]

Upptakten till mordet

Både Fadime Sahindals far och bror dömdes våren 1998 till dagsböter för att ha misshandlat och hotat henne.^[9] Hon hotades till livet och försköts av släktingar därför att hon hade en pojkvän som inte familjen hade valt ut. Under sommaren 1998 planerade hon att flytta ihop med sin pojkvän, men han dog strax innan i en bilolycka. Fadime Sahindal bodde en tid hos sin vän riksdagsledamoten Nalin Pekgul, också hon kurd från Turkiet. Nalin Pekgul förhandlade fram en kompromiss med fadern, som lovade att inte förfölja sin dotter på villkor att hon inte visade sig i Uppsala och inte besökte pojkvännens grav. Fadime Sahindal började studera i Östersund men gjorde i hemlighet besök hos sin mor och sina systrar i Uppsala.^[12][13]

2001 höll Fadime Şahindal ett tal i riksdagen under ett seminarium om våld mot kvinnor. Där berättade hon om hur hennes familj hade förändrats sedan de flyttat till Sverige, till exempel hur manliga släktingar hade börjat vakta henne för att de inte tyckte om hennes västerländska livsstil.^[14] Hon berättade också att hon som tonåring hade vägrat att låta sig bli bortgift med en kusin och att det faktum att hon nu hade en svensk pojkvän omöjliggjorde planerna att gifta bort henne på det sedvanliga sättet med en kurdisk man. Därför ansåg de manliga släktingarna att hon hade dragit skam över familjen och hotade att ta hennes liv.^[11] Fadime Şahindal hade även vid flera tillfällen framträtt i media, bland annat i flera TV-program, där hon berättat om sin utsatta situation.^[9]

Mordet

Trots faderns och broderns dödshot satte sig Fadime Şahindal 21 januari 2002 på tåget från Östersund mot Uppsala. Hon skulle resa till Kenya i ett halvår och därmed avsluta sin praktik på socionomutbildningen. Innan hon åkte ville hon säga farväl till sina yngre systrar och mor. Hon kom till sin syster Songüls lägenhet vid fyratiden på eftermiddagen. De såg på TV under eftermiddagen och vid 19.15 kom deras mor till lägenheten. De kramade om varandra, låste dörren och väntade sedan på att den yngsta systern skulle komma hem. Efter ett tag ringde det på dörren och de trodde att det var yngsta systern som kom. När Songül tittade genom dörrkikaren såg hon fadern Rahmi Sahindal. De vågade inte öppna dörren trots att han ringde på flera gånger och efter en halvtimme blev det tyst i trapphuset. När Fadime Şahindal senare skulle lämna lägenheten för att åka till sin kamrat och sova över öppnade hon dörren och mötte då sin far. Han riktade en pistol mot henne, tog tag i hennes hår och avlossade två skott. Det ena skottet träffade henne i pannan och det andra i käken. Klockan 21.54 larmade Songül SOS Alarm. Obduktionen visade att Fadime Şahindal avlidit av det första skottet.^[15]

Fadern greps strax efter midnatt och erkände under dagen i det första förhöret 22 januari 2002. Som motiv angav han att Fadime Şahindal hade vanhedrat sin familj och släkt genom att ha sett till att hela världen fått kännedom om hur vissa kurdiska kvinnor behandlas.^{[citat från källa efterfrågat]} Enligt honom var dottern problemet och nu var problemet borta.^{[bättre källa behövs][15]}

Rättegångarna

Rahmi Şahindal fälldes den 3 april 2002 av Uppsala tingsrätt för mordet och dömdes till livstids fängelse och skadestånd till Fadime Şahindals yngre syster eftersom mordet skedde inför de anhörigas ögon.^[16][9]

Den 24 april 2002 överklagade Rahmi Şahindal livstidsdomen, drog tillbaka sitt tidigare erkännande^[16] och hävdade istället att en för honom okänd man tvingat honom att erkänna mordet.^[9] Denne okände man ska enligt Rahmi Şahindal under mordkvällen ha ringt på dörren hemma hos familjen och sagt att han sköt Fadime Sahindal.^[16] Fadern vittnade även om att den okände mannen skulle ha hotat honom och sagt att han skulle döda hela familjen Şahindal om inte Rahmi Şahindal gjorde som han sade.^[16] Vem mannen var som Rahmi Şahindal sade sig ha blivit hotad av vägrade han att säga under rättegången med hänvisning till fara för sitt liv, men han sade sig veta mannens identitet.^[16] Rahmi Şahindal hävdade nu även att han inte ska ha haft någonting emot att Fadime Şahindal ville gifta sig med sin svenske pojkvän.^[16]

Vid rättegången i Svea hovrätt vittnade Fadime Şahindals mor, som tidigare inte hade vittnat i tingsrätten, till förmån för Rahmi Şahindal.^[16] Hovrätten trodde dock inte på föräldrarnas nya vittnesmål utan fastställde den 31 maj 2002 det av tingsrätten dömda livstidsstraffet.^[9]

Uppmärksamhet kring mordet

Mordet på Fadime Şahindal, som har kommit att kategoriseras som ett hedersmord, har rönt stor och långvarig uppmärksamhet i medier och bland politiker.^[17] Mordet gav också upphov till bildandet av Riksorganisationen GAPF – Glöm Aldrig Pela och Fadime och TRIS – Tjejers rätt i samhället, vilka båda arbetar mot hedersvåld.^[18][19]

Fadime Şahindal ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård.^[20] Den 21 januari 2012, på tioårsdagen av mordet, invigdes ett monument till Fadimes minne i Uppsala.^[21]

Offentlig debatt om hederskulturer och hedersbrott

Mordet på Fadime Şahindal jämte morden på Pela Atroshi och Sara lyfte förekomsten av hedersmord upp till offentlig debatt. Debatter startade mellan olika välkända feministiska politiker, opinionsbildare och akademiker. Två olika tolkningar framträdde: vissa hävdade en patriarkalisk tolkning i att mordet var ett uttryck för mäns våld mot kvinnor. En av denna tolknings starkaste företrädare var Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt Initiativ och före detta partiordförande för Vänsterpartiet. Andra hävdade en kulturell ståndpunkt i att mordet berodde på kulturella patriarkala vanor. En känd företrädare för den kulturella förklaringen var Mona Sahlin, som då var Sveriges integrationsminister. Dessa två positioner blev starkt polariserade och antagonistiska. En mer nyanserad offentlig debatt om vad hederskultur och hedersvåld innebär uteblev.^[10]

Jan Guillou och Liza Marklund kritiserade i SVT:s Mediemagasinet en medielogik där mord utförda av svenskar beskrivs som en enskild tragedi, medan mord utförda av invandrare skildras som uttryck för en kultur.^[22] Dagens Nyheters ledarskribent Charlotta Friborg menade i en kommentar att svensk integrationsretorik varit naiv. Hon hänvisade till integrationsminister Mona Sahlin som medgett att samhället visat en otrolig flathet gentemot unga invandrarkvinnors rättigheter, och till forskaren Haideh Darahagi som skrivit "Att erkänna ’hedersmordens’ sanna kulturella natur är något mycket mer än att vara ärlig. Det är att lägga skulden där den bör läggas, det vill säga både hos den dominerande kulturen och hos den individuella förövaren som medvetet har valt detta alternativ."^[22][23]

Efterspel

Den 8 april 2014 sköts Fadime Şahindals bror, Mesut Şahindal, till döds av polisen i samband med ett ingripande; han var då 34 år gammal. Han hotade poliserna med kniv och vägrade sedan släppa den trots uppmaningar, varningsskott och ett verkansskott som träffade honom i benet. Han var påverkad och uppträdde aggressivt mot sin mor. Sedan gjorde han ett utfall mot poliserna som då agerade i nödvärn.^[24]

Den 20 november 2014 hittades Fadimes syster Songül Şahindal död i sitt hem, 36 år gammal. Dödsorsaken var inte brottsrelaterad och hon begravdes den 27 november samma år, bredvid Fadime.^[25]

En 46-årig släkting till Fadime Şahindal mördade sin tidigare partners sambo i Bollnäs 17 december 2016 och dömdes till livstids fängelse av Hudiksvalls tingsrätt i maj 2017.^[26]

År 2017 häktades en 50-årig släkting till Fadime Şahindal för mordet på en annan familjemedlem, en 46-årig man som hittades död vid en sjö utanför Falun. Motivet för mordet var enligt åklagaren att 50-åringen ansåg att 46-åringens döttrar skulle dö eftersom de hade hälsat på män genom att skaka hand och att den 46-årige mannen skulle mörda dem. Den 50-årige mannen mördade 46-åringen med motivet att den senare vägrat mörda sina döttrar, enligt teorin.^[27][28] 50-åringen dömdes för mordet till 13 års fängelse och utvisning, men hedersmotivet ansågs inte bevisat, varken enligt tingsrätten^[29] eller hovrätten.^[30]

2015 fick Fadime Şahindals far sitt livstidsstraff omvandlat till 24 års fängelse av Svea hovrätt. 2018 släpptes han fri enligt praxis efter att 2002–2018 ha avtjänat två tredjedelar av straffet.^[31]

Se även

• Pela Atroshi
• GAPF - Glöm aldrig Pela och Fadime
• Våld i nära relationer

Fotnoter

Anmärkningslista

Referenser

Vidare läsning

• 2004 - Unni Wikan, En fråga om heder. Ordfront förlag 2004. Originaltitel: For ærens skyld - Fadime til ettertanke (Scandinavian University Press, 2003). Engelsk utgåva: In Honor of Fadime: Murder and Shame. (University of Chicago Press, 2008) ISBN 978-0-226-89686-1.
• 2006 - Pia Strand Runsten, ”Hedersmord”, eurocentrism och etnicitet, Mordet på Fadime – en fallstudie. Ur Camauër, Leonor, and Stig Arne Nohrstedt (redaktörer), Mediernas vi och dom : mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen : rapport, SOU 2006:21. Finns även som bok, Norstedts Juridik AB, 2006 - 340 sidor, kapitel 6, sid 189-224.
• 2009 - Güngör, Emre; Dervish Nima. Varför mördar man sin dotter? (Ny utgåva 2014). Stockholm: Norstedt. Libris 16222461. ISBN 978-91-1-306140-5 
• 2012 - Broberg, Ulf; Ericksson Leif (Fadimes advokat). Du ska dö: en dokumentär berättelse om mordet på Fadime Sahindal. Arx pocket (Ny utgåva 2017). Malmö: Arx. Libris 19801967. ISBN 9789187043826 

• Fadime Şahindal i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Externa länkar

• P3 Dokumentär - Mordet på Fadime
• Fadimes minnesfond
• Riksföreningen Glöm Aldrig Pela & Fadime, ordförande Sara Mohammad
• Akpinar, Aylin. "The honour/shame complex revisited: violence against women in the migration context." Women's Studies International Forum (EN). Volume 26, Issue 5, September–October 2003, Pages 425–442. DOI: 10.1016/j.wsif.2003.08.001.

Auktoritetsdata • WorldCat • VIAF: 164149294083880520544 • LCCN: n2007057775 • ISNI: 0000 0000 4019 0946 • LibrisXL: zw9dlkxh3nnwbg0 Verk av denna person. Verk med bidrag av denna person. • SKBL: FadimeSahindal