Ebba Busch

  1. Hemsida
  2. Svensk Wikipedia
  3. Ebba Busch
Ebba Busch

Ebba Busch vid Riksmötets öppnande 2015
Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
25 april 2015
Företrädare Göran Hägglund
Ämbetsperiod
2010–2015
Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
24 september 2018
Valkrets Västra Götalands läns östra
Född Ebba-Elisabeth Busch-Christensen[1]
11 februari 1987 (34 år)
Sverige Uppsala, Uppsala län
Politiskt parti Kristdemokraterna
Alma mater Uppsala universitet
Yrke PR-konsult, politiker
Make Niklas Thor (2013–2020)
Barn 2

Ebba Busch, mellan 2013 och 2020 känd som Ebba Busch Thor, egentligen Ebba-Elisabeth Busch,[2] ursprungligen Busch-Christensen, född 11 februari 1987 i Gamla Uppsala i Uppsala län, är en svensk politiker för Kristdemokraterna. Hon är partiledare för Kristdemokraterna sedan den 25 april 2015 och har tidigare varit kommunalråd i Uppsala kommun åren 2010–2015.[3]

Uppväxt

Busch är uppvuxen i Gunsta utanför Uppsala. Hon gick i Livets Ords grundskola[4] och genomförde gymnasiet vid Katedralskolans IB-program. Under tonåren var hon deprimerad och har beskrivit det som att hon gick in i väggen under sista året på gymnasiet.[5] Hennes politiska engagemang väcktes av den negativa erfarenhet som hennes mormor haft med hemtjänsten.[6] Hennes mor har också varit sjukskriven för stress. Mammans negativa möte med Försäkringskassan och den offentliga sektorn beskriver hon också som en drivande faktor för hennes politiska engagemang.[6]

Hon har bedrivit akademiska studier i freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet.[7] och arbetat fem säsonger som utomhusmålare.[8] Hösten 2007 bodde hon i Bryssel och gjorde praktik (stagiaire) i Europaparlamentet hos europaparlamentariker Lars Wohlin. Wohlin var invald för Junilistan, men satt som politisk vilde 2007. Inför riksdagsvalet 2010 arbetade hon som PR-konsult i Stockholm.[9]

Politisk karriär

Tidiga år

Ebba Busch var kommunpolitisk sekreterare åt Kristdemokraternas kommunalråd Gustaf von Essen under mandatperioden 2006–2010 i Uppsala kommun. År 2009 blev von Essen sjukskriven och Busch tog i praktiken över som vikarierande kommunalråd och förhandlade årets budget.[10]

Hon var vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) åren 2008–2011.[6]

Kommunalråd i Uppsala (2010–2015)

Ebba Busch och Jean-Claude Juncker under det europeiska partiet EPP:s kongress i Madrid i oktober 2015.

I maj 2010 beslutade Kristdemokraterna i Uppsala att utse Ebba Busch till kommunalråd på halvtid tillsammans med Gustaf von Essen, med ansvar för äldrefrågor samt demokrati och integration.[11] Med sina 23 år var hon den yngsta som valts på denna post.[12][13]

Inför valet till kommunfullmäktige i Uppsala 2010 föreslog Kristdemokraternas nomineringskommitté att Busch skulle stå på tredje plats på valsedeln, som skulle toppas av kommunalrådet von Essen.[14] Ungdomsförbundets ordförande Charlie Weimers, som saknade rösträtt i Uppsalas lokalavdelning, skrev att han tyckte att KD Uppsala borde placera Busch högst upp på listan.[15] Nomineringsstämman röstade för Busch, med röstsiffrorna 26 för Busch, 24 för von Essen och en blank röst.[16][17] I valet fick Busch 1 679 personröster vilket var betydligt fler än von Essen som fick 220.[18]

Busch gjorde ett flertal uttalanden i nyhetsmedia hösten 2010 angående det hon uppfattade som otydligt ledarskap från Kristdemokraternas dåvarande partiledare Göran Hägglund. Inför det extra rikstinget i januari 2012 gav hon sitt stöd till Mats Odells kandidatur som partiledare och hon kandiderade själv till posten som förste vice partiordförande – en omröstning hon förlorade mot Maria Larsson.[19] I september 2013 valdes hon in i partistyrelsen.[20]

År 2013 var hon en av de politiker vars yrkesliv skildrades i SVT:s dokumentärserie Kommunpampar.[13]

Inför Europaparlamentsvalet i Sverige 2014 valdes Busch att företräda Kristdemokraterna på valsedelns andra plats.[21] I Europaparlamentet var Busch då ersättare för parlamentariker Lars Adaktusson.[21]

Busch toppade Kristdemokraternas valsedel i kommunvalet i Uppsala 2014.[22] Hon fick med 2 477 personröster fler kryss än någon annan politiker i Uppsalas val till kommunfullmäktige.[23] Från och med den 1 januari 2015, då nya kommunalrådstjänster började gälla för mandatperioden 2014–2018, var hon det kommunalråd i Uppsala kommun med näst flest tjänsteår.[24] Efter Alliansens förlust i valet 2014 blev hon kommunalråd i opposition. Hon avgick som kommunalråd 2015 för att istället bli partiledare.[6]

Partiledare (2015–)

Ebba Busch under valrörelsen 2018. Flera framträdanden gjordes med alliansledarna.

I januari 2015 aviserade Göran Hägglund sin avgång som partiledare för Kristdemokraterna. Valberedningen nominerade då kandidater till hans efterträdare, däribland Ebba Busch. Den 13 mars 2015 föreslog en enig valberedning Ebba Busch som ny partiledare, partiets 4:e partiledare.[25] Den 25 april 2015 valdes hon enhälligt till partiledare, och tillträdde ämbetet samma dag.[26]

Mandatperioden 2014–2018

Under Buschs ledning har partiet tenderat att gå högerut. I oktober 2015 beslutade partiet att lämna Decemberöverenskommelsen, i strid med övriga tre Allianspartier. Överenskommelsen hade uppkommit i december 2014 efter regeringskrisen 2014 och bestod i att Allianspartierna gått med på att rösta igenom de budgetar som regeringen Löfven I lade fram under mandatperioden 2014–2018.[27]

Den 26 juli 2017 meddelade Busch och övriga partiledare för Allianspartierna att de, mot bakgrund av IT-skandalen på Transportstyrelsen, avsåg väcka misstroendeförklaring mot Peter Hultqvist (försvarsminister), Anna Johansson (infrastrukturminister) och Anders Ygeman (inrikesminister). Även Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gav stöd för misstroendeförklaringarna. Sedan Johansson och Ygeman därefter avgått från sina poster, var det bara Hultqvist kvar som riskerade misstroendeförklaring.[28] Den 15 september 2017 avgjordes frågan, där bland andra Kristdemokraterna under Busch ledning röstade för. Emellertid valde de två Allianspartierna Centerpartiet och Liberalerna att inte längre stödja misstroendeförklaringen, varpå Hultqvist kunde vara kvar som försvarsminister.[29]

Under våren 2018 kritiserade Busch Allianskollegan Annie Lööfs beslut att, tillsammans med regeringen Löfven I och Vänsterpartiet, rösta för den kontroversiella gymnasielagen om att ensamkommande från Afghanistan som fått beslutet att de inte har giltiga asylskäl ska få en ny chans att få uppehållstillstånd i Sverige om de börjar studera.[30][31]

Riksdagsvalet 2018

Busch håller tal under det europeiska partiet EPP:s kongress i Helsingfors i november 2018.

Under valrörelsen inför riksdagsvalet den 9 september 2018 drev Busch bland annat frågan om att förstatliga landstingen, med avsikt att effektivisera och göra sjukvården mer jämlik i landet.[32][33] I september 2018 presenterade hon även ett förslag om att bilda nya och särskilt inriktade regionala behandlingscenter för patienter med astma, kol, psykiska sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar och diabetes – enligt samma modell som befintliga regionala cancercenter.[34]

Efter att Kristdemokraterna i många opinionsmätningar under mandatperioden 2014–2018 legat under 4%-spärren (i juni 2018 på 2,4 procent i Sifos mätning), valspurtade man och slutade som sjätte största parti med valresultatet 6,3 procent[35][36] – ett valresultat som är partiets högsta på 12 år och det femte högsta i partiets historia.[37] Busch retoriska förmåga och insatser i partiledardebatterna i SVT och TV4 under de sista dagarna inför valet sägs ha varit en starkt bidragande orsak till detta.[38] I flera mätningar efter partiledardebatterna utnämndes hon av tittarna till näst bäst efter Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.[39][40]

Mandatperioden 2018–2022

Den 14 november 2018 röstade riksdagen om Ulf Kristersson som statsminister i en regering med Moderaterna och Kristdemokraterna, alltså en mindre variant av Alliansen där Busch hade blivit vice statsminister. Röstningen slutade med 195 nej-röster mot 154 ja-röster. Detta efter att Allianspartierna Centerpartiet och Liberalerna följt de Rödgrönas linje medan Sverigedemokraterna röstade för förslaget. Detta är första gången någonsin som en talmans förslag till statsminister inte godkänts av riksdagen.[41]

Regeringskrisen 2021

Ebba Busch i riksdagens talarstol under regeringskrisen 2021 och strax före statsministeromröstningen den 7 juli.

Under regeringskrisen i Sverige i juni 2021 gav riksdagens talman Andreas Norlén moderatledaren Ulf Kristersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. En regering där även KD var tänkt att ingå i.[42] Två dagar senare meddelade han att han ger upp försöken då han inte lyckats få med sig de 175 riksdagsmandat som krävts.[43] "Den politiska grunden för att ge Sverige en ny regering och för att kunna styra Sverige det kommande året finns, men matematiken finns inte", sa Ebba Busch.[44]

Politiska ställningstaganden

Ambox grammar.svg
 Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2021-06)
Motivering: Väldigt många meningar börjar med "Hon".
Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan.

Ebba Buschs politiska hjärtefrågor anses vara äldrefrågor, sjukvård, antibyråkrati och sänkta skatter. Hennes viktigaste fråga är gränsdragningen mellan politikens inflytande kontra civilsamhällets självbestämmanderätt.[45]

Hälso- och sjukvård

Sedan valrörelsen 2018 har hon drivit frågan om att förstatliga landstingen, med avsikt att effektivisera och göra sjukvården mer jämlik i landet.[32] Hon önskar återinföra den så kallade "kömiljarden" i syfte att minska vårdköerna. "Kömiljarden" innebär att de landsting som uppfyller tidsgränserna i vårdgarantin belönas med extra resurser.[46] Hon önskar bilda nya och särskilt inriktade regionala behandlingscenter för patienter med astma, kol, psykiska sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar och diabetes enligt samma modell som befintliga regionala cancercenter.[34]

Hon står bakom nuvarande svensk abortlagstiftning,[47][48] men har fört debatt i abortfrågan gällande foster som överlever abort.[49] Under en debatt i Uppsala 2009 sa hon att hon personligen har "svårt att se abort som en mänsklig rättighet".[50] Hon påtalade detta även 2015.[51] Hon vill ha samvetsfrihet för personal som vägrar att utföra aborter.[52]

Feminism

Hon har argumenterat emot långtgående genuspedagogik.[53] Hon menar att det behövs en ’ny slags feminism’ som handlar om kvinnors ökande sjukskrivningstal snarare än vilka leksaker barn leker med på förskolan.[54][55] Hon är emot kvotering. Hon vill se en fri föräldraförsäkring där familjen själv kan välja hur ledighetsveckorna ska fördelas.[56]

Lag och ordning

Hon har argumenterat för höjda straff för sexualbrott och anser att utländska män som döms för detta bör utvisas.[57] Hon har vidare argumenterat emot att tillåta böneutrop.[58]

Energipolitik

Hon har argumenterat emot planerna att avveckla Ringhals kärnkraftverk. Hon är för att bygga fler kärnkraftverk för att motverka den globala uppvärmningen.[59] Hon är emot att införa en flygskatt[60] och emot höjd bensinskatt.[61]

Migrationspolitik

Busch har kritiserat den kontroversiella gymnasielagen, som gav ensamkommande från Afghanistan som fått beslutet att de inte har giltiga asylskäl en ny chans att få uppehållstillstånd i Sverige om de börjar studera.[31] Hon är för anhöriginvandring för den närmsta familjen.[62]

Utrikespolitik

Busch är positiv till frihandel. Hon är för EU-samarbetet, men anser att subsidiaritetsprincipen ska värnas och är emot ökad överstatlighet inom sociala frågor och att ge EU beskattningsrätt.[63] Hon är motståndare till turkiskt medlemskap i EU.[64]

Hon har kritiserat utrikesminister Margot Wallströms hållning gentemot Israel och hantering av Israel-Palestinakonflikten. Hon menar att Wallström varit för ensidig och debatterat för Palestina snarare än en diplomat.[65] Hon önskar flytta den svenska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem och var positiv till USA:s beslut att flytta sin ambassad dit 2017.[66][67]

Privatliv

Buschs far kommer från Norge[68] och hon har dubbelt medborgarskap[5]. Vidare är hon medlem i Svenska kyrkan.[69]

År 2013 gifte hon sig med Niklas Thor, fotbollsspelare för IK Sirius FK. I december 2019 meddelade de att de ansökt om skilsmässa.[70] Med honom fick hon en son 2015 och en dotter 2017.[71][72] Hon använde under äktenskapet namnet Ebba Busch Thor, men blev aldrig folkbokförd så.[73][74]

Hösten 2020 gjorde hon ett husköp av en äldre man. Säljaren ångrade sig och menade att han inte förstod att han sålt huset efter att han fått handpenning. Busch menade att mannens reaktion berodde på påtryckningar från personer runt honom och valde att gå till rätten. När hon skrev sin version av skeendet i ett inlägg på Facebook, skrev hon också om brottslighet som säljarens juridiska ombud blivit dömd för. Det ledde till en anmälan om grovt förtal, men före åtal godkände hon ett strafföreläggande om villkorlig dom och dagsböter.[75][76]

Referenser

Noter

  1. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  2. ^ ”Ebba-Elisabeth Busch i folkbokföringen”. Arkiverad från originalet den 11 februari 2015. https://archive.is/20150211221048/http://www.upplysning.se/person/data/?id=525776fc-61e3-c859-fc62-632aaebb2396. Läst 28 november 2014. 
  3. ^ ”Ebba Busch har valts till ny KD-ledare”. Dagens Nyheter. Läst 25 april 2014.
  4. ^ ”Ebba Busch Thor invald”. Aftonbladet. 27 september 2013. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17553718.ab. 
  5. ^ [a b] SvD Junior (7 juli 2018). ”Ebba Busch Thor: ’Jag vaknade och var ledsen varje morgon’. mynewsdesk.com. Läst 5 september 2018.
  6. ^ [a b c d] ”Ebba Busch Thor: ’Min mormors dåliga möte med hemtjänsten väckte mitt politiska engagemang” Arkiverad 12 november 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Metro. Läst 5 september 2018.
  7. ^ Mats J Larsson (8 juli 2012). ”Ledarkampen drev KD högerut”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/politik/ledarkampen-drev-kd-hogerut. 
  8. ^ ”Nu är de redo att ta över KD-ledarposten”. Expressen:. 23 februari 2015. http://www.expressen.se/nyheter/dokument/nu-ar-de-redo-att-ta-over-kd-ledarposten/. 
  9. ^ ”Människor har rätt till självbestämmande”. 23 februari 2015. http://www.europaportalen.se/2014/04/manniskor-har-ratt-till-sjalvbestammande. 
  10. ^ Inger Nilsson (30 april 2009). ”Hon tänker förnya KD”. Uppsalatidningen. Arkiverad från originalet den 4 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150204102641/http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/5498/page/7. 
  11. ^ ”Uppsalas nya styre”. Upsala Nya Tidning. 21 oktober 2010. http://www.unt.se/uppsala/uppsalas-nya-styre-1083516.aspx. 
  12. ^ Felicia Sværen (1 maj 2010). ”Nu är hon Sveriges yngsta kommunalråd”. Världen Idag. http://www.varldenidag.se/nyhet/2010/05/01/Nu-ar-hon-Sveriges-yngsta-kommunalrad/. 
  13. ^ [a b] ”Lär känna Ebba Busch”. Sveriges Television. 29 augusti 2013. http://www.svt.se/kommunpampar/lar-kanna-ebba-busch-i-kommunpampar. 
  14. ^ ”Gustaf von Essen får förnyat förtroende”. http://segersam.blogspot.se/2010/02/gustaf-von-essen-far-fornyat-fortroende.html. Läst 3 februari 2015. 
  15. ^ Charlie Weimers. ”Ebba Busch for Mayor!”. https://weimers.wordpress.com/2010/02/11/ebba-busch-for-mayor/. Läst 11 februari 2010. 
  16. ^ ”Ebba Busch förstanamn i Uppsala”. http://segersam.blogspot.se/2010/02/ebba-busch-forstanamn-i-uppsala.html. Läst 2 januari 2015. 
  17. ^ ”Busch i täten för kristdemokrater”. Upsala Nya Tidning. 10 februari 2013. http://unt.se/uppland/uppsala/busch-i-taten-for-kristdemokrater-312641.aspx. 
  18. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Uppsala - Personröster”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/kommun/03/80/personroster.html. Läst 29 september 2010. 
  19. ^ ”Liverapportering från rikstinget”. Världen Idag. 5 februari 2014. http://www.varldenidag.se/nyhet/2012/01/28/LIVE-Kristdemokraternas-extra-riksting-har-startat/. 
  20. ^ ”Fem nya personer i partistyrelsen”. Kristdemokraterna. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402124752/https://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Ny-partistyrelse-vald/. Läst 14 mars 2015. 
  21. ^ [a b] ”Val till Europaparlamentet - Personröster”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 28 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140528101643/http://www.val.se/val/ep2014/slutresultat/E/rike/personroster.html. Läst 30 maj 2014. 
  22. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Uppsala - Valsedlar”. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 23 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150323171118/http://www.val.se/val/val2014/valsedlar/K/kommun/03/80/valsedlar.html#id0068. Läst 13 september 2014. 
  23. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Uppsala - Personröster”. Valmyndigheten. 2014. http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/K/kommun/03/80/personroster.html. Läst 23 september 2014. 
  24. ^ ”Kommunalråd”. Uppsala Kommun. https://www.uppsala.se/kommunalrad/. Läst 9 februari 2015. 
  25. ^ ”Kristdemokraterna - Ebba Busch Thor föreslås som ny partiledare”. kristdemokraterna.se. Arkiverad från originalet den 16 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150316094538/https://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Ebba-Busch-Thor-foreslas-som-ny-partiledare/. Läst 11 oktober 2015. 
  26. ^ ”Ebba Busch Thor föreslås som ny partiledare”. Kristdemokraterna. Arkiverad från originalet den 16 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150316094538/https://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Ebba-Busch-Thor-foreslas-som-ny-partiledare/. Läst 14 mars 2015. 
  27. ^ Kristdemokraternas riksting på Sveriges television kl 12:46 den 9 oktober 2015.
  28. ^ Gustafson, Linnea & Hedenmo, Fanny (27 juli 2017). "Här är Löfvens nya regering – Ygeman och Johansson får gå". SVT. Läst 27 juli 2017.
  29. ^ Juhlin, Johan. ”Hultqvist sitter kvar – L och C backar om misstroendeförklaring”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/l-ska-ge-besked-om-forsvarsministern. Läst 15 september 2017. 
  30. ^ Sundberg, Marit (25 april 2018). ”Centerpartiet säger ja till regerigens lagförslag om unga ensamkommande”. SVT. Läst 5 augusti 2018.
  31. ^ [a b] Zetterman, Jacob (24 april 2018). ”Busch Thor kritiserar C-beslut om ensamkommande”. Dagen. Läst 10 september 2018.
  32. ^ [a b] Jacobsson, Alexander (9 augusti 2018). ”Ebba Busch Thor: ’All sjukvård ska vara statens ansvar’”. SVT. Läst 9 augusti 2018.
  33. ^ TT (9 augusti 2018). ”KD vill lägga ned landstingen snabbt”. Dagens Industri. Läst 9 augusti 2018.
  34. ^ [a b] Lindstam, Martin (5 september 2018). ”KD-förslag: Regionala center för fem sjukhusgrupper”. SVT. Läst 5 september 2018.
  35. ^ Johansson, Linnea (9 september 2018). ”Ebba Busch Thor: ’Räkna aldrig, aldrig ut en kristdemokrat igen’” Arkiverad 10 september 2018 hämtat från the Wayback Machine.. Metro. Läst 12 september 2018.
  36. ^ ”Rödgröna större än Alliansen när alla röster är räknade”. SVT. Läst 13 september 2018.
  37. ^ ”Valresultat”. tacitus.nu. Läst 12 september 2018.
  38. ^ Lapidus, Arne (10 september 2018). ”Busch Thor räddade KD med kanonspurt”. Expressen. Läst 12 september 2018.
  39. ^ ”Tittarnas dom: ’Kristerssons bäst i SVT:s debatt’”. Expressen. Läst 12 september 2018.
  40. ^ ”Tittarnas dom: ’Kristerssons bäst i TV4:s debatt’”. Expressen. Läst 12 september 2018.
  41. ^ SVT (14 november 2018). ”Kristersson nedröstad i riksdagen”. SVT. Läst 14 november 2018.
  42. ^ ”Talmannen gav sonderingsuppdrag till Ulf Kristersson”. Sveriges Riksdag. 29 juni 2021. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2021/jun/29/talmannen-gav-sonderingsuppdrag-till-ulf-kristersson/. Läst 7 juli 2021. 
  43. ^ ”Moderaterna ger upp försöken att bilda regering”. Dagens Nyheter. 1 juli 2021. https://www.dn.se/sverige/moderaterna-ger-upp-forsoken-att-bilda-regering/. Läst 7 juli 2021. 
  44. ^ ”Ebba Busch om en borgerlig regering: ”Matematiken finns inte””. SVT. 2 juli 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ebba-busch-om-skapandet-av-en-borgerlig-regering-matematiken-finns-inte. Läst 7 juli 2021. 
  45. ^ ”TV: Vem tar över KD?”. Aftonbladet. http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/morgon/article67177.ab. Läst 18 februari 2015. 
  46. ^ ”Busch Thor: ’Kris normalläge i svensk sjukvård”. Expressen. Läst 11 maj 2019.
  47. ^ Ekots Lördagsintervju (14 februari 2015). ”Vad vill du med Kristdemokraterna, Ebba Busch Thor?”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/501360?programid=3071&start=1087. 
  48. ^ ”Behövs säkerhetsmarginaler”. SVT. Läst 3 september 2018.
  49. ^ ”Världen Idag: KDU kräver insatser för foster som överlever abort”. http://www.varldenidag.se/nyhet/2011/05/23/KDU-kraver-insatser-for-foster-som-overlever-abort/. Läst 13 februari 2015. 
  50. ^ ”Ebbabusch.com: EU-debatt på Uppsala Pride”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304101335/http://www.ebbabusch.com/2009/05/eu-debatt-pa-uppsala-pride/. Läst 13 februari 2015. 
  51. ^ ”Ebba Busch Thor om partiets syn på abort”. Expressen. Läst 3 september 2018.
  52. ^ ”Busch Thor: Barnmorskor ska få vägra utföra abort”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/eu-valet-2019/busch-thor-gast-i-bara-politik/. Läst 22 oktober 2020. 
  53. ^ Högfeldt, David (4 augusti 2018). ”Ebba Busch Thor kritisk till ’genusflum’”. Dagen. Läst 10 september 2018.
  54. ^ ”Måste bli slut på ’mom-shaming’”. TV4. Läst 10 september 2018.
  55. ^ Holmin, Maria (16 augusti 2018). ”KD-ledaren: ’Barn är inte en snuva’”. SVT. Läst 10 september 2018.
  56. ^ ”Busch Thor: ’Kvinnor offras på feministiskt altare’”. Svenska Dagbladet. Läst 11 maj 2019.
  57. ^ ”Busch Thor: ’Varför utvisas de inte?’”. Expressen. Läst 11 maj 2019.
  58. ^ ”Busch Thor: Böneutrop riskerar underlätta för de som vill skapa parallellsamhällen”. SVT. Läst 5 september 2018.
  59. ^ ”Busch Thor: ’Stoppa nedstängningen av Ringhals’”. SVT. Läst 11 maj 2019.
  60. ^ ”Busch Thor till Lövin: Inte oss flygskatten drabbar”. Omni. Läst 11 maj 2019.
  61. ^ ”Busch Thor: ’Bygg ut kärnkraften istället för att straffa glesbygden’”. Aftonbladet. Läst 11 maj 2019.
  62. ^ ”Busch Thor: ’Viktigt att små barn kan återförenas med sina föräldrar’”. Sveriges Radio. Läst 11 maj 2019.
  63. ^ ”KD vill ha lagom mycket av EU”. Svenska Dagbladet. Läst 11 maj 2019.
  64. ^ ”KD vill stoppa EU:s medlemsförhandlingar med Turkiet”. Dagens Nyheter. Läst 11 maj 2019.
  65. ^ ”Wallströms ensidighet skadar svensk utrikespolitik”. Svenska Dagbladet. Läst 11 maj 2019.
  66. ^ ”Ebba Busch Thor för ambassadflytt till Jerusalem”. Keren Kajemet Sverige. Läst 11 maj 2019.
  67. ^ ”Att hålla hand med Trump räddar inte KD”. Svenska Dagbladet. Läst 11 maj 2019.
  68. ^ Ebba Busch Thor. ”Hurra for syttende mai!!”. Arkiverad från originalet den 15 februari 2015. https://archive.is/20150215124419/http://www.ebbabusch.com/2009/05/hurra-for-syttende-mai/. Läst 17 maj 2009. 
  69. ^ Jacob Zetterman (23 april 2015). ”Ebba Busch Thor: Den kristna tron passar bra för partiledare” (på svenska). Dagen. https://www.dagen.se/ebba-busch-thor-den-kristna-tron-passar-bra-for-partiledare-1.352819. Läst 9 september 2018. 
  70. ^ Mattias Knutson (5 december 2019). ”Ebba Busch Thor skiljer sig från maken: "Sorg"”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/busch-thor-skiljer-sig/. 
  71. ^ ”KD-ledaren Ebba Busch Thor har blivit mamma”. svt Nyheter. 10 maj 2015. http://www.svt.se/nyheter/kd-ledaren-ebba-busch-thor-har-blivit-mamma. Läst 10 maj 2015. 
  72. ^ ”KD-ledaren Ebba Busch Thor har fått sitt andra barn” (på svenska). Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/ebba-busch-thor-har-blivit-mamma-1/. Läst 8 februari 2017. 
  73. ^ ”Ebba Busch Thor och hennes politiska karriär”. kvartalplay.se. 25 februari 2020. http://kvartalplay.se/fredagsintervjun/fredagsintervjun-ebba_busch_thor. Läst 4 januari 2021. 
  74. ^ ”Det vill Ebba Busch Thor kallas efter separationen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/det-vill-ebba-busch-thor-kallas-efter-separationen/. Läst 4 januari 2021. 
  75. ^ TT (20 november 2020). ”Ebba Busch tar hustvist till domstol”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/ebba-busch-tar-hustvist-till-domstol. Läst 2 juli 2021. 
  76. ^ ”KD-ledaren erkänner grovt förtal – men anser sig vara oskyldig”. DN.SE. 2 juli 2021. https://www.dn.se/sverige/kd-ledaren-erkanner-fortal/. Läst 2 juli 2021. 

Externa länkar

Wikimedia Commons har media relaterad till Ebba Busch.



Partipolitiska uppdrag
Företrädare:
Göran Hägglund 		Kristdemokraternas partiledare
2015– 		Efterträdare:
Innehar ämbetet
v • r
Kristdemokraterna
Ledarskap
Partiledare
Partisekreterare
Gruppledare
I regeringsställning
Associerade organisationer
Organisationer och företag
Historia och relaterade ämnen
1Koalitionsregering med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet · 2Koalitionsregering (Alliansen)
v • r
Ledamöter av Sveriges riksdag för Kristdemokraterna under mandatperioden 2018–2022
Auktoritetsdata

Information

Het artikel Ebba Busch in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Om sidan

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-07-12 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=1249621