Ebba Busch | |
![]() Ebba Busch vid Riksmötets öppnande 2015
| |
Innehar ämbetet | |
Tillträdde ämbetet 25 april 2015 | |
Företrädare | Göran Hägglund |
---|---|
Ämbetsperiod 2010–2015 | |
Innehar ämbetet | |
Tillträdde ämbetet 24 september 2018 | |
Valkrets | Västra Götalands läns östra |
Född | Ebba-Elisabeth Busch-Christensen[1] 11 februari 1987 ![]() |
Politiskt parti | Kristdemokraterna |
Alma mater | Uppsala universitet |
Yrke | PR-konsult, politiker |
Make | Niklas Thor (2013–2020) |
Barn | 2 |
Ebba Busch, mellan 2013 och 2020 känd som Ebba Busch Thor, egentligen Ebba-Elisabeth Busch,[2] ursprungligen Busch-Christensen, född 11 februari 1987 i Gamla Uppsala i Uppsala län, är en svensk politiker för Kristdemokraterna. Hon är partiledare för Kristdemokraterna sedan den 25 april 2015 och har tidigare varit kommunalråd i Uppsala kommun åren 2010–2015.[3]
Busch är uppvuxen i Gunsta utanför Uppsala. Hon gick i Livets Ords grundskola[4] och genomförde gymnasiet vid Katedralskolans IB-program. Under tonåren var hon deprimerad och har beskrivit det som att hon gick in i väggen under sista året på gymnasiet.[5] Hennes politiska engagemang väcktes av den negativa erfarenhet som hennes mormor haft med hemtjänsten.[6] Hennes mor har också varit sjukskriven för stress. Mammans negativa möte med Försäkringskassan och den offentliga sektorn beskriver hon också som en drivande faktor för hennes politiska engagemang.[6]
Hon har bedrivit akademiska studier i freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet.[7] och arbetat fem säsonger som utomhusmålare.[8] Hösten 2007 bodde hon i Bryssel och gjorde praktik (stagiaire) i Europaparlamentet hos europaparlamentariker Lars Wohlin. Wohlin var invald för Junilistan, men satt som politisk vilde 2007. Inför riksdagsvalet 2010 arbetade hon som PR-konsult i Stockholm.[9]
Ebba Busch var kommunpolitisk sekreterare åt Kristdemokraternas kommunalråd Gustaf von Essen under mandatperioden 2006–2010 i Uppsala kommun. År 2009 blev von Essen sjukskriven och Busch tog i praktiken över som vikarierande kommunalråd och förhandlade årets budget.[10]
Hon var vice ordförande för Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) åren 2008–2011.[6]
I maj 2010 beslutade Kristdemokraterna i Uppsala att utse Ebba Busch till kommunalråd på halvtid tillsammans med Gustaf von Essen, med ansvar för äldrefrågor samt demokrati och integration.[11] Med sina 23 år var hon den yngsta som valts på denna post.[12][13]
Inför valet till kommunfullmäktige i Uppsala 2010 föreslog Kristdemokraternas nomineringskommitté att Busch skulle stå på tredje plats på valsedeln, som skulle toppas av kommunalrådet von Essen.[14] Ungdomsförbundets ordförande Charlie Weimers, som saknade rösträtt i Uppsalas lokalavdelning, skrev att han tyckte att KD Uppsala borde placera Busch högst upp på listan.[15] Nomineringsstämman röstade för Busch, med röstsiffrorna 26 för Busch, 24 för von Essen och en blank röst.[16][17] I valet fick Busch 1 679 personröster vilket var betydligt fler än von Essen som fick 220.[18]
Busch gjorde ett flertal uttalanden i nyhetsmedia hösten 2010 angående det hon uppfattade som otydligt ledarskap från Kristdemokraternas dåvarande partiledare Göran Hägglund. Inför det extra rikstinget i januari 2012 gav hon sitt stöd till Mats Odells kandidatur som partiledare och hon kandiderade själv till posten som förste vice partiordförande – en omröstning hon förlorade mot Maria Larsson.[19] I september 2013 valdes hon in i partistyrelsen.[20]
År 2013 var hon en av de politiker vars yrkesliv skildrades i SVT:s dokumentärserie Kommunpampar.[13]
Inför Europaparlamentsvalet i Sverige 2014 valdes Busch att företräda Kristdemokraterna på valsedelns andra plats.[21] I Europaparlamentet var Busch då ersättare för parlamentariker Lars Adaktusson.[21]
Busch toppade Kristdemokraternas valsedel i kommunvalet i Uppsala 2014.[22] Hon fick med 2 477 personröster fler kryss än någon annan politiker i Uppsalas val till kommunfullmäktige.[23] Från och med den 1 januari 2015, då nya kommunalrådstjänster började gälla för mandatperioden 2014–2018, var hon det kommunalråd i Uppsala kommun med näst flest tjänsteår.[24] Efter Alliansens förlust i valet 2014 blev hon kommunalråd i opposition. Hon avgick som kommunalråd 2015 för att istället bli partiledare.[6]
I januari 2015 aviserade Göran Hägglund sin avgång som partiledare för Kristdemokraterna. Valberedningen nominerade då kandidater till hans efterträdare, däribland Ebba Busch. Den 13 mars 2015 föreslog en enig valberedning Ebba Busch som ny partiledare, partiets 4:e partiledare.[25] Den 25 april 2015 valdes hon enhälligt till partiledare, och tillträdde ämbetet samma dag.[26]
Under Buschs ledning har partiet tenderat att gå högerut. I oktober 2015 beslutade partiet att lämna Decemberöverenskommelsen, i strid med övriga tre Allianspartier. Överenskommelsen hade uppkommit i december 2014 efter regeringskrisen 2014 och bestod i att Allianspartierna gått med på att rösta igenom de budgetar som regeringen Löfven I lade fram under mandatperioden 2014–2018.[27]
Den 26 juli 2017 meddelade Busch och övriga partiledare för Allianspartierna att de, mot bakgrund av IT-skandalen på Transportstyrelsen, avsåg väcka misstroendeförklaring mot Peter Hultqvist (försvarsminister), Anna Johansson (infrastrukturminister) och Anders Ygeman (inrikesminister). Även Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gav stöd för misstroendeförklaringarna. Sedan Johansson och Ygeman därefter avgått från sina poster, var det bara Hultqvist kvar som riskerade misstroendeförklaring.[28] Den 15 september 2017 avgjordes frågan, där bland andra Kristdemokraterna under Busch ledning röstade för. Emellertid valde de två Allianspartierna Centerpartiet och Liberalerna att inte längre stödja misstroendeförklaringen, varpå Hultqvist kunde vara kvar som försvarsminister.[29]
Under våren 2018 kritiserade Busch Allianskollegan Annie Lööfs beslut att, tillsammans med regeringen Löfven I och Vänsterpartiet, rösta för den kontroversiella gymnasielagen om att ensamkommande från Afghanistan som fått beslutet att de inte har giltiga asylskäl ska få en ny chans att få uppehållstillstånd i Sverige om de börjar studera.[30][31]
Under valrörelsen inför riksdagsvalet den 9 september 2018 drev Busch bland annat frågan om att förstatliga landstingen, med avsikt att effektivisera och göra sjukvården mer jämlik i landet.[32][33] I september 2018 presenterade hon även ett förslag om att bilda nya och särskilt inriktade regionala behandlingscenter för patienter med astma, kol, psykiska sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar och diabetes – enligt samma modell som befintliga regionala cancercenter.[34]
Efter att Kristdemokraterna i många opinionsmätningar under mandatperioden 2014–2018 legat under 4%-spärren (i juni 2018 på 2,4 procent i Sifos mätning), valspurtade man och slutade som sjätte största parti med valresultatet 6,3 procent[35][36] – ett valresultat som är partiets högsta på 12 år och det femte högsta i partiets historia.[37] Busch retoriska förmåga och insatser i partiledardebatterna i SVT och TV4 under de sista dagarna inför valet sägs ha varit en starkt bidragande orsak till detta.[38] I flera mätningar efter partiledardebatterna utnämndes hon av tittarna till näst bäst efter Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.[39][40]
Den 14 november 2018 röstade riksdagen om Ulf Kristersson som statsminister i en regering med Moderaterna och Kristdemokraterna, alltså en mindre variant av Alliansen där Busch hade blivit vice statsminister. Röstningen slutade med 195 nej-röster mot 154 ja-röster. Detta efter att Allianspartierna Centerpartiet och Liberalerna följt de Rödgrönas linje medan Sverigedemokraterna röstade för förslaget. Detta är första gången någonsin som en talmans förslag till statsminister inte godkänts av riksdagen.[41]
Under regeringskrisen i Sverige i juni 2021 gav riksdagens talman Andreas Norlén moderatledaren Ulf Kristersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering. En regering där även KD var tänkt att ingå i.[42] Två dagar senare meddelade han att han ger upp försöken då han inte lyckats få med sig de 175 riksdagsmandat som krävts.[43] "Den politiska grunden för att ge Sverige en ny regering och för att kunna styra Sverige det kommande året finns, men matematiken finns inte", sa Ebba Busch.[44]
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2021-06) Motivering: Väldigt många meningar börjar med "Hon". Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Ebba Buschs politiska hjärtefrågor anses vara äldrefrågor, sjukvård, antibyråkrati och sänkta skatter. Hennes viktigaste fråga är gränsdragningen mellan politikens inflytande kontra civilsamhällets självbestämmanderätt.[45]
Sedan valrörelsen 2018 har hon drivit frågan om att förstatliga landstingen, med avsikt att effektivisera och göra sjukvården mer jämlik i landet.[32] Hon önskar återinföra den så kallade "kömiljarden" i syfte att minska vårdköerna. "Kömiljarden" innebär att de landsting som uppfyller tidsgränserna i vårdgarantin belönas med extra resurser.[46] Hon önskar bilda nya och särskilt inriktade regionala behandlingscenter för patienter med astma, kol, psykiska sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar och diabetes enligt samma modell som befintliga regionala cancercenter.[34]
Hon står bakom nuvarande svensk abortlagstiftning,[47][48] men har fört debatt i abortfrågan gällande foster som överlever abort.[49] Under en debatt i Uppsala 2009 sa hon att hon personligen har "svårt att se abort som en mänsklig rättighet".[50] Hon påtalade detta även 2015.[51] Hon vill ha samvetsfrihet för personal som vägrar att utföra aborter.[52]
Hon har argumenterat emot långtgående genuspedagogik.[53] Hon menar att det behövs en ’ny slags feminism’ som handlar om kvinnors ökande sjukskrivningstal snarare än vilka leksaker barn leker med på förskolan.[54][55] Hon är emot kvotering. Hon vill se en fri föräldraförsäkring där familjen själv kan välja hur ledighetsveckorna ska fördelas.[56]
Hon har argumenterat för höjda straff för sexualbrott och anser att utländska män som döms för detta bör utvisas.[57] Hon har vidare argumenterat emot att tillåta böneutrop.[58]
Hon har argumenterat emot planerna att avveckla Ringhals kärnkraftverk. Hon är för att bygga fler kärnkraftverk för att motverka den globala uppvärmningen.[59] Hon är emot att införa en flygskatt[60] och emot höjd bensinskatt.[61]
Busch har kritiserat den kontroversiella gymnasielagen, som gav ensamkommande från Afghanistan som fått beslutet att de inte har giltiga asylskäl en ny chans att få uppehållstillstånd i Sverige om de börjar studera.[31] Hon är för anhöriginvandring för den närmsta familjen.[62]
Busch är positiv till frihandel. Hon är för EU-samarbetet, men anser att subsidiaritetsprincipen ska värnas och är emot ökad överstatlighet inom sociala frågor och att ge EU beskattningsrätt.[63] Hon är motståndare till turkiskt medlemskap i EU.[64]
Hon har kritiserat utrikesminister Margot Wallströms hållning gentemot Israel och hantering av Israel-Palestinakonflikten. Hon menar att Wallström varit för ensidig och debatterat för Palestina snarare än en diplomat.[65] Hon önskar flytta den svenska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem och var positiv till USA:s beslut att flytta sin ambassad dit 2017.[66][67]
Buschs far kommer från Norge[68] och hon har dubbelt medborgarskap[5]. Vidare är hon medlem i Svenska kyrkan.[69]
År 2013 gifte hon sig med Niklas Thor, fotbollsspelare för IK Sirius FK. I december 2019 meddelade de att de ansökt om skilsmässa.[70] Med honom fick hon en son 2015 och en dotter 2017.[71][72] Hon använde under äktenskapet namnet Ebba Busch Thor, men blev aldrig folkbokförd så.[73][74]
Hösten 2020 gjorde hon ett husköp av en äldre man. Säljaren ångrade sig och menade att han inte förstod att han sålt huset efter att han fått handpenning. Busch menade att mannens reaktion berodde på påtryckningar från personer runt honom och valde att gå till rätten. När hon skrev sin version av skeendet i ett inlägg på Facebook, skrev hon också om brottslighet som säljarens juridiska ombud blivit dömd för. Det ledde till en anmälan om grovt förtal, men före åtal godkände hon ett strafföreläggande om villkorlig dom och dagsböter.[75][76]
Partipolitiska uppdrag
|
---|
|
|
|
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-07-12 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=1249621