Danstillstånd kallas det tillstånd enligt 2 kap. 4 § ordningslagen (1993:1617), som i Sverige krävs för att få ordna offentlig danstillställning. I Sverige är alla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på offentliga platser tillståndspliktiga. Offentliga danstillställningar är tillståndspliktiga även om de inte sker på offentlig plats. Detta gäller även dessutom bland annat tivoli, mässor, marknader, karnevaler och valborgsmässoeldar. Om sammankomsten kan äga rum utan fara för ordning och säkerhet eller trafiken kan sammankomsten få hållas utan tillstånd. Dans utan tillstånd kallas ibland svartdans[1] eller spontandans[2].
Lagen omfattar även slutna sammankomster som anordnas inom en rörelse vars väsentliga verksamhet var att ordna tillställningar enligt ovan, och tillämpas därför även inom restaurangverksamhet.
Tillstånd sökts hos Polismyndigheten som i sin tur kan ställa krav på bland annat fler ordningsvakter. Tillståndet prövas med hänsyn till den eventuella fara för ordning och säkerhet som dans, och relaterade förändringar vad gäller exempelvis gästdensitet och belysning, som sammankomsten kan innebära.
Enligt Miljöförvaltningen i Stockholm fanns 2006 ungefär 1 100 restauranger i staden, av vilka knappt 100 hade danstillstånd.[3]. Danstillstånd var nödvändigt även för lokaler där gästerna spontandansade.[4] Om gäster spontandansade utan tillstånd måste detta avbrytas, till exempel genom att musiken bryts eller av vakter.
Krav på danstillstånd finns i ordningslagen sedan 1956[5][6]. Vid dess tillkomst hade det i många år debatterats kring ökande förekomst av danstillställningar och "omoralisk" musik (framför allt jazz), alkoholkonsumtion och okontrollerade möten mellan unga män och kvinnor, vilket i debatten kallades Dansbaneeländet.
Mellan 2007 och 2010 lades en motion om året för att avskaffa danstillståndet.[7] Mellan 2011 och 2014 lades sammanlagt 20 motioner av ledamöter från alla svenska riksdagspartier utom Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. I november 2014 försökte Sveriges radio P3 arrangera en debatt om danstillståndet, men lyckades inte hitta en motdebattör i frågan som ville försvara danstillståndet.[4] Polisen har dock uttryckt farhågor om minskad kontroll över nöjesevenemang.[8] Under början av april 2016 biföll dock Justitieutskottet en motion från Vänsterpartiet om att riksdagen skulle uttala att danstillståndet bör avskaffas.[9] Den 14 april 2016 lyftes frågan vid Riksdagen, som då unisont[10] biföll 14 motioner från alla partier utom Socialdemokraterna att avskaffa danstillståndet.[11] Vid besked om beslutet uppstod spontandans på Mynttorget.[11] [12] Ett tillkännagivande från riksdagen innebär dock inte att regeringen är tvingad att lägga fram förslag, men det förväntas att regeringen antingen agerar eller förklarar för riksdagen varför man låter bli. Ytterst kan riksdagen byta regering genom att lämna misstroendeförklaring, om regeringen underlåter att agera i en för majoriteten viktig fråga.
Frågan hamnade på regeringen Regeringen Löfven Is bord, men det dröjde ytterligare sju år, ända till Regeringen Kristersson, innan regeringen beslutade om en proposition.[13]
Den 12 januari 2023 meddelade regeringen att de beslutat om en lagrådsremiss varigenom danstillståndet föreslås avskaffas på platser som inte är offentliga. Om förslaget blir verklighet ersätts tillståndsplikten istället med en anmälningsplikt vilket innebär att den som anordnar en danstillställning ska anmäla detta till Polismyndigheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.[14] Till skillnad från en ansökan om tillstånd är en anmälan kostnadsfri.[15] Att ansöka om tillstånd kostade 870 kronor år 2022 och avgiften betalades inte tillbaka om ansökan avslogs.[16]
Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2023-05-27 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=286303