Asiaten

  1. Hemsida
  2. Svensk Wikipedia
  3. Asiaten
Asiaten
Vardagligt namn på en influensa som fick utbrott 1957 Redigera
Asian flu in Sweden 1957 (2).jpg
Pandemi Redigera
Undertyp avinfluensapandemi Redigera
Ursp­rungs­landKina Redigera
Start­da­tum1956 Redigera
Slutdatum1958 Redigera
Antal döda1 200 000, 4 000 000 Redigera
Orsakinfluensa A virus subtyp H2N2 Redigera
1957. Asiaten härjar i Vivalliusskolan i Örebro och lärarinnan Barbro Ogenvall är ensam i klassrummet med den ende friska eleven i klassen, Kjell Hagberg.
168 asiatensjuka värnpliktiga i en gymnastiksal på F 21 i Luleå 1957.
Influensa
Influenza virus.png
Exempel på subtyper
av influensavirus typ A

Asiaten är det vardagliga namnet på en influensa som upptäcktes tidigt 1956 i Kina och fick stor utbredning över hela världen fram till 1958. Den räknas jämte Spanska sjukan och Hongkonginfluensan som en av de tre pandemierna under 1900-talet. Sjukdomen orsakades av influensa A-virus av undertypen H2N2, samma influensavariant som tidigare orsakat den ryska snuvan.[1]

Spridning

Viruset identifierades först i Guizhou i Kina tidigt under 1956.[2] Sjukdomen kom att spridas som en pandemi och nådde Singapore i februari 1957, Hongkong i april, och USA i juni.[3] Uppskattningen av det totala antalet dödsfall varierar stort mellan olika källor, där amerikanska myndigheter anger dödstal i storleksordningen 1,1 miljoner,[4] brittiska myndigheter omkring 2 miljoner[5] och Världshälsoorganisationen mellan 1 och 4 miljoner döda.[6] Antalet dödsfall i USA har uppskattats till omkring 69 800.[7]

I Sverige

Till Sverige kom influensan under hösten och hade sin kulmen i oktober 1957, med totalt cirka 312 000 rapporterat smittade (men baserat på sjukkassestatistik fanns en översjuklighet på ungefär 15 % av befolkningen, 1 116 000 fall).[8][9] I samband med att smittan spreds som värst valde man att stänga ned skolorna i landet under några dagar samtidigt som repövningar och permissioner ställdes in. Sjukhusen blev i många fall överbelagda samtidigt som personalen på vissa håll, bland annat på Karolinska universitetssjukhuset, insjuknade så att det blev svårare att bemanna avdelningarna. Medicinalstyrelsen publicerade återkommande "Råd till allmänheten i influensatider" i dagspress i ett försök att begränsa spridningen.[9] Även genom information i radio och TV gick informationen ut om hur influensa smittade till allmänheten. Samtidigt var antalet rökare i Sverige vid den här tiden högt vilket sannolikt förvärrade situationen. Bland vuxna rökte ungefär hälften av männen och 10 procent av kvinnorna.[1]

Dödligheten var trots allt förhållandevis låg, mellan 2 och 2,5 promille i Norden, vilket ger en total dödssiffra på knappt 3 000 personer i Sverige. Den vanligaste dödsorsaken var lunginflammation efter sekundärinfektion med bakterier. Det vaccin som hade framställts nådde bara fram till vissa utvalda grupper på grund av bristande tillgång.[9] De som ändå kom att vaccineras inkluderade delar av sjukvårdspersonalen, personer som var innehavare av viktiga befattningar och vissa värnpliktiga som valts ut för att studera vaccinets effektivitet.[1]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Holmberg, Martin (2020). Pandemier och epidemier : från kolera till covid-19 i ett tvärvetenskapligt perspektiv (Andra upplagan). sid. 88. ISBN 978-91-44-14269-2. OCLC 1196090626. https://www.worldcat.org/oclc/1196090626. Läst 21 januari 2021 
  2. ^ Goldsmith, Connie (2007). Influenza : the next pandemic?. Minneapolis, MN: Twenty-First Century Books. ISBN 0-7613-9457-5. OCLC 61278561. https://archive.org/details/influenzanextpan00gold. 
  3. ^ Bud, Robert (January 2007). ”Germ Warfare”. History Today 57 (1). https://www.historytoday.com/archive/germ-warfare. Läst 12 februari 2020. 
  4. ^ ”1957-1958 Pandemic (H2N2 virus) | Pandemic Influenza (Flu) | CDC” (på amerikansk engelska). www.cdc.gov. 22 januari 2019. https://www.cdc.gov/flu/pandemic-resources/1957-1958-pandemic.html. Läst 3 juli 2020. 
  5. ^ ”UK Pandemic Influenza Plan”. UK Health Departments. 1 mars 2005. https://www.who.int/csr/resources/publications/influenza/PandemicFlu_ContingencyPlan010305.pdf. 
  6. ^ ”Past pandemics” (på engelska). www.euro.who.int. https://www.euro.who.int/en/health-topics/communicable-diseases/influenza/pandemic-influenza/past-pandemics. Läst 3 juli 2020. 
  7. ^ Green, Jeffrey (2006). The Bird Flu Pandemic. St. Martin's Griffin. ISBN 0312360568. https://archive.org/details/birdflupandemicc00gree. 
  8. ^ Erika Svantesson (22 juli 2009). ”Lärdomar dras av tidigare pandemier”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/sverige/lardomar-dras-av-tidigare-pandemier/. 
  9. ^ [a b c] Fredrik Elgh (21 februari 2007). ”Historisk erfarenhet nödvändig för dagens beredskapsåtgärder - Pandemiers påverkan på samhället”. Läkartidningen. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815204251/http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=6140. 

Källor

Externa länkar

v • r
Pandemier och epidemier hos människor
PandemierSpanska sjukan.
Epidemier
Se även

Information

Het artikel Asiaten in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Om sidan

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-06-12 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=212585