Arja Saijonmaa

Arja Saijonmaa
Arja Saijonmaa på Guldbaggegalan 2013..jpg
Arja Saijonmaa
FödelsenamnArja Enni Helena Saijonmaa
Född1 december 1944 (77 år)
Sankt Michel, Finland
BakgrundFinland Finland
GenrerPop, schlager, visa
RollSångare, skådespelare
Webbplatsarjasaijonmaa.com

Arja Enni Helena Saijonmaa, född 1 december 1944 i Sankt Michel i Finland[1][2], är en finländsk sångare och skådespelare. Hon är internationellt aktiv och har deltagit i uttagningar till Eurovision Song Contest för både Finland och Sverige. "Jag vill tacka livet" och "Högt över havet" tillhör hennes mest kända sånger.

Biografi

Arja Saijonmaa studerade vid Sibeliusakademin och tog en fil.kand. i drama, litteratur och musikvetenskap på Helsingfors universitet. Hon medverkade 1966 i kören till den politiska Lappo-operan av Arvo Salo och Kaj Chydenius,[3] men debuterade som skivartist inom schlagerfacket.

Genombrott och musikkarriär

Arja Saijonmaa uppträder på Stockholm Pride i Stockholm 2014.

Hon drogs dock till den politiska sångrörelsen och medverkade på ett antal av Love Records samlingsalbum samt gjorde ett soloalbum för bolaget 1973. Hon hade träffat den grekiska kompositören Mikis Theodorakis 1970 och fick sitt internationella genombrott som sångsolist i hans ensemble på en omfattande världsturné 1970–1972. Framgången med Theodorakis fortsatte 1977, då hon på skiva tolkade grekiska sånger på svenska; en finskspråkig samling skördade framgång två år senare.[4] År 1975 medverkade hon på Alternativfestivalen i Stockholm.[5] År 1979 spelade hon in sånger av den chilenska sångerskan Violeta Parra på både svenska och finska. I Sverige blev särskilt "Jag vill tacka livet" (Inti-Illimani, Violeta Parras "Gracias a la vida") en stor framgång.[6]

Arja Saijonmaa har en stor musikalisk bredd, som även inbegripit tolkningar av Zarah Leander och klassisk musik. Sammanlagt har hon spelat in 35 album. Hon har spelat in låtar på många olika språk, bland annat finska, svenska, norska, spanska, italienska, grekiska, tyska, franska, och engelska. Hon har också haft filmroller i till exempel Charlotte Löwensköld och Herr Puntila och hans dräng Matti, båda 1979. Under tiden då diktatur rådde i Grekland, var hon mycket engagerad i landets sak, vilket hon beskriver i sin bok En ung naken kvinna.

Hon skrev sin första sångtext med "Min ensamhet", som utgavs som en singel 2014 och också ingick i albumet Dig har jag kär… min svenska sångbok 2014.

Melodifestivalen

Arja Saijonmaas återkomst som tävlande i Melodifestivalen 2019 med bidraget Mina fyra årstider.

År 1971 deltog Arja Saijonmaa i Finlands uttagning till Eurovisionsschlagerfinalen med sången "Talvilintu". År 1987 ställde hon upp i den svenska Melodifestivalen med låten "Högt över havet" som kom på andra plats endast en poäng efter Lotta Engberg med "Fyra Bugg & en Coca Cola". Däremot vann bidraget omröstningen i den då nyuppstartade tävlingen OGAE Second Chance Contest.[7] År 1990 deltog hon återigen i Finland med sången "Gabriela".

Hon var en av de tio programledarna för Melodifestivalen 2000 i Göteborg. Hon återkom som tävlande artist i Melodifestivalen 2005 med låten "Vad du än trodde så trodde du fel", en låt som inte nådde samma framgångar som "Högt över havet".[8] I november 2018 bekräftades det att Arja Saijonmaa skulle göra återkomst som tävlande i Melodifestivalen 2019 med bidraget "Mina fyra årstider".[9] Hon var det femte bidraget i första deltävlingen där hon hamnade på sjunde plats.

Övriga aktiviteter

Arja Saijonmaa har sedan 1987 varit FN-ambassadör vid UNHCR.[10] Hon skrev 2000 boken Sauna om den finska bastutraditionen.[11] Saijonmaa har kandiderat i finländska riksdagsval och EU-val för Svenska folkpartiet.

Hon sjöng sin låt "Jag vill tacka livet" på Olof Palmes begravning.[12]

2014 utnämndes hon till hedersledamot av Boelspexarna. Boelspexarna har i sitt spex Napoleon lånat Saijonmaas melodi Högt över havet till sin kuplett Finland är Finland. Under föreställningen av Napoleon 2014 framträdde Saijonmaa tillsammans med ensemblen[13].

Saijonmaa fick Pro Finlandia-utmärkelsen 1986. Hon är bosatt i Stockholm och Paris.

Produktioner

Diskografi

På finska

  • 1972 Laula kanssani toveri
  • 1972 Arja Saijonmaa & Mikis Theodorakis
  • 1973 Koko yön minun poikani valvoi
  • 1975 Huomenta sydämeni
  • 1979 Jokainen arkiaamu - Arja Saijonmaa & Mikis Theodorakis Ateenassa
  • 1979 Miten voin kyllin kiittää
  • 1981 Ruotsiin ja takaisin
  • 1983 Ystävän laulu
  • 1985 Valitut laulut
  • 1988 Arja Saijonmaa & George de Godzinsky Finlandia-talossa
  • 1989 Yhteinen taivas ja maa
  • 1993 Paijaa mua
  • 1994 La Cumparsita
  • 2000 Sydänten silta
  • 2001 20 Suosikkia: Satumaa
  • 2006 Rakkaus on rohkeutta
  • 2007 Tähtisarja - 30 suosikkia (2CD)

På svenska

  • 1977 Det är tid att sjunga sånger
  • 1977 Tango Jalousie
  • 1978 Arja Saijonmaa i Stockholms konserthus
  • 1979 Jag vill tacka livet
  • 1981 Sånger från asfalt och ängar
  • 1982 Leksar och parfym
  • 1987 Högt över havet
  • 1988 Arja sjunger Zarah
  • 1989 Samma himmel, samma sol
  • 1994 La Cumparsita
  • 1994 Arja's bästa
  • 1998 Bara du kommer
  • 1999 En bro av gemenskap
  • 2000 Guldkorn
  • 2002 100% (2CD)
  • 2003 Arja Nära
  • 2005 Vad du än trodde så trodde du fel
  • 2014 Dig har jag kär... min svenska sångbok

På andra språk

  • 1976 Bonjour mon coeur
  • 1983 Es ist Zeit

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1974 Mina sånger de ska leva
Mikis Theodorakis
Pi Lind Nya Komediteatern/
Riksteatern[14]
2008 Medverkande Snurra min jord
Hyllningsföreställning till Lars Forssell
Lars Löfgren Vasateatern[15]

Bibliografi

Källor

  1. ^ http://www.saijonmaa.com/index.php/sv/om-arja/bakgrund-utbildning
  2. ^ http://scenkonstportalen.riksteatern.se/sites/default/files/uploaded_files/size_production_promo_file/Info%20om%20Arja%20Saijonmaa%20och%20Mikis%20Theodorakis.doc
  3. ^ Lappo-operan i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  4. ^ Arja Saijonmaa i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  5. ^ Alternativ festival på Discogs
  6. ^ "Arja Saijonmaa Och Inti-Illimani* – Jag Vill Tacka Livet". Discogs.com. Läst 12 december 2014.
  7. ^ ”OGAE Second Chance Contest History” (på engelska). OGAE International. 11 augusti 2016. https://ogaeinternational.org/ogae-second-chance-contest-history/. Läst 3 januari 2019. 
  8. ^ ”Arja Saijonmaa gör schlagercomeback”. Aftonbladet. 26 november 2018. https://www.aftonbladet.se/a/m6lwkq. Läst 3 januari 2019. 
  9. ^ Björkqvist, Anna (27 november 2018). ”Idoldeltagare och Arja Saijonmaa - här är de som tävlar på Melodifestivalscenen 2019”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/11/27/idoldeltagare-och-arja-saijonmaa-har-ar-de-som-tavlar-pa-melodifestivalscenen. Läst 3 januari 2019. 
  10. ^ "Messengers of Peace". UN.org. Läst 19 september 2013. (engelska)
  11. ^ "Sauna". Libris. Läst 19 september 2013.
  12. ^ Elmervik, Linn (16 maj 2015). ”Därför bröt Arja ihop över succélåten”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/WLaRLG. Läst 7 juni 2022. 
  13. ^ ”Hedersledamöter”. boelspexarna. https://www.boelspexarna.se/hedersledamoeter. Läst 10 oktober 2019. 
  14. ^ Ingmar Glanzelius (21 september 1974). ”Theodorakis: Skönheten blir till ett vapen”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1974-09-21/257/18. Läst 18 mars 2018. 
  15. ^ Gunilla Brodrej (15 januari 2008). ”Så snurrar hans ord”. Expressen. http://www.expressen.se/kultur/sa-snurrar-hans-ord/. Läst 28 juni 2015. 

Externa länkar

Information

Het artikel Arja Saijonmaa in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2022-11-18 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=52667