Anders Tegnell

  1. Hemsida
  2. Svensk Wikipedia
  3. Anders Tegnell
Anders Tegnell
Anders Tegnell vid en presskonferens på Karolinska institutets område i Solna i april 2020.
Född17 april 1956 (65 år)
Uppsala församling, Uppsala län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragLäkare och ämbetsman
Känd förStatsepidemiolog under coronavirusutbrottet 2020–2021
FöräldrarIngemar Tegnell (1932–2017)
Karin, född Olsson (1931–1972)

Nils Anders Tegnell, född 17 april 1956 i Uppsala församling[1] i Uppsala, är en svensk läkare och ämbetsman som sedan 2013 är statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Bakgrund

Tegnell tillbringade sin första tid i Uppsala, där fadern Ingemar Tegnell (1932–2017) studerade till agronom och modern Karin, född Olsson (1931–1972), arbetade vid Postverket.[2] Han växte därefter upp i Linköping, med undantag för en tid i Etiopien, där fadern arbetade med olika utvecklingsprojekt. Tegnell studerade under gymnasietiden vid Katedralskolan i Linköping.[3]

Karriär

Tegnell avlade 1985 läkarexamen vid Lunds universitet. Han tjänstgjorde därefter som AT-läkare vid Östersunds sjukhus.[4] Han genomförde sin specialistutbildning i Linköping och inriktade sig då på infektionssjukdomar.[5] År 1990 deltog han, såsom länets infektionsläkare, i vården av en person som drabbats av antingen ebola eller något besläktat virus.[6][7]

Tegnell har under flera perioder varit verksam utomlands. Mellan 1990 och 1993 arbetade han för Världshälsoorganisationen (WHO) i Laos. År 1995 utbröt ebolafeber i staden Kikwit, belägen 25 mil öster om dåvarande Zaires huvudstad Kinshasa. Tegnell, som då var smittskyddsläkare i Linköping samt knuten till Linköpings universitet, ingick i den grupp svenska experter tillhöriga Läkare utan gränser som reste dit på uppdrag av Räddningsverket.[6][8] Sjukhuspersonalen hade då övergivit sjukhuset av rädsla för smittan. I efterhand har Tegnell berättat att det i Sverige fanns en oro för att gruppen skulle ta med sig sjukdomen tillbaka till Sverige. Gruppen satte läkarstudenter att undervisa befolkningen i byarna runtom staden hur man bäst undvek smittan. Studenterna tog sig till byarna på cyklar, som flugits ner från Sverige.[3] Tegnell arbetade senare vid EU-kommissionen i Luxemburg med bakterier som kan användas för terrorändamål, exempelvis mjältbrand.[7]

Tegnell disputerade 2003 i medicin vid Linköpings universitet; avhandlingen[9] handlar om infektionsrisker vid hjärtkirurgi. Följande år avlade han en naturvetenskaplig masterexamen i epidemiologi, möjligtvis vid London School of Hygiene & Tropical Medicine vid University of London.[4][5][10] Åren 2004 och 2005 arbetade han vid Smittskyddsinstitutet och från 2005 vid Socialstyrelsen,[4] där han mellan 2010 och 2012 var chef för Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården.[4][11] Han var 2012 och 2013 avdelningschef vid Smittskyddsinstitutet.[4]

Tegnell är sedan den 1 mars 2013 statsepidemiolog,[12] först vid Smittskyddsinstitutet och från och med den 1 januari 2014 vid Folkhälsomyndigheten. I samband med coronavirusutbrottet 2020–2021 i Sverige har han blivit flitigt intervjuad i svenska och utländska medier om Folkhälsomyndighetens arbete med att begränsa smittspridningen inom landet.[13]

Tegnell invaldes 2005 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[4] Hans inträdesanförande handlade om pandemiernas påverkan på samhället.[14]

I sin roll som statsepidemiolog har Tegnell fått möta mycket kritik för den svenska coronastrategin.[15]

Anders Tegnell utanför Karolinska institutet i Solna under en presskonferens under coronavirusutbrottet 2020–2021.

Privatliv

Anders Tegnell är gift med Margit Neher (född 1959), med vilken han har tre döttrar.[3] Han är bosatt i Vreta kloster i Östergötland.[7]

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ Ekengren, Lars-Gunnar; Jöred, Pelle (1958). Postmatrikel 1958. Stockholm: Postverket. sid. 568. http://runeberg.org/postmatr/1958/0568.html .
  3. ^ [a b c] ”Okända tragedin som formade Anders Tegnell”. Expressen. 2 april 2020. https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/okanda-tragedin-som-formade-anders-tegnell/. Läst 18 april 2020. 
  4. ^ [a b c d e f] Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 61. ISBN 978-91-980878-8-8 .
  5. ^ [a b] ”Curriculum Vitae – Anders Tegnell”. Europeiska smittskyddsmyndigheten. https://www.ecdc.europa.eu/sites/default/files/media/en/aboutus/governance/af/Documents/Curriculum%20vitae%20-%20Anders%20Tegnell.pdf. 
  6. ^ [a b] Håkan Lövström (15 maj 1995). ”De reser till dödssmittan”. Aftonbladet. 
  7. ^ [a b c] Westerlund, Torbjörn (18 april 2016). ”Mötte första patienten med blödarfeber”. corren.se. https://corren.se/nyheter/motte-forsta-patienten-med-blodarfeber-om4099745.aspx. Läst 6 maj 2020. 
  8. ^ Svenska experter i Kikwit. Tidningarnas telegrambyrå. 18 maj 1995. 
  9. ^ Tegnell, Anders; Wiström Johan Docent (2002) (på engelska). The epidemiology and consequences of wound infections caused by coagulase negative staphylococci after thoracic surgery. Linköping University Medical Dissertations, 0345-0082. Linköping: Linköpings universitet. Libris oai:DiVA.org:liu-26672. ISBN 91-7373-186-2 
  10. ^ Curriculum vitae Anders Tegnell, European Centre for Disease Prevention and Control, Solna (PDF)
  11. ^ Sveriges statskalender 2010. Stockholm: Fritzes. 2010. sid. 254 .
  12. ^ Manzoor, Amina (26 februari 2013). ”Blir ny statsepidemiolog”. Läkemedelsvärlden. https://www.lakemedelsvarlden.se/blir-ny-statsepidemiolog/. Läst 29 april 2020. 
  13. ^ ”Das sind die Gesichter der Corona-Krise”. Neue Zürcher Zeitung. 13 april 2020. https://www.nzz.ch/panorama/das-sind-die-gesichter-der-corona-krise-ld.1550721. Läst 13 april 2020. 
  14. ^ Tegnell, Anders (2007). ”Pandemiernas påverkan på samhället”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (5/2007): sid. 76–79. https://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/075/kkrvaht_5_2007_6.pdf. 
  15. ^ ”Tegnell bemöter kritik mot svensk strategi”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/2GQBd4. Läst 21 oktober 2020. 

Externa länkar

Företrädare:
Annika Linde 		Sveriges statsepidemiolog
2013– 		Efterträdare:
Innehar posten
v • r
Coronavirus
IBV · HCoV-229E · SARS-CoV (orsakar sars) · HCoV-NL63 · MERS-CoV (orsakar mers) · SARS-CoV-2 (Varianter av SARS-CoV-2)
Om sjukdomenSARS-CoV-2 without background.png
Åtgärder
Vaccin
Övrigt
Covid 19-pandemin
Berörda områden
Sjukdomen
Världshälsoorganisationen · Europeiska läkemedelsmyndigheten · Food and Drug Administration · Folkhälsomyndigheten · Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea
Auktoritetsdata

Information

Het artikel Anders Tegnell in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Om sidan

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2021-06-14 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=8417773