Alexandra Pascalidou

Alexandra Pascalidou
Alexandra-Pascalidou-Pressbild-06.jpg
Alexandra Pascalidou 2014
Född17 juli 1970[1] (52 år)
Rumänien Bukarest
MedborgarskapSverige
Utbildad vidKungsholmens gymnasium/Stockholms Musikgymnasium Arbcom ru editing.svg
SysselsättningFörfattare, TV-programledare
Känd förMediepersonlighet
Utmärkelser
Stockholms stads Bellmanpris (2018)[2]
Webbplatspascalidou.se
Redigera Wikidata

Alexandra Pascalidou (grekiska: Αλεξάνδρα Πασχαλίδου), född 17 juli 1970 i Bukarest i Rumänien, är en svensk skribent, författare, moderator och programledare.

Pascalidou, som är av grekisk härkomst, var kolumnist i tidningen Journalisten.[3] Hon har tidigare även varit kolumnist i Metro.

Biografi

Pascalidou föddes av grekiska föräldrar i Rumänien[4] 1970 och när hon var ett år flyttade familjen till Grekland. När hon var sex år gammal (1976) flyttade de till Sverige[5] och hon växte upp i förorten Rinkeby i Stockholm.[6] Hon har en högskoleexamen med statsvetenskap och internationella relationer som huvudämne och har läst juridik, kreativt skrivande, nationalekonomi och företagsekonomi. Hon har varit Erasmus-stipendiat på Kretas Universitet.[7]

Pascalidou har varit sambo med chefredaktören för tidningen Res, Johan Lindskog, som hon har en dotter med.[8] Dottern, Melina, var med i 2015 års julkalender på SVT. Pascalidou har även varit sambo med Michael Alonzo.[9]

Arbetsliv

Alexandra Pascalidou leder debatten Vem bryr sig om de hemlösa?Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm 2014.

Programledare

Pascalidou tog 1995 över programledarrollen för det mångkulturella magasinet Mosaik i Sveriges Television (SVT). Åren 2000-2001 ledde Pascalidou tv-programmet Som sagt i SVT, ett lördagsprogram som behandlade språk- och litteraturfrågor. Under denna tid var hon även producent och reporter för programmet Striptease med fokus på undersökande journalistik. Hon var i mitten på 1990-talet tillsammans med Michael Alonzo, Dogge Doggelito och Cissi Elwin förgrundsfigur i den svenska delen av Europarådets Antirasismkampanj "Alla olika alla lika" som i Sverige också gick under arbetsnamnet "Ungdom mot rasism (UMR)".

År 2004 var Pascalidou programledare för OS i Aten i SVT, och därefter bodde hon i två års tid i Grekland. Under den här tiden var hon bland annat programledare i TV; bland annat ledde hon fredagskvällsunderhållning i ERT där hon kom att intervjua Diego Maradona, Roberto Cavalli, Isabel Allende och Roger Moore.[10] Hon var också programledare för delfinalen i Melodifestivalen 2005 med Shan Atci.

I januari 2007 blev Pascalidou en av fem programledare för TV4:s Förkväll; dock byttes samtliga av dessa programledare ut efter en tid. Hon var med i Pokermiljonen i TV4 och har varit programledare i bland annat SVT:s På flykt med Kjell Lönnå samt Uppesittarkväll med Anders Lundin. För Sveriges Radio är hon en av de återkommande programledarna för allmänhetens debattprogram Ring P1.[11]

25 januari 2016 ledde hon semifinalslottningen för Eurovision 2016 i Stockholm.

2017 anlitades Pascalidou av Utrikesdepartementet att genomföra fem intervjuer i UD-podden.[12] Rebecca Weidmo Uvell ifrågasatte det journalistiska värdet och kritiserade UD, särskilt för den avslutande intervjun där utrikesministern Margot Wallström intervjuades av en person som hennes egen myndighet hade betalat.[13]

Skribent och föreläsare

Pascalidou bloggade tidigare på Metrobloggen[14], vilket är Metros egen bloggsida, och skrev under en period krönikor i tidningen Metro. Hon föreläser om mångfald och media, demokrati och rättvisefrågor, retorik och ledarskap, jämställdhet och kulturkompetens.

Alexandra Pascalidou får
utmärkelsen Årets europé
Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm 2015.

Styrelsearbete

Pascalidou har även suttit i BRIS styrelse[källa behövs] samt i styrelsen för kvinnojouren Terrafem[källa behövs] som arbetar med utsatta kvinnor. Hon är engagerad i kvinnors hälsa i 2,6 miljonerklubben[källa behövs] och mammaambassadör i RFSUs kampanj[förtydliga][källa behövs]. Hon sitter med i styrelsen för Stiftelsen Läxhjälpen[15] som hjälper ungdomar i utsatta områden att klara av grundskolan för att få behörighet till gymnasiet. 2022 blev hon även utsedd till UN Womens representant i Sverige.

Skådespelare

Efter Pascalidous bok Kaos – ett grekiskt krislexikon regisserade Anna Ulén föreställningen Alexandras odysséGöteborgs stadsteater. Dagens Nyheters Kristina Lindquist recenserade pjäsen och skrev 2017 att den bitvis var lika kaosartad som Greklands ekonomi, men att det i den övertydliga plakatteatern även fanns ett uppfordrande samtal. Om Pascalidou skrev hon att hon inte är en skådespelare, men att hon som sig själv var en helt igenom scenisk varelse med humor, hetta och karismatisk närvaro.[16] Sara Granath i Svenska Dagbladet skrev att föreställningen knappast var helgjuten, men att den klargjorde hur syndabockar skapas och utnyttjas i den nationalistiska propagandan.[17]

Välgörenhet

2014 deltog Pascalidou tillsammans med Lena Ag för organisationen Kvinna till Kvinna i en kändisspecial av Postkodmiljonären. De vann en miljon kronor åt "Kvinna till Kvinna".

Grundare av den Nya Akademien

Pascalidou är grundare av den Nya Akademien som delade ut ett internationellt litteraturpris i december 2018.[18][förtydliga][uppföljning saknas]

Kritik

I oktober 2005 uppgav journalisten Kjell Häglund i en krönika i Dagens Media att Pascalidou använt sig av spökskrivare för några av sina krönikor i Metro.[19] Pascalidou tillbakavisade uppgifterna och hävdade att de var ett uttryck för rasism och sexism.[20] 2017 berättade Aron Flam i sin podcast Dekonstruktiv kritik att det var han som var den anonyma spökskrivaren som åsyftades i Kjell Häglunds artikel. Flam hade under 2005 varit anställd av Pascalidou som konsult, researcher och textunderlagsförfattare.

Samma månad uppgav även tidningen Resumé att Pascalidou plagierat text i en av sina krönikor i Metro.[21] Vid detta tillfälle handlade det om en krönika av Pascalidou som publicerades i Metro den 29 december 2003 och som hade stora likheter med en krönika skriven av kolumnisten Daniel Hernandez som publicerades två dagar tidigare i Los Angeles Times.[21] Pascalidou nekade även denna gång till anklagelserna,[22] men medgav 2015 att hon borde ha uppgett källan.[23]

I april 2015 anklagades Pascalidou återigen för att ha plagierat text.[24] Denna gång handlade det om en krönika av Pascalidou som publicerades i Metro i mars 2015 och som innehöll snarlika formuleringar från en dikt skriven av den turkiske poeten Aziz Nesin.[24] Pascalidou skrev senare på sin blogg[23] att hon hade slarvat och skämdes samt att hon "... har varit skrivande journalist så länge att jag borde sökt sången och diktaren, satt citattecken och hänvisat till dem.”[25] Efter avslöjandet tog Metro bort krönikan från sin webbplats, vilket tidningens ställföreträdande chefredaktör Kristoffer Rengfors motiverade med att texten "inte [höll] tillräcklig publicistisk höjd".[24] Vid samma tidpunkt avslutade också Metro samarbetet med Pascalidou, enligt Pascalidou själv för att hon hade nya utmaningar som hon behövde frigöra tid för.[24]

Bibliografi

  • Bortom mammas gata 2001
  • Korsvägar- röster om förortskultur 2002
  • Frontkick 2003
  • Taxi 2008
  • Min stora feta grekiska kokbok Bonnier Fakta 2010
  • Kaos- ett grekiskt krislexikon Atlas 2014
  • me too: Så går vi vidare Röster, redskap och råd Lava Förlag 2017
  • Mammorna Bokförlaget Atlas 2018

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ Česko-Slovenská filmová databáze, 2001, omnämnd som: Alexandra Pascalidou, person-ID på ČSFD: 312054.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.mynewsdesk.com, läst: 23 december 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ http://www.journalisten.se/nyheter/jag-larde-mig-slass-med-orden
  4. ^ https://www.expressen.se/noje/darfor-tackar-alexandra-pascalidou-nej-till-frierierna/
  5. ^ Harry Amster (23 februari 1997). ”Söndagsintervjun - Alexandra Pascalidou”. Svenska Dagbladet: s. 40. https://www.svd.se/arkiv/1997-02-23/40. Läst 30 december 2017. 
  6. ^ Pascalidou, Alexandra (26 november 2009). ”Att lära sig svenska”. Svenska institutet. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928065612/http://svenskaspraket.si.se/for-studerande/artiklar-om-sverige/artikar-om-sprak/att-lara-sig-svenska-alexandra-pascalidou-berattar-om-sina-erfarenheter/. Läst 16 augusti 2013. 
  7. ^ http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kanda-svenskars-val-av-hogskola_3379534.svd
  8. ^ Maria K Broman (9 september 2010). ”Alexandra Pascalidou: "Jag älskar honom fortfarande"”. Expressen. http://www.expressen.se/noje/extra/alexandra-pascalidou-jag-alskar-honom-fortfarande/. Läst 2 februari 2015. 
  9. ^ Pascalidou och Alonzo: ”Nazihoten förstörde våra liv”, Aftonbladet. Publicerat 1998.09.08, läst 2017.05.15.
  10. ^ ”Zorbaprinsessa fortsätter att kämpa”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 21 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100721133611/http://www.sydsvenskan.se/familj/fodelsedag/article1175681/rdquoZorbaprinsessardquo-fortsatter-kampa.html. Läst 22 januari 2012. 
  11. ^ TT (2015-03-04): ”Alexandra Pascalidou fortsätter i "Ring P1"”. aftonbladet.se. Läst 24 september 2015.
  12. ^ "UD-podden Arkiverad 29 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.", soundcloud.com. Åtkomst den 30 december 2017.
  13. ^ Rebecca Weidmo Uvell. "Pascalidou och Public Service", uvell.se, 28 augusti 2017. Åtkomst den 30 december 2017.
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 april 2011. https://web.archive.org/web/20110412065816/http://metrobloggen.se/pascalidou/#. Läst 25 maj 2010. 
  15. ^ "Styrelse Arkiverad 21 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.", laxhjalpen.se. Åtkomst den 21 augusti 2017.
  16. ^ Kristina Lindquist. "Alexandras odyssé av Alexandra Pascalidou på Göteborgs stadsteate", Dagens Nyheter, 13 februari 2017. Åtkomst den 21 augusti 2017.
  17. ^ Sara Granath. "Alexandras odyssé Pascalidous odyssé sockrar allvaret", Svenska Dagbladet. Åtkomst den 21 augusti 2017.
  18. ^ ”The New Academy” (på engelska). The New Academy. Arkiverad från originalet den 14 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181014212741/https://www.dennyaakademien.com/. Läst 13 augusti 2018. 
  19. ^ Olsson, Karin (2 oktober 2005), ”"Pascalidou använder spökskrivare"”, Resumé, http://www.resume.se/nyheter/artiklar/2005/10/05/pascalidou-anvander-spokskrivare-/, läst 19 juli 2016 
  20. ^ Pascalidou, Alexandra (5 oktober 2005), ”Ingen spöksskrivare här”, Dagens Media, arkiverad från ursprungsadressen den 4 maj 2015, https://web.archive.org/web/20150504101221/http://www.dagensmedia.se/asikter/article19960.ece, läst 1 maj 2015  Arkiverad 4 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ [a b] Helander, Magnus (20 oktober 2005), ”Pascalidou avslöjad: Plankar LA Times”, Resumé, arkiverad från ursprungsadressen den 27 juni 2015, https://web.archive.org/web/20150627161512/http://www.resume.se/nyheter/2005/10/20/pascalidou-avslojad--planka/?ar=true, läst 1 maj 2015 
  22. ^ Olsson, Caroline (21 oktober 2005), ”"Ämnet diskuteras flitigt i medierna"”, Aftonbladet, http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10687107.ab, läst 1 maj 2015 
  23. ^ [a b] "Month: April 2015 Arkiverad 6 april 2019 hämtat från the Wayback Machine.", pascalidou.se, april 2015. Åtkomst den 29 december 2017.a
  24. ^ [a b c d] Thambert, Fredrik; Winberg, Yasmine (30 april 2015), ”Pascalidou plagierade dikt – plankar för andra gången”, Resumé, arkiverad från ursprungsadressen den 2 maj 2015, https://web.archive.org/web/20150502180704/http://www.resume.se/nyheter/media/2015/04/30/pascalidous-sista-kronika-bortplockad-den-holl-inte/, läst 1 maj 2015 
  25. ^ ”Pascalidou anklagas för plagiat”, TT Nyhetsbyrån (publicerad i Svenska Dagbladet), 30 april 2015, http://www.svd.se/kultur/pascalidou-anklagas-for-plagiat_4531484.svd, läst 1 maj 2015 
  26. ^ "Alexandra Pascalidou årets europé 2015". Arkiverad 19 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. su.se, 2015-04-29. Läst 9 oktober 2015.
  27. ^ ”5i12-priset 2017 går till Alexandra Pascalidou”. allehanda.se. http://www.allehanda.se/vasternorrland/harnosand/5i12-priset-2017-gar-till-alexandra-pascalidou. Läst 7 december 2017. 
  28. ^ ”Årets S:t Eriksmedaljörer utsedda | Stockholms stad”. https://via.tt.se/pressmeddelande/arets-st-eriksmedaljorer-utsedda?publisherId=1213538&releaseId=2428976. Läst 13 augusti 2018. 
  29. ^ Kulturstöd. ”Stockholms stads kulturpriser”. www.stockholm.se. http://www.stockholm.se/KulturFritid/Stod/Kulturpriser/. Läst 13 augusti 2018. 

Externa länkar

Information

Het artikel Alexandra Pascalidou in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2023-01-27 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=111285