Karl Dyall

  1. Hemsida
  2. Svensk Wikipedia
  3. Karl Dyall
 Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Karl Dyall
Karl Dyall 2017.
Karl Dyall 2017.
FöddKarl Anders Fabian Dyall
11 februari 1967 (56 år)
Aktiva år1984–
SläktingarSharon Dyall (syster)
IMDb SFDb
Karl Dyall i From Sammy with Love på Nytorps gärde i Stockholm, juni 2015.

Karl Anders Fabian Dyall, född 11 februari 1967 i London, är en svensk dansare, koreograf, sångare, skådespelare och idrottare. Han är en av Sveriges mer framträdande dansare och musikalartister.

Biografi

Dyalls mor var svensk och fadern kom från Guyana. Fadern Colin Dyall, var jazz- och funkmusiker och familjen bodde också i cirka fem år i Västindien. Han är yngre bror till sångerskan Sharon Dyall. När Karl Dyall var 11 år flyttade familjen till Sverige och bodde då i Märsta.[1][2]

Dyall var något av en företrädare för streetdansen i Sverige. Han blev svensk mästare i Breakdance 1984 och Freestyledans 1986. Han var en av ursprungsmedlemmarna i dansgruppen BouncE och han koreograferade och dansade i den. Dyall gjorde scendebut i musikalen Fantomen på Scalateatern i Stockholm 1984 och har sedan dess medverkat i en lång rad produktioner.

Han komponerade filmmusiken till Stockholmsnatt och fick en guldskiva för titelspåret. Han tilldelades Guldmask för bästa manliga huvudroll i Fame på Chinateatern 1992.

Dyall spelade Emilio i TV-serien Rederiet och har haft ledande roller i musikaler som A Chorus Line, West Side Story, Cabaret, Othello, Little Shop of Horrors och Singin in the Rain. Han har också gjort musik till Peter Flacks revyer och till en rad dansnummer. Som koreograf har han bland annat arbetat med Ainbusk Singers och Stjärndamm på Folkoperan. Han gjorde även koreografin till musikalen Hur man lyckas i business utan att bli utbränd på Intiman i Stockholm 2004. Dyall var en av initiativtagarna till dansgruppen BouncE. Han gjorde själv koreografin till sin roll "Tyron" i musikalen "Fame", där koreografin har lånats i olika länder. Han har samarbetat med Eva Rydberg på Fredriksdalsteatern i Helsingborg och medverkat i olika underhållningsprogram i tv bland annat Så ska det låta, Allsång på Skansen, Fångarna på fortet, Sing along och Melodifestivalen . För sina insatser för dansen i Sverige mottog Dyall 2008 Gunilla Roempkes dansstiftelses pris och även Carina Aris guldmedalj 2015.

Tillsammans med bland andra Anneli Alhanko är han ett av affischnamnen för dansskolan Base 23 i Stockholm, som öppnade i januari 2010.

Han har representerat Sverige vid VM i Tae Kwon Do. 2011 startade han träningscentret CrossFit Solid, med vännerna Joachim Bergström och Rennie Mirro. Han var Europa 1:a i CrossFit 2012 i +45 kategorin och placerade sig 7:a i VM (Reebok Crossfit Games). 2014 tog han brons vid Reebok Crossfit Games. Samma år tilldelades han Guldhjärtat för årets förebild inom fitnessindustrin vid Fitnessfestivalen.

Dyall kunde 2020-2021 ses som talesperson för pyramidspelsföretaget CROWD1 där han bland annat figurerat vid deras event, online samt även i en intervjuliknande film där företaget försöker försvara sig efter en dokumentär från BBC Africa. I filmen förklaras hur CROWD1 lurar pengar av många miljoner användare, många av dem redan relativt fattiga afrikaner.

Filmografi

Teater

Roller

År Roll Produktion Regi Teater
1990 Pedro Senor Sjöbo
Mauricio Rosencof och Jaime Roos		 Lars Göran Carlson Parkteatern
1991 Jim Huck Finn (The Adventures of Huckleberry Finn)
Mark Twain		 Thomas Oredsson Örebro länsteater[3]
En doft av honung (A Taste of Honey)
Shelagh Delaney		 Kerstin Svedberg Örebro länsteater
Red Army Örebro länsteater
1993 Tyrone Jackson Fame
Steven Margoshes, José Fernandez och Jacques Levy		 Runar Borge Chinateatern[4]
1994 Medverkande Musical Express Hans Marklund Turné
Konferenciern Cabaret
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff		 Lars-Erik Liedholm Intiman[5]
1996 Paul A Chorus Line
Marvin Hamlisch, James Kirkwood, Nicholas Dante, Edward Kleban		 Thomas Ryberger Riksteatern[6]/
Stora teatern
1997 Bernardo West Side Story
Leonard Bernstein, Stephen Sondheim och Arthur Laurents		 Richard Herrey Oscarsteatern[7]
1998 Seymour Krelborn Little Shop of Horrors
Alan Menken och Howard Ashman		 Magnus Bergquist Östgötateatern
1999 Othello Othello
William Shakespeare		 Eva Gröndahl Riksteatern[8]
2000 Döden Stjärndamm
Kerstin Nerbe och Tua Forsström		 Inger Åby Folkoperan
2003 Bernardo West Side Story
Leonard Bernstein, Stephen Sondheim och Arthur Laurents		 Ronny Danielsson Malmö Opera[9]
2004 Booth Topdog/Underdog
Suzan-Lori Parks		 Anna Takanen Stockholms stadsteater
2005 Kharmen
Georges Bizet och Rikard Bergqvist		 Rikard Bergqvist Göteborgs stadsteater
2006 Cosmo Brown Singin' in the rain
Betty Comden, Adolph Green, Arthur Freed och Nacio Herb Brown		 Bo Hermansson Oscarsteatern[10]
2008 Medverkande Showbusiness: A Hollywood tribute
Roine Söderlundh Grand Hôtel, Stockholm,
flyttad till Oscarsteatern[11]
2010 Cosmo Brown Singin' in the rain
Betty Comden, Adolph Green, Arthur Freed och Nacio Herb Brown		 Bo Hermansson Oscarsteatern[12]
2012 Medverkande From Sammy with love
Jonna Nordenskiöld		 Jonna Nordenskiöld Stockholms stadsteater
2013 Bernardo West Side Story
Leonard Bernstein, Stephen Sondheim och Arthur Laurents		 Ronny Danielsson Stockholms stadsteater
2014 CC Flashdance the musical
Tom Hedley och Robert Cary		 Anders Albien Chinateatern[13]
Othello Othello
William Shakespeare		 Ole Anders Tandberg Stockholms stadsteater
2018 Ozzie On The Town
Betty Comden, Adolph Green och Leonard Bernstein		 Roine Söderlundh Kulturhuset Spira[14]
2019 Curtis En värsting till syster (Sister Act)
Alan Menken, Glenn Slater, Cheri Steinkellner och Bill Steinkellner		 Anders Albien Chinateatern[15]
2022 Zero Roberts Broberg- och dalbana
Jonna Nordenskiöld		 Jonna Nordenskiöld Kulturhuset Stadsteatern
Bill Devaney The Bodyguard
Alexander Dinelaris Jr.(en)		 Thomas Agerholm Chinateatern

Koreografi

År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1990 Senor Sjöbo
Mauricio Rosencof och Jaime Roos
Översättning Lars Göran Carlson och Finn Zetterholm		 Lars Göran Carlson Parkteatern
Koreografi tillsammans med Tine Matulessy
1993 Fame
1998 Rot Dansens hus
2000 Stjärndamm
Kerstin Nerbe och Tua Forsström Inger Åby Folkoperan
2002 Disco Kung Fu (fightkoreograf)
2003 Hur man lyckas i business utan att bli utbränd
How to Succeed in Business Without Really Trying		 Frank Loesser, Abe Burrows, Jack Weinstock, Willie Gilbert
Översättning och bearbetning Thomas Ryberger, Anders Albien, Jan Radesjö		 Peter Björk
Anders Albien		 Intiman[16]
Kaos i folkparken
Adde Malmberg, Johan Schildt och Robert Sjöblom Jan Hertz Fredriksdalsteatern
2004 Mölle by the sea
Schlageryra i folkparken
Adde Malmberg, Johan Schildt och Robert Sjöholm Adde Malmberg Intiman
2005 Schlageryran
Pippi Långstrump Kungliga Operan
2008 My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner Tomas Alfredson Oscarsteatern[17]
2010 Bling! (House)
2014 En dans på rosor
(två nummer)
2018 Camera
Jan-Erik Sääf och Staffan Aspegren Eva Gröndahl Östgötateatern

Källor

Fotnoter

  1. ^ http://www.stadsteatern.stockholm.se/index.asp?pjaser/westsidestory.asp&main Arkiverad 18 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ ”Karl Dyall — Del 1”. 5678.se. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418022258/http://www.5678.se/nyheter/karl-dyall-1/. 
  3. ^ Lars Linder (10 februari 1991). ”Musikal med hjärta landar rätt i tiden”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1992-02-10/39/16. Läst 29 maj 2016. 
  4. ^ Marcus Boldemann (24 januari 1993). ”Unga dansare höjdpunkt i spretig 'Fame'”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/unga-dansare-hojdpunkt-i-spretig-fame/. Läst 29 maj 2016. 
  5. ^ Martin Nyström (5 september 1994). ”Magnifik Petra Nielsen i 'Cabaret'”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/magnifik-petra-nielsen-i-cabaret/. Läst 29 maj 2016. 
  6. ^ Martin Nyström (7 januari 1996). ”'A chorus line' med allvar i”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/a-chorus-line-med-allvar-i/. Läst 29 maj 2016. 
  7. ^ ”West Side Story”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF9089&pos=172. Läst 12 juni 2015. 
  8. ^ Pia Huss (21 mars 1999). ”En tragedi som angår alla. Eva Gröndahls 'Othello' både roar och oroar”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/teater-en-tragedi-som-angar-alla-eva-grondahls-othello-bade/. Läst 29 maj 2016. 
  9. ^ Rikard Loman (14 september 2003). ”Strålande musikal med makaber aktualitet”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/stralande-musikal-med-makaber-aktualitet/. Läst 29 maj 2016. 
  10. ^ ”Singin' in the Rain”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 19 september 2015. https://web.archive.org/web/20150919161043/http://www.oscarsteatern.se/show/singinin-the-rain/. Läst 3 september 2015. 
  11. ^ ”Showbusiness: A Hollywood tribute”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202930/http://www.chinateatern.se/show/showbusiness-a-hollywood-tribute/. Läst 3 september 2015. 
  12. ^ ”Singin' in the Rain”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202934/http://www.chinateatern.se/show/singinin-the-rain/. Läst 3 september 2015. 
  13. ^ ”Cast/Musiker”. Flashdance the musical. Arkiverad från originalet den 20 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150620002757/http://www.flashdance-themusical.se/om-showen/castmusiker/. Läst 3 september 2015. 
  14. ^ ”On The Town”. Smålands musik & teater. https://www.smot.se/on-the-town. Läst 2 mars 2018. 
  15. ^ ”En värsting till syster”. showtic.se. https://showtic.se/forestallningar/varsting-till-syster/ensemble/. Läst 16 mars 2019. 
  16. ^ Marcus Boldemann (31 januari 2003). ”Sprakande föreställning. Trots mossig kvinnosyn är det något ungdomligt påfluget över Intimans nya musikal”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160810111710/http://www.dn.se/arkiv/kultur/sprakande-forestallning-trots-mossig-kvinnosyn-ar-det-nagot-ungdomligt-pafluget/. Läst 29 maj 2016. 
  17. ^ ”My Fair Lady”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202911/http://www.chinateatern.se/show/my-fair-lady/. Läst 3 september 2015. 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Information

Het artikel Karl Dyall in de Zweedse Wikipedia nam de volgende plaatsen in de lokale ranglijst van populariteit in beslag:

Om sidan

Presenterat innehåll i Wikipedia-artikeln extraherades i 2023-07-12 baserat på https://sv.wikipedia.org/?curid=144464